Missnöjet pyr bland Foodoras bud
Matbud. Godtyckliga uppsägningar, borttagna arbetspass och otrygghet vid sjukdom. Buden på Foodora har mycket de är missnöjda med.
Transportarbetaren träffar tre cyklande matbud på ett sömnigt Möllevångstorg i Malmö en torsdagskväll. De har slagit sig ned vid ett bord på en vegankrog. Vi kallar dem Anders, Martin och Hugo, alla tre är medlemmar i facket. De slår upp presskaffe och pratar högt för att överrösta gubbrocken som öses ur högtalarna.
– När jag tar på rosa tröjan skäms jag. Den representerar ett företag utan moral eller värderingar, i övrigt är det ett trevligt jobb, säger Anders.
Han, Martin och Hugo har varit på företaget förhållandevis lång tid. Ibland har saker blivit bättre, andra gånger sämre igen.
En månad i taget
– Vi har hela tiden nya kollegor. Förr kunde man få längre kontrakt men nu skriver de bara visstid på en månad i taget. Förr var det på tio timmar i veckan. Nu bara fem timmar.
– Mellancheferna som bestämmer vem som ska vara kvar, har bara ett antal parametrar att titta på. Som hur många leveranser vi gjort och på vilken tid. Om de har varit sjuka. Om de fått strikes. (Foodoras namn på en slags varning.)
– Vem vi är eller vilka omständigheter som ligger bakom våra betyg har de ingen aning om. De här mellancheferna säger sedan till sina rider captains (arbetsledare) att ringa runt till en lista på kanske 20 personer och säga: ”du får inte jobba kvar”. Det är som att företaget inte vill att vi ska vara mer än en siffra i ett system, säger Martin.
– Du ska göra minst två leveranser per timme, men systemet tar inte hänsyn till vad som händer på restaurangerna eller hur långt det är mellan dem. Malmö är bara en zon och ibland måste vi åka väldigt långt med maten.
Dagar av stress
För de allra flesta innebär det dagar av stress. Arbetspassen kan vara så korta som två timmar. 70 spänn i garantilön och sedan 20 kronor per leverans, oavsett hur långt bort den är eller hur många burgare och cola som ska bäras på axlarna. Förr var den fasta timlönen 90 kronor i timmen på helger. Men den är sänkt vid alla nyanställningar.
– Jag ser det som att timlön och trygga anställningar är det enda säkra sättet vi kan jobba säkert. Som det är nu kan en person som närmar sig slutet på sitt månadskontrakt frukta att bli av med livsnödvändig inkomst. Säg att han är på väg med en leverans från McDonalds och trafikljuset slår över till rött. Han kommer inte att bromsa cykeln och riskera att få för lågt betyg och sedan sparken, säger Hugo.
”Ska ses som extraarbete”
När Transportarbetaren kontaktar Foodora väljer de att svara på mejl, genom John Denbratt, logistikchef.
Era anställda upplever att korta kontrakt skapar otrygghet. Att det leder till att onödiga risker tas i trafiken. Varför har ni så korta anställningar?
– Att jobba som bud hos Foodora ska ses som ett extraarbete. Vi sysselsätter många människor runt om i Sverige som av flera olika anledningar inte kan eller vill jobba heltid, det kan vara studier eller annan verksamhet. Vi lägger stor vikt på samtliga anställdas säkerhet. Vi har tydliga riktlinjer kring trafiksäkerhet och en mycket tät dialog med Arbetsmiljöverket.
Delar inte bilden
Foodora-buden vi träffar i Malmö delar inte bilden företaget tecknar av de anställda. Det rör sig om en brokig skara. Det finns studenter. Men också nyanlända som måste jobba, och familjeförsörjare som har upp till tre-fyra jobb. Maten körs ut på cykel, moppe och i bil.
– Det finns arbetare vars fruar sitter med mobilen framme hela tiden. För att snabbt kunna ta varje extrapass som kommer upp. Även om du inte jobbar jämt så blir du aldrig ledig när du hela tiden måste jaga efter ett extra skift, säger Anders.
– De som levererar med mat i bil jobbar ibland två och två, och delar på lönen. Så att en person ska kunna sitta i bilen när de plockar upp mat. För det är de själva som måste betala för både parkeringsavgift och böter, säger Hugo.
Får inte välja skift
Förr kunde matbuden välja skift från en lång lista. Det gav stor flexibilitet. Nu är det tvärt om. Nu ska de säga när de inte kan jobba. Övrig tid kan de bli uppsatta på jobb.
Martin säger:
– Det händer att de bara tar bort arbetspass om det visar sig att det ska bli bra väder och de tror att färre beställer mat. En gång försvann alla skift en dag när det var fint väder. De skyllde på en bugg i systemet, men ingen trodde på det.
Tidslucka vid sjukdom
Ett annat problem är det här med sjukdom.
– Vi har en kort tidslucka varje morgon då vi varje dag ska anmäla oss som sjuka. Om vi ringer för tidigt eller för sent räknas det som en no show, att vi inte dykt upp på jobbet. Då får vi en strike. Får vi för många är vi ute. Då förnyar de inte våra kontrakt, säger Anders.
– Om det vet att någon ska vara sjuk länge så tar de bort arbetspassen kommande dagar. För att slippa betala sjuklön, säger Martin.
Foodora dementerar att personer systematiskt blir av med sjuklön, och säger att de rättar till lönen vid de fall misstag skett.
”Vill inte lämna något skriftligt”
Mycket korrespondens sker digitalt. Mejl eller meddelanden i Whatsapp, men så fort det rör sig om en diskussion om något som är lite känsligare ringer företaget upp, berättar Anders.
– De vill inte lämna något skriftligt som vi kan visa för facket sen. Om facket kommer så rättar de ofta sina fel. Men det finns mycket facket inte kan göra något åt, så länge vi inte har fått ett kollektivavtal.
Skulle ni säga att företaget är antifackligt?
– Ja, men de skulle aldrig erkänna det. Många mellanchefer vet inte hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. De har bara fått höra att facket är dålig och att man ska undvika det.
Vad vill ni helst att Transport ska göra för er?
– Vi vill ha ett kollektivavtal, säger alla tre samstämmigt och undrar varför det tar så lång tid i Sverige när det löst sig i andra länder.
”Vi för en dialog”
Transports centrala ombudsman Mats Andersson har suttit i samtal med företaget.
– Vi har inte börjat förhandla, men vi för en dialog. Vi är ganska eniga om vad ett kollektivavtal ska innehålla, men har inte börjat prata nivåer.
Kommer ni åt de korta anställningarna i ett kollektivavtal?
– Jag ha svårt att se att vi ska få till ett avtal som reglerar anställningar hårdare än lagstiftningen. Som det ser ut nu tillåter lagen det. Även om jag inte tror att det var lagstiftarens intention att det ska gå att stapla visstidsanställningar på varandra, säger han.
