Mutbrottsanklagade sopgubbar i rätten
Brott. ”Nej”, sa den ena sopgubben. ”Absurt”, sa den andra. Under fredagen satt två före detta sopgubbar i rätten. Anklagade för att ha tagit 2 000 kronor i månaden för att hämta sopor på en restaurang i Stockholm som har sophämtningskontrakt.
På ena sidan av rättssalen satt den målsägande och åklagare Johan Lindmark. På andra sidan de två åtalade sopgubbarna tillsammans med advokaterna Robin Söder och Peter Dahlqvist.
Enligt restaurangägaren ska mutor ha betalats ut sedan 1990-talet, men själva åtalet rör den 1 juli 2012 till och med den 1 juli 2015. De åtalade sopgubbarna började köra i trakten i början av 2000-talet. Restaurangägaren ska ha fått problem med sophämtningen när han bestämt sig för att inte betala mer.
Tillställningen i Stockholms tingsrätt gick ganska fort på förmiddagen. Sopgubbarna nekade till anklagelserna.
Den ena har tidigare varit fackligt förtroendevald i Transport. Restaurangägaren kände igen honom och kunde hans namn eftersom de har en gemensam bekant. Sopgubbens försvarslinje handlade om att Stockholm vatten och avfall ska vilja göra sig av med obekväma sopgubbar, särskilt de som var ledande vid den vilda sopstrejken på Liselotte Lööf AB 2009. Dessutom menade han att många miljöföretag springer i soprummet, vem som är ansvarig för att det blivit stökigt där är oklart.
Den andra sopgubbens försvarare, Peter Dahlqvist, påpekade att restaurangägaren inte kunde identifiera hans klient vid en fotokonfrontation. Dessutom ska restaurangägaren ha använt fel namn när han talat om hans klient. Restaurangägaren kunde däremot identifiera sopgubben eftersom han brukade jobba i speciella arbetskläder. Den åtalade sopgubben medgav att han brukade ha detta.
Polisanmälan kom först från Stockholm vatten och avfall, därefter från restaurangägaren. Restaurangägaren var till en början misstänkt för mottagande av muta, men det lades ner.
Enligt restaurangägaren hämtade sopgubbarna pengar en gång i månaden. Antingen från restaurangägaren själv eller direkt från kassan, om han inte var där. Det bekräftades av två före detta anställda och ägarens dotter.
Åklagare Johan Lindmark frågade tidigt om de åtalade kunde se något skäl till varför restaurangägaren skulle vilja peka ut dem. Det enda de kunde komma på var att ägaren ska ha varit missnöjd över att sophämtningen inte fungerat bra, på grund av att så många olika företag varit inblandade.
I sin slutplädering hävdade åklagaren att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta vittnesmålen. Han tyckte inte heller att de åtalades förklaring till varför de ska ha polisanmälts var rimliga. Åklagaren menade också att restaurangägaren blivit tvingad att betala mutor för att få sina sopor hämtade på rätt sätt. Problem med sophämtning gör att det börjar lukta och kan medföra problem med hälsovårdsmyndigheten.
Åklagaren yrkade på att sopgubbarna i första hand ska dömas för ocker och i andra hand för tagande av muta. Han hävdade också att det finns problem med mutor i sopbranschen och att tingsrätten därför ska överväga fängelse. Om inte, så i vart fall villkorlig dom och böter.
Försvarsadvokat Robin Söder framförde att vittnen inte kunnat identifiera vem som tagit mutorna vid fotokonfrontationen. Han tyckte inte heller att skadeståndsanspråket baserat på 2 000 kronor i månaden var rimligt, då restaurangägaren var något osäker på när den påstådda mutan höjts från 1 000 kronor till 2 000. Enligt försvaret ska förundersökningsprotokollet ha skickats till diverse renhållningsföretag i Stockholmstrakten, vilket har gjort att sopgubbarna inte kunnat få något nytt jobb. Söder tyckte att det skulle vägas in i rättens straffbedömning, om sopgubbarna skulle anses skyldiga.
Försvarsadvokat Peter Dahlqvist frågade om alla andra alternativa hypoteser blivit utredda och pekade på att restaurangägaren uppgett fel namn på hans klient. Advokaten sa också att om rätten väl kommer fram till att sopgubbarna tagit mutor bör den fundera på om det verkligen varit en ockersituation. Restaurangägaren hade inte hört av sig till Stockholm vatten och avfall förrän verksamheten börjat gå sämre och den påstådda kontantbetalningen blev en förlustaffär. Om båda parter tjänat på en uppgörelse rör det sig om svarta tjänster, olagligt, men ett annat brott än det rätten tar ställning till.
Dom meddelas fredag den 8 december.
