Val 2018

Klarade S sina fackliga löften?

Vallöften. Inför valet 2014 tog LO och Socialdemokraterna tillsammans fram tio ”ordningsregler” för svensk arbetsmarknad. Men hur har det gått med löftena? Transportarbetaren har granskat.

1. JA.

Löfte: Lex Laval ska rivas upp.

Så har det gått: Från och med den 1 juni förra året har svenska fackföreningar utökad rätt att ta till stridsåtgärder för att få företag med utländsk arbetskraft att teckna kollektivavtal.

Bakgrunden är en konflikt mellan fackförbunden Byggnads och Elektrikerna på ena sidan och det lettiska företaget Laval på den andra. Laval skulle bygga om en skola i Vaxholm utanför Stockholm och tecknade avtal med ett lettiskt fack. Byggnads satte då bygget i blockad för att kräva svenska kollektivavtal. EU:s domstol kom fram till att blockaden inte var tillåten, och så småningom förlorade de svenska facken i Arbetsdomstolen. 2010 kom den svenska lag som slog fast att fack inte fick vidta stridsåtgärder för arbetare på utländska företag där villkoren uppgavs vara lika bra som miniminivån i kollektivavtalen. Den lagen har rivits upp.

 

2. NJA.

Löfte: Alla utländska företag som är verksamma i Sverige ska registrera sig här. Det måste finnas en fysisk eller juridisk person att ställa till svars.

Så har det gått: Redan 2013, alltså innan regeringen tillträdde, infördes en lag som säger att utstationerade arbetare ska registreras hos Arbetsmiljöverket.

Däremot verkar det finnas luckor i lagen. Inte minst vad gäller skatt. Den som arbetar i Sverige mindre än 183 dagar på ett år behöver inte skatta här. En utredning har gjorts. Ny lag inom området kan enligt utredningens förslag vara på plats den 1 januari 2019. Den kommer att göra att arbetstagare betalar inkomstskatt i Sverige tidigare och att det blir registreringsplikt för företag verksamma här.

Men de chaufförer som kör internationell trafik är inte utstationerade. Så de omfattas inte alls av de regler som finns, mest troligt inte heller av de närmast kommande reglerna.

 

3. NEJ.

Löfte: Arbetstagare från tredjeland måste försäkras kollektivavtalsenliga arbetsvillkor. Det handlar alltså om arbetare som kommer från ett land utanför EU.

Så har det gått: 2008 gjorde Alliansen upp med Miljöpartiet om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Personen får vara här i två år och ska ha lön enligt kollektivavtal, hen ska dock som minst tjäna 13 000 kronor i månaden. Facket får göra ett utlåtande, men som Transportarbetaren rapporterat, öppnar systemet för fusk och dåliga villkor. Det finns inget fungerande sätt att se till att löften om hyggliga villkor hålls.

En utredning har gjorts och ytterligare en om frågan är på gång.

 

4. NJA.

Löfte: Lagstiftningen kring F-skatt förstärks. Det måste vara enkelt att bedöma om en person ska betraktas som egenföretagare eller anställd.

Så har det gått: En utredning är på gång och en första del presenteras i sommar. Ingen ny lag kommer därmed vara klar före valet. 2009 liberaliserades reglerna om F-skatt, alltså enskild firma, av den dåvarande Alliansregeringen. Det gjorde det möjligt för fler att starta företag. Bland annat eftersom det blev möjligt att driva firma med bara en uppdragsgivare. Utredningen ska bland annat titta på frågan om F-skattsedel, men också och undersöka om enskilda företag används som ett sätt att undgå arbetsrättsliga regler. Utredaren ska dessutom titta på så kallade egenanställningsföretag. Frågan är brännhet på grund alla de nya företag inom ”plattformsekonomin” där arbetarna får jobba via bemanningsföretag, egenanställningsföretag eller med egen firma mot en uppdragsgivare.

 

5. JA.

Löfte: Lagen om offentlig upphandling ändras så att de stora möjligheterna i EU:s nya upphandlingsdirektiv att ställa sociala krav till fullo tillämpas även i Sverige.

Så har det gått: Kraven handlade främst om att kunna fordra kollektivavtal vid upphandling. Det första lagförslaget som civilminister Ardalan Shekarabi presenterade vann ingen majoritet i riksdagen eftersom Alliansen och SD röstade mot. Men ett omarbetat förslag som bara skulle gälla större upphandlingar gick igenom efter mindre förändringar, som fick med Kristdemokraterna på båten. Nu går det till exempel att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och lön vid upphandling av färdtjänst. Transport tycker att det alltjämt finns luckor i lagen och har i en debattartikel i tidningen Arbetet krävt skärpt upphandlingslag.

 

6. NEJ.

Löfte: Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för stadigvarande arbetskraftsbehov.

Så har det gått: Där har ingenting hänt. Facken driver på och försöker ändra en del genom avtal. Men inom till exempel lager är det inte ovanligt att stora delar av, eller till och med hela, personalstyrkan är bemanningsanställd.

 

7. JA OCH NEJ.

Löfte: Lagstiftning införs för att säkerställa uppdragsgivares och huvudentreprenörers ansvar för entreprenadkedjor.

Så har det gått: För byggbranschen har det kommit ett lagförslag som presenterades i februari. I det ska huvudentreprenörer ha ansvar för att underentreprenörers anställda får betalt. Men för åkeribranschen, som i allra högsta grad också drabbas av krångliga entreprenadkedjor, är det enda som hänt ett förslag om utökat beställaransvar som gått ut på remiss.

 

8. JA.

Löfte: Att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska införas och ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma

Så har det gått: En lag har klubbats. Reglerna införs i två steg. Första steget
i sommar. Nästa vid årsskiftet.

 

9. JA.

Löfte: Ett skyndsamt införande av personalliggare för byggbranschen
i kombination med oannonserade kontrollbesök.

Så har det gått: I byggbranschen har regeln varit på plats sedan den 1 januari 2016. Ytterligare branscher har följt. Senast för för företag som jobbar med fordonsservice, grossistverksamhet och skönhetsvård.

 

10. NÅGRA STEG PÅ VÄGEN.

Löfte: Det ska vara konkurrensneutrala villkor inom åkerinäringen. Det behövs en nationell samordnare för bättre regelefterlevnad i åkeribranschen och cabotagemissbruket (utländska ekipage som körs olagligt mycket i Sverige) måste stoppas.

Så har det gått: Det råder inte konkurrensneutrala villkor i branschen ännu. Men det har hänt saker.

Inför valet lovade Socialdemokraterna att införa klampning av lastbilar till dess att böter är betalda. Först blev det max 24 timmar, nyss kom ett förslag om 36 timmar. Enligt EU-rätt går det inte att ge straff som inte är i proportion till brottet. Utifrån detta görs tolkningen att klampning måste vara tidsbestämd.

En mängd utredningar inom transportområdet har varit ute på remiss. Bland annat ett förslag om beställaransvar.

Det fanns också ett löfte om höjda böter. De flesta cabotagebrotten beläggs med så kallad sanktionsavgift till Trafikverket. Den är på 40 000 kronor. Men det har funnits fall där grövre överträdelser gått till domstol. Då har bötesbeloppen hamnat på hundratusentals kronor.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har också flaggat för någon slags ny funktion för ökad samordning mellan myndigheter som ska jobba mot cabotagebrott och annan olovlig yrkestrafik.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transports a-kassa höjer avgiften

A-kassa. Efter årsskiftet blir det lite dyrare att vara med i a-kassan. Då höjs avgiften till 130 kronor i månaden.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Storbrand ödelade anrik gummiverkstad

Däck. I morse var branden på Malå Gummiverkstad en huvudnyhet i medierna. Transportprofilen Roger Oskarsson jobbade i 30 år på verkstaden, som nu är totalförstörd.

Avtal 2021
Nextjetflygplan

Nya avtal för flyget dröjer

Flyg. Redan i mitten av december inledde Transport förhandlingarna om nya avtal för markpersonalen inom flyget. Lönerna är ännu inte klara. Parterna skulle ha träffats under torsdagen, men mötet sköts upp till den 22 april.

Stora löneklyftor i kommunal renhållning

Miljöarbete. Individuella löner har gjort att det skiljer över 4 000 kronor i lön för miljöarbetarna på det kommunala bolaget Karlstads Energi. Transports ombudsman Mikael Ladman är kritisk.

Krav på plexiglas och stopp för passagerare i taxi-framsätet

Taxi. Plexiglas och stopp för framsätesåkning vid sjukresor. Efter ökad smittspridning och påtryckningar från Transport följer Region Västernorrland i Stockholms spår och ökar corona-säkerheten för både taxiförare och passagerare.

Många förare lurade – nu döms åkeriägaren till fängelse

Åkeri. Huvudmannen i de omskriva åkerierna Norrköping Transport NL och Direct Transport döms till två års fängelse och näringsförbud i fem år, för grova ekobrott. Två andra medlemmar i familjen döms samtidigt. I domen från Norrköpings tingsrätt pekas speditören DSV ut på ett föga smickrande sätt.

Syrebrist kan ha orsakat ny dödsolycka på fartyg

Arbetsmiljö. Den 25 mars omkom en 33-årig besättningsman ombord på ett fartyg som låg för ankar strax utanför Södertälje Hamn. Misstankar finns om att mannen, som var från Kap Verde, klättrat ner i ett utrymme där lasten, flis, hade förbrukat syret.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.

Namnet lever kvar i utbildningscentret, som ligger i Varbergs utkant. Åkeriet startade utbildning av yrkesförare redan i början av 1980-talet. Sedan mitten av 1990-talet driver C-R Utbildning trafikskola och, på entreprenad för kommunen, gymnasiets transportprogram.

Vad hände med C-R Johanssons åkeri?

Åkeri. Anrika C-R Johansson var ett av Hallands största, obundna åkerier med kunder som Arla och Posten. För jätten GDL skulle köpet av familjebolaget bli en förstärkning i Västsverige. Knappt tre år senare återstår en bråkdel. Och den sista mars fick ytterligare 13 anställda gå.