Val 2018

Klarade S sina fackliga löften?

Vallöften. Inför valet 2014 tog LO och Socialdemokraterna tillsammans fram tio ”ordningsregler” för svensk arbetsmarknad. Men hur har det gått med löftena? Transportarbetaren har granskat.

1. JA.

Löfte: Lex Laval ska rivas upp.

Så har det gått: Från och med den 1 juni förra året har svenska fackföreningar utökad rätt att ta till stridsåtgärder för att få företag med utländsk arbetskraft att teckna kollektivavtal.

Bakgrunden är en konflikt mellan fackförbunden Byggnads och Elektrikerna på ena sidan och det lettiska företaget Laval på den andra. Laval skulle bygga om en skola i Vaxholm utanför Stockholm och tecknade avtal med ett lettiskt fack. Byggnads satte då bygget i blockad för att kräva svenska kollektivavtal. EU:s domstol kom fram till att blockaden inte var tillåten, och så småningom förlorade de svenska facken i Arbetsdomstolen. 2010 kom den svenska lag som slog fast att fack inte fick vidta stridsåtgärder för arbetare på utländska företag där villkoren uppgavs vara lika bra som miniminivån i kollektivavtalen. Den lagen har rivits upp.

 

2. NJA.

Löfte: Alla utländska företag som är verksamma i Sverige ska registrera sig här. Det måste finnas en fysisk eller juridisk person att ställa till svars.

Så har det gått: Redan 2013, alltså innan regeringen tillträdde, infördes en lag som säger att utstationerade arbetare ska registreras hos Arbetsmiljöverket.

Däremot verkar det finnas luckor i lagen. Inte minst vad gäller skatt. Den som arbetar i Sverige mindre än 183 dagar på ett år behöver inte skatta här. En utredning har gjorts. Ny lag inom området kan enligt utredningens förslag vara på plats den 1 januari 2019. Den kommer att göra att arbetstagare betalar inkomstskatt i Sverige tidigare och att det blir registreringsplikt för företag verksamma här.

Men de chaufförer som kör internationell trafik är inte utstationerade. Så de omfattas inte alls av de regler som finns, mest troligt inte heller av de närmast kommande reglerna.

 

3. NEJ.

Löfte: Arbetstagare från tredjeland måste försäkras kollektivavtalsenliga arbetsvillkor. Det handlar alltså om arbetare som kommer från ett land utanför EU.

Så har det gått: 2008 gjorde Alliansen upp med Miljöpartiet om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Personen får vara här i två år och ska ha lön enligt kollektivavtal, hen ska dock som minst tjäna 13 000 kronor i månaden. Facket får göra ett utlåtande, men som Transportarbetaren rapporterat, öppnar systemet för fusk och dåliga villkor. Det finns inget fungerande sätt att se till att löften om hyggliga villkor hålls.

En utredning har gjorts och ytterligare en om frågan är på gång.

 

4. NJA.

Löfte: Lagstiftningen kring F-skatt förstärks. Det måste vara enkelt att bedöma om en person ska betraktas som egenföretagare eller anställd.

Så har det gått: En utredning är på gång och en första del presenteras i sommar. Ingen ny lag kommer därmed vara klar före valet. 2009 liberaliserades reglerna om F-skatt, alltså enskild firma, av den dåvarande Alliansregeringen. Det gjorde det möjligt för fler att starta företag. Bland annat eftersom det blev möjligt att driva firma med bara en uppdragsgivare. Utredningen ska bland annat titta på frågan om F-skattsedel, men också och undersöka om enskilda företag används som ett sätt att undgå arbetsrättsliga regler. Utredaren ska dessutom titta på så kallade egenanställningsföretag. Frågan är brännhet på grund alla de nya företag inom ”plattformsekonomin” där arbetarna får jobba via bemanningsföretag, egenanställningsföretag eller med egen firma mot en uppdragsgivare.

 

5. JA.

Löfte: Lagen om offentlig upphandling ändras så att de stora möjligheterna i EU:s nya upphandlingsdirektiv att ställa sociala krav till fullo tillämpas även i Sverige.

Så har det gått: Kraven handlade främst om att kunna fordra kollektivavtal vid upphandling. Det första lagförslaget som civilminister Ardalan Shekarabi presenterade vann ingen majoritet i riksdagen eftersom Alliansen och SD röstade mot. Men ett omarbetat förslag som bara skulle gälla större upphandlingar gick igenom efter mindre förändringar, som fick med Kristdemokraterna på båten. Nu går det till exempel att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor och lön vid upphandling av färdtjänst. Transport tycker att det alltjämt finns luckor i lagen och har i en debattartikel i tidningen Arbetet krävt skärpt upphandlingslag.

 

6. NEJ.

Löfte: Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för stadigvarande arbetskraftsbehov.

Så har det gått: Där har ingenting hänt. Facken driver på och försöker ändra en del genom avtal. Men inom till exempel lager är det inte ovanligt att stora delar av, eller till och med hela, personalstyrkan är bemanningsanställd.

 

7. JA OCH NEJ.

Löfte: Lagstiftning införs för att säkerställa uppdragsgivares och huvudentreprenörers ansvar för entreprenadkedjor.

Så har det gått: För byggbranschen har det kommit ett lagförslag som presenterades i februari. I det ska huvudentreprenörer ha ansvar för att underentreprenörers anställda får betalt. Men för åkeribranschen, som i allra högsta grad också drabbas av krångliga entreprenadkedjor, är det enda som hänt ett förslag om utökat beställaransvar som gått ut på remiss.

 

8. JA.

Löfte: Att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska införas och ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma

Så har det gått: En lag har klubbats. Reglerna införs i två steg. Första steget
i sommar. Nästa vid årsskiftet.

 

9. JA.

Löfte: Ett skyndsamt införande av personalliggare för byggbranschen
i kombination med oannonserade kontrollbesök.

Så har det gått: I byggbranschen har regeln varit på plats sedan den 1 januari 2016. Ytterligare branscher har följt. Senast för för företag som jobbar med fordonsservice, grossistverksamhet och skönhetsvård.

 

10. NÅGRA STEG PÅ VÄGEN.

Löfte: Det ska vara konkurrensneutrala villkor inom åkerinäringen. Det behövs en nationell samordnare för bättre regelefterlevnad i åkeribranschen och cabotagemissbruket (utländska ekipage som körs olagligt mycket i Sverige) måste stoppas.

Så har det gått: Det råder inte konkurrensneutrala villkor i branschen ännu. Men det har hänt saker.

Inför valet lovade Socialdemokraterna att införa klampning av lastbilar till dess att böter är betalda. Först blev det max 24 timmar, nyss kom ett förslag om 36 timmar. Enligt EU-rätt går det inte att ge straff som inte är i proportion till brottet. Utifrån detta görs tolkningen att klampning måste vara tidsbestämd.

En mängd utredningar inom transportområdet har varit ute på remiss. Bland annat ett förslag om beställaransvar.

Det fanns också ett löfte om höjda böter. De flesta cabotagebrotten beläggs med så kallad sanktionsavgift till Trafikverket. Den är på 40 000 kronor. Men det har funnits fall där grövre överträdelser gått till domstol. Då har bötesbeloppen hamnat på hundratusentals kronor.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har också flaggat för någon slags ny funktion för ökad samordning mellan myndigheter som ska jobba mot cabotagebrott och annan olovlig yrkestrafik.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Det händer att det är råttor bland soporna, men det har blivit bättre på senare år. Foto: John Antonsson

Svenskt Näringsliv vill avskaffa fackliga arbetsmiljöombud

Arbetsmiljö. Ersätt de regionala skyddsombuden med fler lokala skyddsombud och låt Arbetsmiljöverket sköta en oberoende rådgivning. Framför allt till småföretag. Svenskt Näringsliv går på tvärs mot den statliga utredning som vill ge fackliga arbetsmiljöombud rätt att besöka fler företag.

Sida vid sida med Irans kvinnor

Demonstration. På fredagen samlades folk från LO-distriktet utanför Irans ambassad för att visa sitt stöd för den feministiska kampen och de mänskliga rättigheterna i landet. Saied Tagavi, fackligt aktiv i Transport, var en av talarna.

Julhandeln kickar i gång
Eddie Karlsson är Transportombud på sin arbetsplats, DHL Express i Göteborg.

Eddie mådde dåligt inför Black Friday

Terminal. Tidigare år har varit stressiga och tunga. Men i år är Eddie Karlsson på DHL Express i Göteborg inte lika orolig. Nya chefer har lyssnat på personalen och sett till att det är ordentlig bemanning och bra planering till Black Friday.

Skakigt läge för näthandeln

E-handel. Efter flera år av uppgång dalar handeln på nätet. Raketsiffrorna från pandemin är bortblåst och handlarna fruktar att försäljningen ska dala.

Så gör företagen vid arbetstoppar

Enkät. Transportarbetaren har frågat ett flertal transportföretag som levererar varor från e-handeln hur de gör vid arbetstoppar som Black Friday, Cybermåndag och julhandeln.

Snabbkoll
Snabbkoll: Så blir du blåst på lönen

Så blir du blåst på lönen

Dina pengar. Arbetsgivare kan blåsa anställda på lön på många sätt. Här är några exempel att vara vaksam mot. Hämtade från verkligheten.

Målet: Bli bäst i Sverige på att värva elevmedlemmar

Facket. I början av året var Transports avdelning 17 Skövde-Borås på plats 12 när det gällde antalet elevmedlemmar inom förbundet. Sista oktober hade de avancerat till en tredje plats. Transportarbetaren ringde upp Johan Lövgren, väktare och ungdomsansvarig på avdelningen, för att fråga hur han gör när han är ute i skolorna och värvar.

”Man får bättre koll på vad som händer runt lastbilen”

Åkeri. – Var ska man ha kaffemuggen? Det får de lägga till, men bilen kan säkert funka riktigt bra inne i stan. Det är mycket glas och när man sitter i mitten får man bättre koll på vad som händer runt omkring, säger Niklas Jussila och Ove Mattson som provsitter i hytten.

Ny ellastbil för distribution på väg

Åkeri. Kompakt, med lågt insteg och förarplatsen centrerad i hytten. Mitt i värsta snöyran visade företaget Volta trucks upp sin nya ellastbil, framtagen speciellt för distribution i stadstrafik. Planen är att den ska rulla ut på svenska marknaden andra kvartalet 2023.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Taxi Härnösand backar efter kritik mot aggressivt mejl till förare

Taxi. De anställda på Taxi Härnösand uppmanades i ett mejl från arbetsgivaren att kämpa för att bli ”svensk på riktigt” och förbjöds att prata med varandra på sitt modersmål inne på taxistationen. Efter Transports kritik backade arbetsgivaren och bad de anställda om ursäkt.

Brist på flygtekniker

Flyg. Lastbilschaufförer och taxiförare var först ut. Nu slår också flygbranschen larm om att fler flygtekniker, flygmekaniker och plåtslagare behöver rekryteras och utbildas för att plan och helikoptrar ska kunna lyfta framöver. Störst är bristen på plåtslagare.

Foodorabud. Foto: John Antonsson

Foodora fick rätt mot Transport i AD

Arbetsrätt. Transport förlorade mål i Arbetsdomstolen. Domen slår fast att ett matbud var anställd av ett så kallat egenanställningsföretag och inte Foodora.

Genrebild tidningsbud

Bud – en hotad yrkeskår?

Tidningsbud. En av Transportarbetareförbundets kärngrupper, tidningsdistributörerna, har blivit allt mindre. Tidningsdöd och minskad utgivningstakt har slagit hårt. Nyligen aviserade Tidningen Ångermanland att det nästa år bara blir utdelning tre dagar i veckan.

”Ingen ska riskera att skadas eller dö på jobbet”

Arbetsmiljö. Arbetsgivarna brister när det gäller både tillsyn och kontroll av olycksdrabbade mobila maskiner som bland annat truckar. Skriftliga tillstånd för att få köra truck saknas också på många arbetsplatser inom verkstad, tillverkning, transporter och magasinering. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.