Debatt. För att stoppa arbetslivskriminalitet krävs att landets politiker tar ett reellt ansvar för offentliga upphandlingar. Det skriver Transports ombudsman Joakim Borg, kandidat (S) till Sveriges riksdag.
Varje år upphandlar stat, kommuner och regioner varor och tjänster för ett värde som motsvarar närmare 18 procent av BNP, eller över 900 miljarder kronor.
Offentlig upphandling är en reglerad inköpsprocess som bygger på EU-direktiv.
Det senaste direktivet blev klart 2016 och fokuserar mer på social hänsyn gällande till exempel arbetsvillkor och miljö än tidigare EU-direktiv. Det nya regelverket började gälla i Sverige den 1 juni 2017.
EU är tydliga med att det nya regelverket inte enbart ska fokusera på lägsta pris i upphandlingen utan även ta hänsyn till andra aspekter som sedan ska vägas samman vid värderingen av de anbud som kommer in i upphandlingsprocessen.
För att säkerställa att arbetsrättsliga hänsyn tas i offentlig upphandling spelar de upphandlande myndigheterna en central roll, men även Upphandlingsmyndigheten har en viktig funktion i sitt arbete med att stödja den upphandling som genomförs av upphandlande myndigheter.
I första kapitlet, andra paragrafen, i lagen om offentlig upphandling (LOU) står det att en upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontrakt enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid.
Villkoren för behövlighetsbedömningar är om en upphandling är över tröskelvärdet och/eller tillhör högriskbranscher för oskäliga arbetsvillkor.
Ekobrottsmyndigheten har bedömt att branscher som bygg- och anläggning, lokalvård, tvätterier, bilverkstäder, transporter, restauranger, vård och omsorg, gröna näringar och avfallshantering löper högre risk för arbetslivskriminalitet.
Riksrevisionen släppte en granskningsrapport i september 2025, Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling. Enligt deras rapport så kan vi se att arbetsrättsliga krav saknas i två av tre upphandlingar i riskbranscher.
Detta är ett stort bekymmer som många politiker verkar helt missa eller i värsta fall, helt ignorera.
Totalt 352 miljarder kronor omsätts inom arbetslivskriminalitet i Sverige per år.
Vinsten för kriminella organisationer är cirka 185 miljarder kronor per år, dubbelt så stor som statens satsningar på hela rättsväsendet.
Här måste våra politiker ta ansvar.
Det räcker inte att, som vår nuvarande Tidöregering tillsammans med SD, säga hårdare straff och låtsas som att det löser allt. Vi behöver se över och göra kraven runt upphandling tydligare och vi behöver se till att våra myndigheter får mer resurser för att kunna utföra det uppdrag de faktiskt har.
Vi inom Transport, tillsammans med hela LO, vill se följande åtgärder:
- Maximalt två led av underentreprenörer.
- Höj straffen kraftigt för arbetsmiljöbrott.
- Säkerställ schysta villkor och trygg arbetsmiljö i alla offentliga upphandlingar.
- Ordentligt med resurser till myndigheter som bekämpar kriminalitet i arbetslivet.
- Behovspröva arbetskraftinvandringen.
Endast om politiken kliver in och tar ansvar, kan få vi ordning och reda på vår svenska arbetsmarknad.
