Linda Weidenstedt är doktor i sociologi och knuten till näringslivets forskningsinstitut Ratio. Rapporten är skriven tillsammans med Andrea Geissinger och Monia Lougui. Foto: Ratio
Close
Linda Weidenstedt är doktor i sociologi och knuten till näringslivets forskningsinstitut Ratio. Rapporten är skriven tillsammans med Andrea Geissinger och Monia Lougui. Foto: Ratio
Close

Matbudens svar förvånade

8 frågor. Vad är det som motiverar människor att börja jobba som matbud? Det försökte Linda Weidenstedt och hennes forskarkollegor vid näringslivets forskningsinstitut Ratio ta reda på. Svaren förvånade.

1. Varför gjorde ni den här studien?

– Det mesta som har skrivits om gig-jobb har kommit från intresseorganisationer som fackförbund. Fokus har då varit på betydelsen för arbetsmarknaden i stort, om fackliga frågor eller arbetsmiljö. Vi ville höra vad folk som jobbar har att säga. Hur de känner och vilka de är.

2. Många av matbuden har otrygga anställningar, eller är inte anställda alls. Märkte ni av önskemål om att få en tryggare anställning?

– Jo det gjorde vi. De som har utbildningar önskar sig ofta att få jobba inom sitt yrke.

– Samtidigt tycker alla att det är bättre att gigga än att inte jobba alls. Och det finns också de som inte vill ha en fast anställning till varje pris.

3. Vad förvånade dig mest?

– Jag hade en bild av att det rörde sig om migranter som inte är högutbildade. Men de flesta hade minst en treårig högskoleutbildning, ofta som ingenjör eller ekonom.

4. Finns någonting i svaren som buden sa samstämmigt?

– De gör det inte för skojs skull eller för att prova något nytt. Det är något viktigt för dem, det stämmer på alla vi intervjuade. Huvudanledningen var att de behöver tjäna pengar. Många vill göra det i den bransch de har utbildat sig för, men har inte lyckats att få jobb där.

5. Vilka lärdomar kan fackförbund och arbetsgivarorganisationer dra från ert resultat?

– Uppenbarligen brister samhället i att ta vara på de här människornas arbetsvilja och yrkesetik. Det här är personer som verkligen vill jobba, men de släpps inte in på arbetsmarknaden.

6. Många svarade att jobbet är mer bekvämt än andra lågbetalda jobb, på vilket sätt?

– I kontrast till jobb på lager eller restaurang var det inte lika slitsamt. Arbetsledningen utövar mindre kontroll. Det handlade om att man får ta pauser. Många använder elcykel eller moped och ser transporten som en chans att vila kroppen.

7. Upplevde du att det var många som inte trivdes på jobbet?

– Nej, det tycker jag inte. Det motsatta. Förvånansvärt många var positiva och glada. Jobbet har många brister, men många såg det som meningsfullt och roligt att leverera mat.

8. I er rapport föreslår ni att den här typen av jobb ska regleras, men med varsam hand. Vad menar ni med det?

– Det vi menar är att gig-ekonomin är viktig för de här personerna. Den kan funka för dem. Det är ingen vanlig arbetsmarknad, det innebär att man kan börja jobba bara så där. Skulle den regleras för mycket skulle det inte längre vara en gig-ekonomi. Däremot finns det saker som inte alls fungerar. Som de uppenbara bristerna i arbetsmiljöhanteringen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Tommy Wreeth

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ett matbud levererar thaimat från en krog på Möllevångstorget i Malmö. Han är inte en av dem som intervjuats i artikeln. Foto: John Antonsson

Missnöjet pyr bland Foodoras bud

Matbud. Godtyckliga uppsägningar, borttagna arbetspass och otrygghet vid sjukdom. Buden på Foodora har mycket de är missnöjda med.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.