Medina Bajric. Foto: Justina Öster
Close
”Flygombudsman Johan Einarsson på Transport har hjälpt mig så mycket. Han har alla mina papper. Gate gourmet kan inte säga att de inte har något arbete för mig. Jag har jobbat på alla avdelningar”, säger Medina Bajric.
Close
Kaoset på Gate gourmet

Hon sparkades efter 43 år

Flyg. – Jag är inte densamma. Medina Bajric gör en gest mot hjärtat. Såret. En dag kallades hon in till chefen. När porten slog igen bar Medina 43 år med sig hem. I två kassar.

Medina Bajric loggar in på cateringbolaget vid Arlanda. Det är september 2020, torsdag. Pandemin har tagit nackgrepp på branschen och strömmen av resenärer sinat. De anställda har varit permitterade på Gate gourmet och det har pratats en del om att de ska börja flytta runt på olika avdelningar, gå ner i tid.

Oron finns där. Men inom flygindustrin går det ju ständigt upp och ner. Alla är lite luttrade, de ska nog klara det här också.

Medina öppnar skåpet i omklädningsrummet, byter om. Småpratar med några jobbarkompisar: Hur är det? De är som en familj. Efter att ha jobbat sig runt på bolagets olika avdelningar är hon sedan tre år på ”pick och pack”, fyller vagnar som ska rulla genom planen med mat och dryck, snacks, godis, kakor.

En del flygbolag vill ha alla vagnar till en flight packade, andra färre. Innehållet skiftar.

Medina fick frågan om hon ville byta hit. Vad var alternativet? Inget. Flytten innebar att hon växlade fack från Hotell- och restaurang till samma som de andra på avdelningen, Transport.

Men det blir ett lyckokast, hennes tre bästa år på firman ska det visa sig.

Mindre stress

Här är lugnare, mindre tjafs mellan folk. Tempo, ja visst. Men inte samma stress och beroende av att andra ska hinna jobba undan, för att hon ska kunna göra sitt. Inte samma press från försenade plan som skapar växande berg av jobb, incidenter som cateringarbetarna inte har något inflytande över.

Medina tycker om att vara i rörelse, höra flygplanen lyfta, landa och ge en vink om att hon själv kan stiga ombord. Sitta där i sätet och ta emot brickan som flygvärdinnan sträcker fram. Ofta följer hon planen med blicken:

Där flyger vagnarna som vi packat.

Medina med livskamraten Ahmed Bajric, som fanns där när marken rycktes undan. Foto från september 2020.
Medina med livskamraten Ahmed Bajric, som fanns där när marken rycktes undan. Foto från september 2020. Foto: Justina Öster

I år blev det ingen resa till tidigare hemlandet, Bosnien. Pandemin satte stopp och Medina blev sjuk, kunde knappt äta, rasade i vikt i värmeböljan. Var det influensa, corona? Hon var fullvaccinerad och svaret blev negativt, men febern? Antagligen var det inflammation i magsäcken. Medina repade sig och kunde så småningom börja promenera igen med bästa vännen Ahmed, hennes man.

Den snällaste som finns.

Utan honom och de fem döttrarna som sa: Mamma, vi hjälper dig. Var inte orolig. Nej, hon hade inte klarat det. 43 år på samma arbetsplats är en lång tid, nästan ett helt arbetsliv.

Inkallad till chefen

Tillbaka på Gate gourmet. Medina packar vagnen till ett Norwegian-plan när avdelningschefen kommer förbi och säger:

– Kom in till mig när du är klar.

Ett par kollegor har redan träffat honom och kommer tillbaka. På avstånd hör hon dem prata om 50, erbjuden 50 procent. Herregud, vad är det som händer? Tanken far ner i magen och chefen ser upp när hon stiger in på hans kontor.

– Det här är jättejobbigt. Det värsta som hänt i mitt liv, säger han.

– Säg inte bara att jag har fått sparken?

–  Jo, tyvärr, Medina.

Det var menat som ett skämt men visar sig att Medina, som nog jobbat längst av alla på Gate gourmet, inte ens erbjuds halvtid. Hon hade sagt ja.

Huvudet blir tomt, samtidigt en karusell: Vad ska jag göra i min ålder? Och bostadsrätten vi tagit lån för och köpt?

– Du menar inte allvar? Säg mig, varför?

Men chefen plockar fram färdiga uppsägningsformulär. Medina ber om kort respit, måste ut på gården och röka, träffar några tidigare arbetskamrater. Är det sant? Hon återvänder.

– Hur lång tid har jag på mig? Några månader?

– Egentligen nu. Du slutar nu.

Chefen förklarar tågordningen: Lämna ifrån dig passerkort och nycklar, töm ditt skåp. Sedan eskorteras hon till ytterdörren, är arbetsbefriad, utlovas uppsägningslön i sex månader framåt.

Uppsägningsbeskedet ska skrivas på inom två dagar.

Vad göra?

Medina slår numret till en av killarna i fackklubben: Vad ska jag göra? Vänta med att skriva på! Det har hon redan bestämt sig för, kan inte ta in att det som hänt, hänt.

Varför hon som alltid ställt upp? Minnet av när de återfick SAS som kund flashar till. Medina jobbade dubbla skift, kom hem sen eftermiddag. Duschade, sov, gav sig av till flygplatsen igen i ottan. Innan familjen vaknade.

Övertidstaket sprängdes och Gate gourmet fick begära dispens. Axeln och kroppen värkte men visst, lönekuvertet blev tjockt.

Porten slår igen. Maken Ahmet hittar Medina i en grässlänt när han kommer med bilen. Hon sitter med kassarna från sitt tömda skåp kring benen. Tårarna rinner, i händerna håller hon papperen om uppsägning.

Ett år senare

Björnbär, jordgubbar, pumpa, majs, paprika, gurka, sallad och massor av tomater. Arbetet på kolonilotten skingrar tankarna för Medina Bajric. Hon tycker om att jobba med händerna, vara i rörelse. Foto: Justina Öster
Björnbär, jordgubbar, pumpa, majs, paprika, gurka, sallad och massor av tomater. Arbetet på kolonilotten skingrar tankarna för Medina Bajric. Hon tycker om att jobba med händerna, vara i rörelse. Foto: Justina Öster

September 2021. Medina balanserar tre höga glas med lysande röd saft fram till soffbordet hemma i bostadsrätten i Märsta, någon kvarts bilresa från Arlanda. Glasen lämnar blöta ringar på brickan. Dottern Emsada har hittat och plockat de svårfångade bären som mamman och fåglarna älskar.

Körsbärskornell, i Bosnien var de lätta att hitta.

Medinas lön har övergått i a-kassa. Drygt två tredjedelar av de totalt 300 dagarna med ersättning är förbrukade när vi ses för andra gången. Första gången ville hon inte visa sitt ansikte i Transportarbetaren. Nu har Transport stämt hennes arbetsgivare i Arbetsdomstolen.

Tiden för rättegången kryper närmare. Medina är kallad som vittne, arbetsgivare och fack är oense om vilken dag hon blev uppsagd. Liksom om det mesta.

–Det blir spännande att se hur det går, säger hon och drar upp benen under sig i soffhörnan.

”Såret finns där”

Nu kan hon tala om den där dagen utan att få tårar i ögonen, mår bättre. Barnen och de tio barnbarnen bor alla i närområdet, de umgås mycket och kolonilotten ligger på gångavstånd. Hon och maken ”bodde” nästan där under sommaren, nu går de i skogen och plockar svamp.

Svärsonen har ett svampställe bortom flygplatsen men dit åker Medina inte. Då måste hon passera sin forna arbetsplats. Hon lyfter handen mot hjärtat:

– Såret finns där. Det kommer nog aldrig att försvinna. Här inne är jag inte samma person som jag var.

Medina ser ner på händerna i knät, de är sällan stilla. Hon är kort, nätt med bakåtstruket hår och djupt mörka ögon. En hård arbetsledare, skojar maken Ahmed. Medina sätter honom i arbete. Hon har börjat safta och sylta, ska göra nyponsylt. Söker jobb.

– Jag hinner inte med allt jag vill.

Kolonilott

Vi går några hundra meter bort till kolonilotten där familjen brukar samlas och grilla. Medina nyper av ett björnbär och sveper med handen över jättejordgubbslandet, avundsvärt. Gurka, paprika, pumpa och sallad har grott ur jorden. Majskolvarna vill sig inte riktigt i svenskt klimat, men tomaterna desto mer.

Ahmed och Medina Bajric känner varandra utan och innan och har en varm och kärleksfull relation. De påtar ihop på kolonilotten, går i skogen och plockar svamp. ”Ahmed är den snällaste som finns”, säger Medina.
Ahmed och Medina Bajric känner varandra utan och innan och har en varm och kärleksfull relation. De påtar ihop på kolonilotten, går i skogen och plockar svamp. ”Ahmed är den snällaste som finns”, säger Medina. Foto: Justina Öster

Biff-, kvist och de som liknar oxhjärtan, från kollogrannen. Medina viker undan plasten till ett av växthusen och drar in doften. Sluter ögonen.

– Det blev lite mycket, säger hon och öppnar dem igen med ett skratt. Till slut var barnen less: Vi vill inte ha mer tomater! Nästa år ska vi ha färre, i år har jag gjort massor av sallader.

Varje månad rapporterar Medina in minst sex sökta jobb till Arbetsförmedlingen. Döttrarna hjälper till, tack och lov. De är duktigare på datorer. Hon söker arbeten inom storkök och lager, skolbespisning, packar hellre än lagar mat. Som på Gate gourmet.

– Det är jätteviktigt att vara beredd om någon skulle ringa, men inte en enda har hört av sig om en intervju, ingenting. Jag tror så fort de ser min ålder i cv:t, 60 år… De tar någon som är yngre.

Förtidspension? Som det ser ut nu med nya regler kan det bli tidigast vid 63. Socialbidrag, Ahmed snuddar vid tanken men nej. Medina vill jobba.

– Jag fortsätter söka, ger inte upp!

Alla över 50 är borta

Hon har varit ute och fikat med några jobbarkompisar, de hon brukade träffa som jobbar kvar. Var glad att du slutat, säger de. Stämningen är dålig. Men de har ändå en grund att stå på, arbete på 50 eller 80 procent, tycker Medina.

Fast de måste också söka andra jobb för att få a-kassa för tiden som hyvlats bort från heltid.

Några vill sluta och orättvisan består. De som jobbat längst får inte mest tjänstgöringstid. Företaget gör som de vill. Alla över 50 är borta.

Säger Medina. Tystnar, medger:

Det var jobbigt att ses.

– Arbetskamraterna är kvar. Jag är utslängd. De är värda mycket mer, jag är ingenting. Om jag själv sagt upp mig hade det varit annat. Jag känner skammen, att jag är bortstött.

Ändå. Medina skulle gå tillbaka, som Transport begärt om facket vinner i Arbetsdomstolen. Hon saknar kollegorna, inte stressen.

Medina vrider loss några ljusröda tomater, visar mördarsniglarnas framfart bland dahliorna och berättar varför dammen är övertäckt. Melina, ett och ett halvt år, stöp på näsan rätt ner i vattnet, yngsta barnbarnet.

Vi skiljs åt vid ingången till kolonilotten, diskret tänder hon en cigarett. Längst in gror hoppet om att få rätt i Arbetsdomstolen och skadestånd, som facket begärt. Det handlar inte bara om pengar, även om de betyder mycket.

– Min hjärna har fortfarande inte accepterat sättet som Gate gourmet behandlade mig på. Det var som en dom. Jag litar på Transport… om det finns en lag och om lagen skyddar arbetare och de gör rätt i domstolen… då kanske vi vinner ändå, säger Medina Bajric.

”De bryr sig inte om sina anställda”

”Gate gourmet hade sin linje klar redan före flygkrisen. De ville byta ut Transports mot HRF:s billigare cateringavtal för alla anställda”, säger flygombudsman Johan Einarsson.
”Gate gourmet hade sin linje klar redan före flygkrisen. De ville byta ut Transports mot HRF:s billigare cateringavtal för alla anställda”, säger flygombudsman Johan Einarsson. Foto: Justina Öster

Kaos. Så sammanfattar flygombudsman Johan Einarsson den utdragna konflikten med Gate gourmet.
– Vi hade inte behövt befinna oss i den här situationen om företaget lyssnat.

Johan Einarsson sammanfattar också tvisten som ”onödig”. Med det syftar han på vad Transport uppfattar som ovilja att följa normala spelregler mellan fack och arbetsgivare och gå sin egen väg. Styrd av bolagsledningen i Schweiz.

– Om företaget gjort rätt hade lidandet för våra medlemmar blivit väldigt mycket mindre, säger han.

Omorganisationer har Transport förhandlat om många gånger tidigare. Men turbulensen den skapade på Gate gourmet liknar ingenting som Einarsson eller centrala ombudsmannen Per-Olof Norgren upplevt tidigare.

Johan Einarsson tror att ”kaoset” som följt tvisten i spåren beror på okunskap om svenska regler från det multinationella bolagets sida. Liksom brist på empati.

– De bryr sig inte om sina anställda. Alltihop hade skötts på ett bättre sätt om de känt omtanke om sin personal.

Företaget hänvisar omorganisationen till flygkrisen och förklarar att de sagt upp anställda för att rädda verksamheten på lång sikt.

– Ja, Gate gourmet vill spara pengar, men i slutändan tror jag att det kommer att kosta bolaget mer än vad de tjänar på det.

Hur det går i Arbetsdomstolen (AD) i november vågar Einarsson inte spekulera i. Många vittnen är kallade.

– Det kan gå hur som helst, men jag hoppas förstås att AD dömer till vår fördel.

Johan Einarsson har nyligen färdigställt en lista till AD på hur mycket pengar de uppsagda medlemmarna skulle ha tjänat om de varit kvar i tjänst. Går domstolen på Transports linje och ogiltigförklarar uppsägningarna kommer facket att kräva ut pengarna. Plus miljonbelopp i skadestånd.

Transport har hela tiden motsatt sig företagets byte från Transports till Hotell- och restaurangfackets billigare cateringavtal och kallat det avtalsshopping. Därför räknar Einarsson varje månad också ut vad de medlemmar som återanställts skulle ha tjänat med Transportavtalet. Pengar som facket också vill kräva ut.

Hur går det om Transport och medlemmarna förlorar i AD?

– Då blir det noll kronor, säger Johan Einarsson.

 

Gate gourmet ger få kommentarer

Gate gourmets svenska vd (general manager) Kimmo Pirro har avböjt att kommentera tvisten och hänvisar till huvudkontoret. I ett mejl svarar kommunikationsspecialist Isabelle Schöplin i september 2020 på skriftliga frågor. Hon skriver (i översättning från engelska):

”Flygindustrin och kringföretagen, inklusive Gate gourmet i Sverige, har drabbats allvarligt av covid-19. Som ett resultat av en betydande minskning i flygvolymerna är vi tvungna att agera utifrån denna situation för att försäkra oss om vår verksamhets fortlevnad på lång sikt.

Därför har vi slutfört informations- och samrådsprocessen tillsammans med representanter från alla yrkesgrupper och kommer att genomföra de uppsägningar som behövs i Sverige. Delar av vår personal kommer att erbjudas en fleruppgiftsplacering (multitask position, kombinationstjänst) och organiseras inom Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal.

Vi erkänner att det här är en svår situation för vårt folk och deras familjer och gör vad vi kan för att stödja dem under dessa tider som saknar motstycke.”

Efter detta har företaget avböjt att ge fler kommentarer.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    12 november, 2021

    Tyvärr, så är alla som är anställda utbytbara.Det är den krassa verkligheten.Det var länge sedan jag insåg det och det blir allt värre ju äldre man blir.När vi äldre inte längre klarar av den nya tekniken eller orkar arbeta lika hårt som de yngre arbetskamraterna, då är man passè.
    Ett gott råd är att spara, spara och spara så mycket man kan när man är ung så har man större möjlighet att tacka för sig när man blir illa behandlad av sin arbetsgivare.Jag tackade för mig 2018 när jag var 52 år på grund av låga löner för chaufförer och arbetsgivare som inte värderade mina dryga 30 år som yrkeschaufför till den lönen jag ville ha när det är brist på chaufförer.Det är underbart att vara en ung pensionär och ha hälsan kvar istället för att fortsätta arbeta och slita för otacksamma arbetsgivare som tar för givet att man skall ställa upp och arbeta på oregelbundna tider på dygnets alla timmar alla dagar i veckan.

Lästips:

Diagram reallönesänkning. Grafik: Christina Ahlund

Så mycket mindre är din lön värd

Ekonomi. Lönerna urholkas av kraftiga prishöjningar. Om ett halvår löper flera av Transports stora kollektivavtal ut. Tankbilschauffören Özgür Günez tycker att facket ska ställa höga krav i nästa avtalsrörelse. Inte minst för att det kan locka nya medlemmar.

Hyllade yrkesförare: Henrik Klefberg, Rikard Wedh, Rolf Eriksson, Björn Gustavsson, Rolf Eriksson och Pontus Isaksson. Foto: Lilly Hallberg

Förarna firas på sin dag

Åkeri. ”Bra att facket är ute och visar upp sig. Och vi är värda det!” sa lastbilschauffören Rikard Wedh som just fått en kaffe i avdelning 6-mugg på Rasta Värmland på Yrkesförarens dag.

Terry Jonker och Hasse Ahlberg, två av sex ordinarie i SAS-lastarnas klubbstyrelse på Arlanda. Övriga är Samir Eriksson, vice ordförande, Jonas Bodell, huvudskyddsombud, och ledamöterna Conny Petrini, och Sebastian Reinemar.

Kaos är granne med klubben

SAS Ground Handling Arlanda. Kökris på terminalen, pandemi, permitteringar och personalbrist – de senaste åren har varit tuffa för all markpersonal. Samtidigt vet lastarna i SAS klubb på Arlanda sitt värde. Och att både jobbet och det fackliga uppdraget kräver mer än starka muskler.

Kultur
Elinor Torp har skrivit om arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet i många år och har gett ut flera böcker på ämnet. Förra året debuterade hon som skönlitterär författare. Foto: Pernilla Ahlsén

”Den svenska arbetsmarknaden har blivit ett paradis för kriminella”

Arbetsliv. I reportageboken Vi, skuggorna beskriver journalisten Elinor Torp hur vi har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar i Sverige under slavliknande förhållanden. Exploateringen pågår överallt. – Och transportbranschen är ett värstingområde, säger hon.

Månadens sektion
Två av tre i styrelsen för sektion 1: Fredrik Nilsson Hjert och Per Lindvall, grannar på Rud i Karlstad. I bakgrunden Fredriks dotter Amanda, 9 år.

Största yrkessektionen i Värmland ser framåt

Åkeri, terminal och miljö. Olika jobb med lastbil förenar medlemmarna i Värmlandsavdelningens sektion 1 – yrke spelar här större roll än hemort. Det finns fördelar med det, enligt styrelsen som har många tankar om hur sektionen ska växa och få fler aktiva.

Månadens medlem
Efter jobbet är det dags att ge alla djuren mat och vatten. Lite närhet och kel brukar också vara välkommet. Lotta Svenssons föräldrar och bröder hjälper ofta till med djuren. En stor hjälp är också de privatpersoner som skänker burar och hö till henne. Foto: Sven Rosell

Lotta tar hand om övergivna kaniner

Djurvän. Lotta Svensson driver ett omplaceringshem för kaniner och gnagare. Hos henne får djur som dumpats eller farit illa ett hem, mat och kärlek tills de hittar en ny ägare. Lotta kombinerar sitt engagemang för djur som har det svårt med jobbet som lastbilschaufför.

Snabbkoll
Snabbkoll: Dags att skola om dig? Illustration: Mattias Käll

Dags att skola om dig?

Studieledighet. Du vet väl att du har rätt att vara tjänstledig för att plugga, även om studierna inte har med ditt nuvarande arbete att göra? Nu kan du dessutom söka ett nytt omställningsstudiestöd som motsvarar 80 procent av din lön.

Hallå där!

Jamie Svensson

…som jobbar som taxichaufför i Varberg. Varför är det så svårt att locka folk till taxibranschen?

Månadens klubb
Terry Jonker och Hasse Ahlberg, två av sex ordinarie i SAS-lastarnas klubbstyrelse på Arlanda. Övriga är Samir Eriksson, vice ordförande, Jonas Bodell, huvudskyddsombud, och ledamöterna Conny Petrini, och Sebastian Reinemar.

Kaos är granne med klubben

SAS Ground Handling Arlanda. Kökris på terminalen, pandemi, permitteringar och personalbrist – de senaste åren har varit tuffa för all markpersonal. Samtidigt vet lastarna i SAS klubb på Arlanda sitt värde. Och att både jobbet och det fackliga uppdraget kräver mer än starka muskler.

Kultur
Özz Nûjen är aktuell i Riksteaterns nypremiär av pjäsen Laika. Och han är mycket glad över att möte publiken igen.

Äntligen är publiken tillbaka!

Föreställning. I pjäsen Laika gestaltar Özz Nûjen bargästen som ingen vet vem det är. Är han en sanningssägare eller rent av Jesus? Frågan ställs på sin spets, vems perspektiv är gällande?

Månadens medlem
Väktaren Stefan Hessman är natur- och fotokonstnär och har ställt ut sina bilder flera gånger.

”Alla människor kan hamna utanför”

Fotoutställning. I sitt jobb som väktare möter Stefan Hessman ofta människor som har det svårt. En av dem är Janne som har varit hemlös i 15 år. Janne bjöd in Stefan, som också är fotokonstnär, att dokumentera hans liv i hemlöshet. Det resulterade i en fotoutställning som visades i Heliga Trefaldighets kyrka i Gävle i somras.

Val 2022
Partiloggor

Vad vill riksdagspartierna?

Partienkät. Den 11 september är det dags att gå och rösta. Är du osäker på vad? Transportarbetaren har tagit pulsen på riksdagspartierna i frågor om till exempel a-kasseersättning, karensavdrag, upphandlingar och marknadshyror.

John Antonsson. Foto: Christina Ahlund

Partienkäten – en kompass som pekar dig i rätt riktning

John Antonsson. För fyra år sedan gjorde Transportarbetaren också en valenkät med liknande frågor. Då varnade vi för att man inte kan ta partiernas svar som ett facit. I dag finns det inga block som varar för evigt…

Hallå där!

Christer Thynell

... som för fjärde året i rad uppmuntrar alla yrkesförare att skänka en krona per körd mil under september till Barncancerfonden.