Kritisk färdtjänstchaufför sparkas ut från Nilsbuss
Färdtjänst. Företaget Nilsbuss lurar färdtjänstförarna på stora summor i lön, uppger chauffören Behrad Ansari som försökt organisera arbetskamraterna fackligt. I juli blev han utsparkad. Vi har bara avbrutit en provanställning, hävdade Nilsbuss när Transport begärde förhandling.
Behrad Ansari plockar fram papper efter papper. Det är allt från timrapporter till anställningsbevis, lönespecar och noggrant förda körjournaler.
– 357 timmar och 15 minuter. Det motsvarar 53 587 kronor och 50 öre. Så mycket fattades i lön för mig på bara åtta månader.
– Det är samma sak för andra chaufförer. De är upprörda. Flera sa att de skulle komma hit i dag och träffa Transportarbetaren.
Behrad Ansari tystnar. Slår ut med händerna i en uppgiven gest.
Jag ber honom berätta. Från början. Hur hamnade en iransk flykting i det lilla småländska samhället Broakulla? I en nedlagd banklokal med valvet intakt dessutom.
Behrad Ansari beskriver en krokig resa. Först flykten från förtryckets Iran, sedan från Syrien. Hur han kom till Arlanda i oktober 1987 och så småningom till Avesta.
Efter några år i skolbänken, oräkneliga jobb, giftermål och barn var han etablerad i Stockholm. I taxinäringen.
– Villkoren är inte bra för taxiförare, med procentlön och jobb uppåt 17–18 timmar per dag. Men om man kommer in i taxibranschen är det svårt att lämna den. Samtidigt är jag glad för att jag lärde mig köra färdtjänst och liggande sjuktransporter.
Våren 2019 blev en vändpunkt för Ansari. Han var skild och hade ledsnat på att jaga dyra andrahandsboenden i Stockholm. I en annons fick han syn på ett billigt alternativ. En före detta bank i Broakulla.
Kort efter flytten knackade han på hos Taxi Emma, ett bolag som hade kontrakt på färdtjänst och sjukresor med Kalmar länstrafik (KLT). Han fick napp och i juni 2019 började han köra. Massor. Lönebeskeden visar på månader med över 350 timmars arbete. I praktiken dubbla heltider och över 50 000 kronor i bruttolön.
Betalningen var rak timlön, strax över 145 kronor i timmen. Ingen ob- eller övertidsersättning utgick, men Behrad Ansari trivdes med jobbet och var ändå nöjd.
– Jag gillar verkligen att köra serviceresor, det är ett viktigt arbete. Villkoren var bra för den som har en stor banklokal att rusta och inreda. Jag är van att jobba mycket, säger han lite urskuldande.
I oktober 2019 kommer kallduschen.
Taxi Emma försätts i konkurs. Behrad Ansari jobbar ett kort tag i Stockholm igen, innan han får jobb på Nilsbuss – ett stort bussåkeri som tagit över serviceresorna efter Taxi Emma, men som tidigare inte haft taxiverksamhet.
Den 8 november 2019 blir Ansari behovsanställd på Nilsbuss. På timme. I anställningsbeviset står kryptiskt att företaget tillämpar Transports taxiavtal. I verkligheten har Nilsbuss bara tecknat kollektivavtal, för busstrafik, med fackförbundet Kommunal.
Redan vid första löneutbetalningen reagerar Behrad Ansari på att det fattas timmar.
– 17,07 timmar för att vara exakt. Jag påpekar det för arbetsledningen, som påstår att det är komptid som sparas i min kompbank.
Under vintern upprepas proceduren. Enligt Behrad Ansari håller Nilsbuss i snitt inne lön för närmare 45 timmar per månad. Mer än en arbetsvecka. Han påpekar det gång på gång, men får ingen återkoppling, berättar han.
Under veckorna som går lär han känna andra chaufförer i bolaget. Förare som vittnar om samma problem med lönen.
I Stockholm har Behrad Ansari tidigare varit fackligt engagerad. Han börjar agitera och försöka värva medlemmar för Transport.
Flera förare som Transportarbetaren pratat med är kritiska mot arbetsvillkoren på Nilsbuss. Det gäller bland annat kravet på obetald ”beredskap”. Vid varje arbetspass måste chauffören med kort varsel vara beredd på att rycka in en timme före arbetspassets start och dessutom jobba över en timme på slutet.
Första passet är schemalagt mellan klockan 05.30 och 13:30. Behrad Ansari säger:
– Det innebar att jag alltid måste vara beredd att ta en körning från 04:30. Jag kunde heller inte boka läkarbesök eller andra privata ärenden direkt efter arbetspasset. Jag hade ju ständig jour. Kom det ingen körning under jourtiden fick man inget betalt.
Enligt förarna bryter Nilsbuss mot taxiavtalet på flera punkter. Bland annat tillämpas delade pass. Företaget drar också av för rast – även om föraren inte kunnat ta någon rast.
I maj gick företaget ut med att tjänsterna måste krympas. Förarna uppmanades att skriva på nya anställningskontrakt, på 75 procent. Det är en förändring som ska förhandlas med facket, så sker inte.
– Fast vi fortsatte jobba heltid. Det var bara lönen som minskade. Plötsligt fick jag bara ut omkring 13 000 kronor efter skatt, hävdar Behrad Ansari.
Den 30 juni bränner det till.
Efter en dispyt med en trafikledare blir Ansarai uppringd av Anders Fransson, vd för Nilsbuss. Behrad Ansari får besked om att hans anställningsavtal inte kommer att förlängas, men han blir osäker på vad det betyder.
Morgonen därpå, den 1 juli, sitter Ansari som vanligt i färdtjänstbussen. Han har utfört en tidig körning och är inbokad på en ny, till Kalmar med en dialyspatient.
På väg tillbaka från Kalmar blir Behrad Ansari uppringd av en trafikledare som undrar varför han sitter i bilen: ”Du ska ju inte köra mer…”
– Jag ifrågasatte det direkt. Jag var inbokad på körningar ända fram till den 27 juli, därefter skulle jag ha semester. Uppsägningar får man väl skriftligt? Svaret jag fick var att jag sagts upp muntligt och skulle ha slutat den 30 juni.
Behrad Ansari uppmanas att omedelbart lämna bilen, vid företagets filial i Emmaboda. På väg dit passerar han bostaden och svänger in för att hämta några saker som tillhör företaget.
I backspegeln har han sett hur tre bilar följer efter honom. Det är personal från Nilsbuss, totalt fyra personer, som kliver ur fordonen när Ansari stannar utanför hemmet i Broakulla.
Behrad Ansari beskriver stämningen som hotfull:
– Det kändes absurt. Jag var socialistisk rebell i Iran, och flydde. Jag flydde från Syrien också. Varför skulle jag fly nu? Jag är i Sverige, ett rättssamhälle. Jag har inte gjort något fel.
Enligt Ansari kräver männen att få färdtjänstbussen.
– Jag säger: ”Var så god, ta den.” Men när de begär att jag ska ta av mig uniformen också är det stopp. ”Aldrig, ni rör mig inte.” En av männen hävdar att polisen är på väg. ”Fint, svarar jag, då väntar vi på dem.”
Skakad bevittnar Behrad Ansari hur männen åker iväg i bilarna.
Transport har kallat Nilsbuss till förhandling och ogiltigförklarat avskedet. Företaget hävdar att det inte varit fråga om avsked, utan om en provanställning som avslutats precis innan de sex månaderna tickat ut.
Enligt Nilsbuss lämnades beskedet, muntligt, till Behrad Ansari den 15 juni. Kruxet, enligt facket, är att Ansari timanställdes redan den 8 november 2019. Provanställningstiden löpte därmed ut redan kring månadsskiftet april-maj.
Transport har begärt central förhandling och kräver också att företaget tecknar ett taxiavtal.
I väntan på den centrala förhandlingen avstår Transports förhandlare från att kommentera tvisten.
En märklig omständighet kommer fram under Behrad Ansaris redogörelse. Den 24 juni får han en skriftlig varning för att ha använt färdtjänstbussen privat. Det vill säga han har ibland – likhet med andra förare – parkerat den hemma.
I varningen skriver Nilsbuss att ”fortsatt misskötsamhet kan medföra uppsägning”. Inte så konstigt. Om det inte vore för att varningen kommer drygt en vecka efter att arbetsgivaren muntligen påstår sig ha sparkat honom…
Transportarbetaren har talat med ytterligare tre chaufförer som jobbar eller har jobbat på Nilsbuss. En av dem säger:
– I början antecknade jag inte mina arbetade timmar. Men efter ett tag insåg jag att det är nödvändigt. Då hade företaget lurat mig på 18 timmar under en månad.
En annan förare valde att sluta på grund av tricksandet med lön och arbetstider:
– Vi hade delade pass. Först var de halva passen tre timmar långa, men sedan krymptes de till bara två timmar. Det gjorde att jag sa upp mig. Jag fick absolut inte betalt för all arbetad tid. Jag förstår inte att Nilsbuss kan hålla på som de gör. Jag rekommenderar ingen att ta jobb där.
Under den långa intervjun med Behrad Ansari kommer en kollega, Vlado Dimkovski, förbi. Även han saknar betalning för ett stort antal timmar.
Vi går ut på gatan och Dimkovski visar på de arbetsmiljöproblem som bårbilsförarna brottas med. Det handlar dels om svårigheter att skydda sig mot eventuell coronasmitta. Dels om den fysiska belastningen för chaufförerna som bemannar bårbilarna.
– Båren är väldigt otymplig, säger Vlado Dimkovski. Den är gjort för att hanteras av två personer. Vi är oftast ensamma. Bara om det är väldigt tunga patienter får vi bärhjälp.
Behrad Ansari nickar:
– Förarna drar båren på alla sorts underlag, även grus. Jag har haft ryggskott fyra gånger. Det krävs utbildning och erfarenhet för att köra bårtransporter. Men på Nilsbuss slarvas det med utbildningen.
– Jag körde tusentals liggande sjuktransporter i Stockholm och försökte lära mina nya kolleger. Jag gjorde mitt bästa, nu är jag avskedad.
Transportarbetaren ringer upp Nilsbuss vd, Anders Fransson, för att ställa frågor om Behrad Ansaris anställning och kritiken mot företaget. Han säger:
– Jag har inga kommentarer. Vi har förhandlingar på gång med Transport och tar det den vägen.
Ansarai och flera andra chaufförer uppger att de inte fått betalt för alla arbetade timmar. Vill du kommentera de uppgifterna?
– Nej, vi tar det vid förhandlingen.
