Hur påverkar AI och robotar flygarbetarna?
Arbetsmiljö Om några år kan robotar och AI sköta en del av jobbet på flygplatserna. Professor Åsa Cajander ska undersöka hur det påverkar arbetsmiljön.
Robotar och AI kan ta över många arbetsmoment på flygplatserna. Men hur långt har införandet av robotisering och AI kommit på Sveriges flygplatser? Och hur påverkar det arbetarnas arbetsmiljö? Det är några frågor som forskarna ska titta på.
Grunden till forskningsprojektet är att markpersonalens arbetsmiljö behöver utvecklas. Det är arbetsgivare och fack i Transportfackens arbetsmiljönämnd (Tya) överens om. Därför har Tya tillsammans med forskaren Åsa Cajander sökt och beviljats forskningspengar från Afa Försäkring.
Hur forskar man på något som förändras hela tiden?
– Att det förändras jämt är sant på ett plan. Men det är också så att vissa problem finns kvar och det är den delen jag vill forska på, säger Åsa Cajander som är professor Uppsala universitet.
Åsa Cajander tar upp exemplet lastare. Vi vet att det är ett tungt arbete som sliter på kroppen och det finns en gräns för hur mycket en människa klarar.
– Men vad motsvarar tunga lyft fast i den digitala världen?
Inget nytt
Forskning om hur teknik påverkar är ingenting nytt. Det är inte heller dagens diskussioner om hur automatisering kan påverka arbetet. Åsa Cajander berättar att forskare tittade på det redan på 1980-talet.
– Då sa man att ju mer automatiserad en verksamhet blir desto mer beroende blir man av en mänsklig komponent. Det är bara en människa som kan få det att fungera när någonting strular. Men det kan ofta vara ett ganska passivt arbete.
På Arlanda har Åsa Cajander stött på flera saker som ska vara automatiserade, där arbetare måste stå beredda.
– Det finns sensorer på väskbanden, men det springer runt tekniskt kunniga människor hela tiden som ska lösa smuts på sensorerna och andra problem.
Många faktorer påverkar
Efter att ha varit ute på Arlanda och sett markpersonalen jobba i snöstorm konstaterar Åsa Cajander att IT inte alltid är det största problemet.
– Digitalisering är ju bara en del av många faktorer som påverkar arbetsmiljön. När jag var där var snöstormen ett värre arbetsmiljöproblem än IT. Men deras IT-utrustning var inte anpassad för klimatet. Deras scannrar fungerade inte med vantar, så lastarna fick använda näsan för att klicka på den.
Det finns så klart inga slutsatser om arbetsmiljön att dra på Arlanda ännu. Men tidigare forskning om automatservering i sjukvården har Åsa Cajander sett vad som funderar bättre och sämre.
– En vanlig missuppfattning är att ny teknik går att införa sömlöst och det bara fungerar. Men tittar man på statistiken är det oerhört svårt att införa nya tekniker. Och ju större projektet är desto svårare är det att lyckas.
Åsa Cajander och hennes forskarkollega Rebecka Cort kommer tillsammans med två doktorander att följa markpersonalen på Arlanda och andra flygplatser i tre år.
