Ny visselblåsarlag får kritik
Vid årsskiftet började en ny lag om skydd för visselblåsare gälla. Men lagen får kritik för att vara för svårtolkad.
Syftet med lagen är att anställda ska kunna slå larm om missförhållanden på sin arbetsplats utan att råka ut för repressalier.
De som är anställda av kommuner, landsting och statliga myndigheter har sedan tidigare ett skydd genom offentlighetsprincipen. Men för alla andra har möjligheten att larma ofta krockat med bestämmelser om att inte lämna ut företagshemligheter eller rädsla för att vara illojal med sin arbetsgivare.
I den nya lagen blir det förbjudet att utsätta en arbetstagare för repressalier om hen slår larm om missförhållanden på jobbet. Men bara om ett antal kriterier är uppfyllda. Den som larmar, eller ”visselblåser” ska ha en konkret misstanke om ett allvarligt missförhållande. Dessutom ska hen ha tagit upp missförhållandet med sin arbetsgivare först om hen inte hade befogad anledning att larma externt direkt.
Sofie Rehnström, jurist på LO, tycker att det här gör lagen alltför svårtolkad.
– Det är bra med en lag, den behövs. Men jag är rädd att lagen kommer att bli svår att tillämpa med de många komplicerade juridiska bedömningarna som ska göras. Det blir svårt för den anställde att veta om hen har skydd av lagen eller inte i olika situationer. Risken är att den i stället gör att anställda blir mer försiktiga när det gäller att larma.
Martin Miljeteig, central ombudsman med ansvar för arbetsmiljöfrågor på Transport, är inne på samma linje.
– Jag hade önskat att lagen var lite mer vasst skriven. Nu finns det stora tolkningsmöjligheter.
Vissa företag har redan interna system för att anställda ska kunna larma om missförhållanden. Men de fungerar sällan fullt ut, säger Martin Miljeteig.
– I de fall där företag inom våra avtalsområden har byggt upp egna system för visselblåsning har de ofta haft barnsjukdomar. Till exempel att man efterforskar vem som har larmat fast man inte ska det.
