Medicinska krav för körkort vid adhd utreds
Yrkesförare. Personer med neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism har länge kämpat med krångel, långa väntetider och dyra läkarintyg för att få börja köra. Privat och professionellt. Nu ska Transportstyrelsen se över de medicinska kraven för körkortstillstånd.
Det meddelar landsbygds- och infrastrukturdepartementet i ett pressmeddelande. Uppdraget att granska föreskrifter och allmänna råd kommer från regeringen. Med utgångspunkt från dagens kunskapsläge ber de Transportstyrelsen att särskilt utreda hanteringen av läkarintyg för personer med ”mild eller måttlig adhd”.
Individuella bedömningar
Eric Donell är vice ordförande i Riksförbundet Attention, som organiserar och sprider information om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Han välkomnar utredningen.
– Jättebra! Vi har länge kämpat för att få individuella bedömningar och att enhel grupp inte ska diskrimineras. I synnerhet eftersom personer med NPF befinner sig inom ett så brett spektrum. De kan vara både bättre och sämre än andra på att köra. Därför är det väldigt fel att utesluta hela gruppen.
Bakgrunden till översynen är att det i dag krävs läkarintyg innan personer som diagnostiserats med adhd eller autism (tidigare bland annat Aspergers syndrom) får börja övningsköra och ta körkort.
Läkarintygen ska bland annat ta upp diagnos och när den eller de ställdes, uppgifter om eventuell behandling med läkemedel och hur den fungerar. En bedömning av aktuella symptom och funktionsnedsättningar ska också finnas med. Ibland krävs dessutom ytterligare bedömningar av exempelvis en psykolog, logoped, arbets- eller fysioterapeut.
Slutlig bedömning av en persons lämplighet i trafiken görs av Transportstyrelsens utredare eller läkare.
Fler får diagnoser
Sammantaget innebär dagens regler en ofta krånglig, tidskrävande och dyr process för den som vill lära sig köra bil och tyngre fordon. Samtidigt ökar belastningen på vården.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) ger en tillbakablick i tiden, då diagnoser för adhd och autism ofta ställdes för barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Sedan dess har förutsättningarna ändrats.
– Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10–17 år ha en adhd-diagnos. Och majoriteten av dessa barn har lätta eller måttliga symptom, säger han i pressmeddelandet som förklaring till behovet av att se över kraven.
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) pekar på det ökade trycket på vården.
– Det behöver vara en väl avvägd balans mellan en hög trafiksäkerhetsnivå och den belastning som dagens hantering innebär för den enskilde och för hälso- och sjukvården, säger han.
Tidigare forskning om NPF pekade på en förhöjd olycksrisk, speciellt i kombination med andra sjukdomar. Men efter att de nuvarande föreskrifterna togs fram har både forskningen, praktiken och samhället i stort utvecklats, beskriver landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Möter hinder
Eric Donell på Attention berättar om ett stort intresse bland personer med neuropsykiatriska diagnoser, inte minst adhd, att utbilda sig till yrkeschaufförer och de hinder de ofta möter. Det är en av anledningarna till att intresseorganisationen drivit två körkortsprojekt.
– 2008 talades det till och med om att det skulle bli förbjudet att köra bil vid NPF! Vad som är viktigt att tänka på är i stället att det i vissa fall kan behövas anpassad utbildning och anpassat bemötande, som i annan skolverksamhet. Utan anpassning kan utbildningen bli väldigt utdragen och kostsam för den enskilda.
– Jag blev glatt överraskad över översynen, att alla inte ska behöva hålla på med läkarintyg i tid och otid. Många läkare vägrar också att skriva onödiga intyg, det gör det svårt och dyrt att ta körkort. Dagens regler kan även medföra att man drar sig för att få en diagnos, men den säger väldigt lite om hur du är som person, påpekar Eric Donell.
