Läs in dig om las

Arbetsrätt. Klockan 15.30 släpps hela utredningen. Regeringens utredare föreslår då en rad lättnader – för arbetsgivarna – i las. LO ska prata ihop sig i sommar och räknar med fortsatta förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

Lagen om anställningsskydd.

Hur började det? Varför stiftades den på 1970-talet? Hur fungerar den i dag? Och vad händer med balansen om den ändras? Är sist in – först ut på väg att försvinna?

Vi valde att fråga Dan Holke om historien och utvecklingen kring las. Han är jurist och chef för LO-TCO Rättsskydd. Efter 33 år på fackens juristbyrå går han i pension denna sommar.

Holkes pall

Dan Holke. Foto: LO-TCO Rättsskydd

Dan Holke beskriver las som en trebent pall, stadig så länge alla ben är intakta. Själva pallen är anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad.

Ben 1: Tillsvidareanställningar, huvudregeln har varit att människor har fast jobb i Sverige. I dag har ungefär 85 procent av de anställda tillsvidareanställning.

Ben 2: Saklig grund, som krävs för att arbetsgivaren ska kunna säga upp en anställd. Arbetsbrist är en saklig grund som arbetsgivaren kan hänvisa till.

Ben 3: Turordningsreglerna och rätten till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren godtyckligt väljer vem som ska sägas upp vid arbetsbrist.

– Om ett ben rycks bort tippar pallen, säger Dan Holke.

– Om vi inte har turordningsregler skulle arbetsgivarna helt kunna kringgå anställningsskyddet.

Så började det

Han beskriver att det var en hyfsad politisk enighet kring lagen om anställningsskydd när den först kom till 1974. LO var från början lite tveksamt till att staten skulle reglera arbetsmarknaden. 1982 ändrades las och fler tillfälliga anställningsformer infördes, som provanställning och visstid. 2007 tillkom allmän visstidsanställning, som kan pågå i två år utan att den anställda har rätt till fast tjänst.

Den som har en tidsbegränsad anställning har inte något anställningsskydd när den löpt ut. Om anställningen görs upp för en dag i taget, kanske genom ett sms på morgonen, finns det över huvud taget ingen anställningstrygghet.

– Det drabbar i hög utsträckning yngre LO-kvinnor. Inte särskilt ofta äldre Saco-män, konstaterar Dan Holke.

Sist in …

En annan förändring sedan ursprungslagen infördes handlar om undantag från turordningen när arbetsgivare ska säga upp personal. Småföretag, med max tio anställda, får behålla två personer oavsett när de anställdes. Alltså göra två undantag från först in – sist ut.

Rätten att få jobbet tillbaka, om arbetsgivaren behöver anställa, var från början tolv månader efter att anställningen upphörde. Den har kortats till nio månader.

Lagen medger två olika skäl när en arbetsgivare vill säga upp anställda. Arbetsbrist är den ena sakliga grunden för uppsägning. Personliga skäl den andra.

Dan Holke, är det svårt för arbetsgivarna att säga upp anställda i dag?

– Nej, det är väldigt lätt att säga upp på grund av arbetsbrist. Det är obyråkratiskt och går snabbt. Facken går alltid med på avvikelserna från turordningen när det krävs för att nyckelpersoner ska bli kvar. Det är vanligast inom industrin, medan det finns andra sektorer där fack och arbetsgivare håller sig mer strikt till listan.

– När det handlar om att säga upp någon av personliga skäl måste arbetsgivaren bevisa att personen har misskött sig.

Den som blir uppsagd av personliga skäl kan i dag, med hjälp av facket, får sin uppsägning ogiltigförklarad. Då får den anställda behålla både jobb och lön tills tvisten är avgjord. I utredningen förslås att möjligheten tas bort på företag med max 15 anställda.

Ett argument som förts fram inför utredningen är att dagens regler gör att arbetsgivare drar sig för att nyanställa.

Ser du risker för arbetsgivare med att anställa och sedan inte kunna säga upp personen?

– Nej, det är lätt att prova om någon fungerar på jobbet. Provanställning, visstid … då kan man ha en person på tillfälliga anställningar i minst två år.

Så kan det gå

I och med regeringens januariavtal med Liberalerna och Centern kommer lagen om anställningsskydd sannolikt att förändras. Utredaren Gudmund Toijer presenterar sina förslag i dag. Vi ber Dan Holke om ett par reflektioner:

Vad blir effekten om undantagen från las-listan får vara fem personer, oavsett hur stort företaget är?

– Det beror på. Om Volvo ska säga upp 300 anställda spelar det inte så stor roll om fem får undantas. Men om ett litet företag ska säga upp en av sex anställda betyder det att arbetsgivaren väljer helt fritt. Det blir inget anställningsskydd kvar över huvud taget.

Hur förändras spelreglerna om den som sägs upp av personliga skäl, och vill ogiltigförklara uppsägningen, inte får behålla sin anställning och lön under en fortsatt juridisk process?

– De nuvarande reglerna sätter press på båda parter och gör att de flesta fall görs upp utan att gå till domstol. Den anställda vill ofta inte tvingas tillbaka till jobbet och arbetsgivaren vill inte betala lön under en process som kan ta ett och ett halvt år.

– Med förslaget kan de i stället vänta på att domstolen avgör. Den anställda riskerar då att stå utan a-kassa i två månader, och det ger arbetsgivaren ett mycket bättre förhandlingsläge.

Vad händer om ”kompetens” ska väga tyngre än i dag vid uppsägningar på grund av arbetsbrist?

– I praktiken blir det arbetsgivaren som själv bedömer vem som är kompetent och anställningsskyddet försvinner. Man kan undra om det är rimligt att slänga ut gamla och slitna anställda. Vem ska försörja dem? Las infördes för att motverka en sådan utveckling.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vi riskerar att få en hård käftsmäll

Ordförandeord. Transportare, vi riskerar att ha en käftsmäll på Sveriges arbetare på ingång. Jag pratar så klart om den nya arbetsrätten, försämringarna i LAS med mera.

Transportarbetarens logga

Synkrav för körkort utreds

Utredning. Syntester för körkort som används i dag kan upplevas som trubbiga, enligt regeringen. Därför ska metoderna för att bedöma om en person med synfältsbortfall kan köra trafiksäkert utredas.

Utredaren Samuel Engblom. Foto: TCO

Lättare för 60-åringar att få förtidspension

Arbetsmiljö. Mildare regler för att få rätt till sjukersättning för personer som är 60 år eller äldre och närmar sig pensionen. Förslaget framförs i en statlig utredning som presenterades i slutet av augusti.

Massimo Mazza

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Ordningsvaktsutredningen

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör.

Rutinerade miljöarbetare petades av Säffle kommun

Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Döden på jobbet
Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Truckförare skadedrabbade

Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Nattarbete

Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”

Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.

Peter Winstén och Tommy Wreeth.

Facket ser gärna kortare arbetstid

Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.

Väktare och ordningsvakter hårt utsatta för hot och våld

Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.