Hon kämpar för rumänska chaufförer
Åkeri. Schysta villkor även för chaufförer från Rumänien, är målet för Nina Frandes. Hon är ordförande i fackförbundet SLT – och är här för att både värva medlemmar och hjälpa utsatta rumänska transportarbetare.
I morgon ska hon träffa lastbilschaufförer i Örebro. Förhoppningsvis många från Rumänien.
– Jag vill prata med dem, höra hur de lever här i Sverige, vad de har för villkor. Göra dem medvetna om att vi finns, och vilka rättigheter de själva har. Facket kan vara en väg bort från det moderna slaveri som finns på vägarna.
Under hela fredagen har hon och assistenten/tolken Delia Moldovan diskuterat samarbete och fackliga frågor på Transports förbundskontor. Det svenska förbundets internationella avdelning står för värdskapet.
– Vi lär oss av de stora och erfarna facken, här och i andra länder, vad det innebär att vara ett fackförbund. Transport bildades ju för över 120 år sedan … för oss är det här som att gå första året i skolan.
SLT är ett ungt förbund för chaufförer i Rumänien. Facket är med i både den europeiska och den internationella transportarbetarfederationen. Samarbete pågår för fullt med systerfacken i Sverige, Danmark och Belgien. Och när Nina Frandes åker på turné för att möta rumänska lastbilschaufförer lägger hon in även Nederländerna och Österrike på sin rutt. Länder där många förare från hennes land jobbar.
Rumänien har en lång historia som diktatur. Numera är fackföreningar inte alls förbjudna, men rumänerna vet inte vilka rättigheter de har, enligt Nina Frandes.
– Många är rädda för att gå med i facket, säger hon och fortsätter:
– Och det finns exempel på chaufförer som blivit av med jobbet när de har sagt ifrån på jobbet eller engagerat sig i facket.
Ett av hennes exempel kommer från Tyskland: Två chaufförer och medlemmar i SLT tog upp att det inte hade fått rätt betalning. Två dagar efter ett möte med företaget slängdes de ut på gatan med alla sina tillhörigheter, inte välkomna att jobba kvar. Efter påtryckningar från facket och den rumänska ambassaden såg den tidigare arbetsgivaren åtminstone till att de fick skjuts till sina privata bilar.
Ett mer positivt exempel beskriver hon från Danmark: Tre chaufförer, varav en var med i facket, fick inte ut sina löner. De var panka och hade inte varit hemma hos sina familjer på tre månader. Men när de övriga två gick med i SLT kunde förbundet, med hjälp av den danska systerorganisationen 3F, pressa företaget att betala ut lönerna. Pengarna kom på två timmar – och fallet uppmärksammades i flera medier.
– Det gjorde att vi fick nya medlemmar, både i Danmark och Rumänien, berättar Nina Frandes.
