Krönika

Räddad av världens uslaste lastbil

Davids krönika. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Den första dragbil jag körde, ägde jag själv. Det var en tvåaxlig Volvo G88 av 1971 års modell. Framaxeln var framflyttad och man fick klättra på hjulbultarna för att komma in i hytten.

Fjädringen sjönk ihop så att fjäderpaketet lade sig på några små gummikuddar fästa i ramen när jag hade lastat. Det gjorde att varenda grop och potthål fick bilen att hoppa och skutta som en hare. Då jag körde över järnvägsövergångar studsade den så att jag fick fånga väckarklocka, block och pennor i luften!

Motorn på 260 hästar ska vi inte tala om, eller alla 16 växlarna som fick användas hela tiden upp och ner i registret.

Ändå var det just den usla, eller snarare obefintliga, komforten som på sätt och vis räddade mig. Jag var helt enkelt tvungen göra någonting åt den, och byta ut förarstolen mot en ”dragbilsstol” för att klara evighetspassen åt Wilson spedition i Värtan.

Den svindyra stolen, som kostade minst lika mycket som halva bilen, hade egenskapen att den inte bara gungade i höjdled utan också åkte fram och tillbaka på en skena med en stötdämpare. Detta är viktigt i en dragbil där, som många vet, trailern ger slag i längdriktningen.

Armstöd fixade jag och en luftkudde att blåsa upp i ryggstödets svank. På så sätt skaffade jag mig, trots min fattigdom som ung åkare, lyxen att än i dag ha en hyfsat bra rygg, med ryggskott bara någon gång om året.

Senare som anställd har jag däremot varit med om det mesta i stolväg. Men ett, och kanske det enda, argument som kan bita på en gniden åkare är:

”Om du inte fixar den där stumma stoljäveln till i morgon så är det färdigkört!”

”Va! Du kan väl inte bara sluta?”

”Ska vi slå vad?”

Nu för tiden är stolarna betydligt bättre på nyare bilar. Där gick väl Volvo först. FH-bilarnas komfort kändes som en ren kärleksförklaring från fabriken till chaufförerna. Sedan följde Scania efter …

Fabriksinställningarna på stolarna tycker jag oftast är bäst, men inställningsmöjligheterna brukar också vara oändliga.

Utvecklingen har gått framåt och ryggont är inte längre en oundviklig chaufförsåkomma. Men mycket borde hänt tidigare. Kanske var det tur för mig att arbetslösheten tvingade mig att bli åkare med den usla bilen. Som ung anställd chaufför hade jag nog aldrig vågat bråka om stolen  …

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Hans Erikssons:
    9 oktober, 2021

    Det har gått framåt på komfortsidan med stormsteg vilket är bra. Jag har det hyfsat bra. Men höften är det värre med, vissa dagar så fick man växla upp till 800 gånger, så automatlådan har blivit en lyckad framgång.

  2. Thomas Laursen:
    9 oktober, 2021

    Alltid välkommet att få läsa Davids skrifter.

  3. Lars Johansson:
    3 oktober, 2021

    Ja så var det, glömmer aldrig när jag trött som fan glömde av krigsbron mellan Halden och Sarpsborg i en F89.... var i Lillehammer innan allt fallit på plats. Sista åren i Volvo och Scania var ett himmelrike jämfört hur det var då. Från L76 till R520 NXT är en lång resa, glad att jag gjort den med en pension, som tack vare att jag alltid arbetat för företag som skött sig, går mer än väl att leva på.

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sverigedemokraterna och historien

Davids krönika. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem.

Tyas vd: ”Gemensamma insatser ger resultat”

8 frågor. För snart sex år sedan tog Sigalit Slutbäck över som högsta chef för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya. Hon spelar ned sin egen roll, lyfter samarbete för ökad kunskap och vikten av bra klimat i alla betydelser.

Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Kaoset på Arlanda är inte särskilt förvånande

Ordförandeord. Ibland tänker jag den klassiska tanken att man i dessa märkliga tider inte ska förvånas över särskilt mycket. Man ska vara beredd på allt och lite till och man behöver som alltid ha minst en plan A, B och C oavsett vad det rör sig om.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Val 2022

Hur kan arbetare rösta på högern?

Krönika. I september är det val. Precis som alla andra valår talas det om detta val som ett ödesval och den här gången är jag faktiskt benägen att hålla med.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sverigedemokraterna och historien

Politik. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem. Utan att vara det minsta SD:are kan jag förstå att man kan ta till sig en del av SD:s budskap: att stoppa gängvåldet och att all invandring inte är helt nödvändig (fast de protesterar aldrig mot arbetskraftsinvandrarnas slavlöner). Men det finns problem som sträcker sig långt bakåt i tiden med SD:s retorik och även med deras världsbild.

Som vi slet

Arbetsvillkor. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Också ett slags krig

Kamp. Min pappa ville egentligen bli poet. Men med fru, tre barn och ett radhus var det inte så lätt att försörja sig med de små stencilhäften han skrev. Så han fick nöja sig med att bli journalist på Svenska Dagbladet (fyrtio förlorade år med dagspressen, som han sa).

Mindre gas och mer vila

Ledare. Jag är hästtjej sedan barnsben. Och jag vet inte hur många gånger jag råkat ut för bilförare som verkar tycka att det är kul att se hästar sprätta i väg. I stället för att sakta in så gasar de förbi när de ser hästekipage efter vägen. Är det värt att riskera både häst och ryttares liv för att se ett djur hoppa och krumbukta sig? Nej, absolut inte!

Sommar, sol och semester?

Gästkrönika. Nu när sommaren är här så vill vi passa på att få vara lediga och få återhämta oss från arbete och en massa måsten.

Allmän visstidsanställning måste avskaffas

Debatt. Visste ni att allmän visstidsanställning är den enda anställningsformen där arbetsgivare inte behöver motivera varför man anställer på det viset? Utan hen kan helt godtyckligt göra så för att hen känner för det.

Solidaritet, kamrater, solidaritet

Ordförandeord. Det var inte så här jag hade tänkt att maj 2022 skulle vara. Planen var att planera inför Transports kongress 2022, driva förbundets frågor i valrörelsen och som inledning på valrörelsen ta en tur till Almedalsveckan nu när pandemin lugnat ner sig.

Som vi slet

Davids krönika. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Friskvård für alle

Krönika. Jag har en teori. Den är helt ovetenskaplig men den går ut på att ju mer friskvårdsbidrag en arbetsgivare erbjuder, desto mer värdesätter arbetsgivaren sina arbetstagare.

Förkyld, jobbar hemifrån!

Insändare. Att jobba i en samhällsbärande tjänst har under pandemin varit direkt förknippat med risk för att bli smittad. Som renhållningsarbetare har vi inte haft möjligheten att jobba hemifrån. Samma gäller för lastbilschaufförer, tidningsbud, taxichaufförer, hamnarbetare med flera.

Historiska beslut i krigets skugga

Ledare. När vi trodde att det värsta eländet var över, en pandemi som skördat åtskilliga människoliv och rest nya murar mellan människor, är nästa elände en verklighet. Men till skillnad från ett elakt virus är Putin och Rysslands angreppskrig mot sitt grannland Ukraina planerat och genomfört av människor.