Vilnius
Fackligt arbete i öst: Litauen

Han är en jagad man

Egenföretagaren. Raimondas Balčiūnas är en jagad man. Av det litauiska facket. Av arga chaufförer som inte fått lön. Själv känner han sig lurad. Av ett åkeri i Veddige.

Raimondas Balčiūnas tittar på Transports ombudsman Tommy Jonsson. Det finns en vädjan i blicken.

– Kan Transport göra något, undrar han. Finns det inget sätt jag kan få ut pengarna på, så att jag kan betala mina chaufförer?

Vi sitter i ett hotellrum i Litauens huvudstad, Vilnius. Resan hit blev minnesvärd. Taxichauffören slog förmodligen hastighetsrekord. Tills polisen tände blåljuset. I Vilnius innerstad får taxi inte köra i bussfilen. Och inte i 90 blås heller.

På hotellet har Raimondas Balčiūnas med sig hustrun som tolk. Hon har ofrivilligt dragits in i en härva som startade i Sverige. I den lilla orten Veddige.

Raimondas Balčiūnas är lastbilschaufför. För några år sedan fick han jobb på Andreassons åkeri – ett omdebatterat företag som satte i system att bemanna sina svenska lastbilar med lågbetalda förare från Polen och Baltikum. Förutsättningen för jobb var att chaufförerna blev egenföretagare.

Efter ett par år på åkeriet fick Balčiūnas påstötningar från Andreassons. Kunde han starta ett bemanningsföretag och fixa fram fler förare från Litauen?

Han nappade och via bolaget Raisitra började han förmedla arbetskraft. Först till Andreasons åkeri och koncernens moderbolag Ajeden. Och sedan, efter Andreassons konkurs, till efterföljaren Lundåkra frakt.

Till vårt möte på hotellrummet har Raimondas Balčiūnas med sig kontrakt, fakturor, mejlväxlingar och inspelade samtal.

– Det är Yvonne Andreasson som kontrollerar allt. Så var det i Andreassons åkeri, så var det i Ajeden och i Lundåkra frakt, säger Balčiūnas.

Han plockar fram två kontrakt från 2016. De är identiska. Det ena tecknade Raimondas Balčiūnas med Andreassons åkeri/Ajeden, det andra med Andreassons polska bolag, V-Trans.

I en paragraf regleras ersättningen som Raisitra ska få för varje förare. 5 910 kronor per vecka. Alltså runt 24 000 kronor i månaden. Brutto.

Enligt avtalet ansvarar Raisitra, eller möjligen varje chaufför individuellt, för inbetalning av skatt och sociala avgifter. Ersättningen ska också täcka omkostnader, traktamente.

Hur mycket blir egentligen kvar till lön när Raisitra tagit sin andel och skatt och moms betalats? Hur såg Andreassons kalkyl ut för de människor som skulle bemanna och köra deras bilar i Sverige?

För några år sedan stod de vita dragbilarna på rad utanför Andreassons åkeri i Veddige.
För några år sedan stod de vita dragbilarna på rad utanför Andreassons åkeri i Veddige. Foto: Jan Lindkvist

Av mejlväxlingen mellan Raimondas Balčiūnas och Yvonne Andreasson framgår tydligt att jobbet inte handlade om 40-timmarsveckor. Andreasson skriver att kör- och vilotidsreglerna måste utnyttjas till fullo för varje chaufför – om affärerna ska gå ihop. Det innebär, påpekar Yvonne Andreasson, sex dagars arbetsvecka och 45 timmars ren körtid.

Raimondas Balčiūnas beskriver hur Yvonne Andreasson låg på om fler och fler chaufförer. Förmedlingen av arbetskraft pågick från 2016 till våren 2019. Då hade både Andreassons åkeri och efterföljaren Lundåkra frakt försatts i konkurs.

Av mejlen som Balčiūnas visar framgår att samarbetet gnisslar. En del förare hyrs in via det polska bolaget V-Trans. Han kontaktar den person som på papperet företräder V-Trans och efterlyser betalningen. Pengar som ska gå till förarlöner.

Svaret kommer snabbt:

”Skicka inte några frågor till mig. Skicka dem till Yvonne Andreasson, för hon är ’the boss’ och bara hon kan bestämma.”

Som mest har Raisitra omkring 70 chaufförer uthyrda till Andreassons. Men Raimondas Balčiūnas är pressad. Åkeriet gör hela tiden avdrag på den avtalade ersättningen. För skador på bilar och trailrar. För mobilsamtal, p-böter,

p-avgifter och felaktiga vägval.

– Chaufförerna var kritiska och undrade om åkeriet inte hade fordonen försäkrade, inflikar Balčiūnas.

Av mejlväxlingen med Yvonne Andreasson framgår att flera förare har alkoholproblem. En stoppas av polisen och placeras i häkte i Örebro. En annan kör raka vägen från Veddige till en rastplats och börjar dricka. En ny dragbil skickas ut, som får ta över trailern.

Yvonne Andreassons mejl innehåller ingen kritik mot de namngivna förarna. Bara ett konstaterande att det blir avdrag på ersättningen till Raisitra. Däremot är hon bekymrad över återkommande överträdelser mot kör- och vilotidsreglerna.

”Om vi får en företagskontroll, med alla de här misstagen, blir det väldigt dyrt”, påpekar hon.

Enligt Balčiūnas sker all hans kontakt med Yvonne Andreasson. Det kan tyckas märkligt, eftersom Lundåkra frakt formellt styrs och företräds av en man som heter Anders Örman.

– Jag vet inte vem Anders Örman är. Jag har varken sett eller träffat honom under mina besök i Sverige, säger Balčiūnas.

I slutet av mars 2019 tar samarbetet en ny vändning. Raimondas Balčiūnas ringer upp Yvonne Andreasson. Betalningen för den gångna månaden är försenad, när ska den komma?

”Jag har inga pengar”, svarar hon. ”Jag väntar också på pengar. Det är tyvärr väldigt lite jobb nu. Vi får väldigt få containrar från våra kunder i England. Jag tror att det beror på brexit.”

Raimondas Balčiūnas förklarar att han får stora problem med förarna. Om de inte får betalt.

Samtalet avslutas. Dagen efter, fredagen den 29 mars klockan 16.27, ringer Yvonne Andreasson upp Balčiūnas. Beskedet blir en kalldusch:

”Du måste skicka hem dina chaufförer omedelbart! Nästan alla. Vi kan behålla kanske fyra, fem stycken. Förhoppningsvis kan du få besked på måndag. Vi skickar hem alla våra rumänska, polska och litauiska förare.”

”The air is out of the market. Det är bättre att dina chaufförer tar ledigt, vi har ändå inga pengar att betala med”, säger hon i samtalet som varar i knappt fyra minuter.

I Litauens huvudstad Vilnius är trådbussar en vanlig syn.
I Litauens huvudstad Vilnius är trådbussar en vanlig syn. Foto: Jan Lindkvist

Sex veckor efter samtalet försätts Lundåkra frakt i konkurs. Då har företrädaren, Anders Örman, plus suppleanten, hoppat av från styrelsen.

Raimondas Balčiūnas uppger att bolagen som paret Andreasson kontrollerar är skyldiga honom närmare 900 000 kronor i obetalda fakturor. Den största fordran ligger på Lundåkra frakt, som gått omkull. Någon svensk lönegaranti kan förarna inte hoppas på.

– Jag vet inte vad jag ska göra, suckar Raimondas Balčiūnas. Jag blir hotad av besvikna förare. Advokater ringer, det litauiska facket ringer. Chaufförerna hävdar att jag stoppat undan pengar. Och att jag ljuger när jag säger att inga pengar kom från Sverige.

– Jag söker både konkursförvaltaren och Yvonne Andreasson. Ingen av dem svarar eller ringer tillbaka.

I oktober 2019 hade Raisitra fortfarande 35 anställda chaufförer. Företaget har tecknat kollektivavtal med svenska Transport och helst av allt vill Balčiūnas hitta nya kunder i Sverige. Nya partners som behöver förare.

Skatteverket har länge haft ögon på Andreassons. Myndigheten har i omgångar underkänt upplägget med egenföretagare och i efterhand krävt arbetsgivaravgifter av åkeriet.

På adressen i Veddige, där Andreassons åkeri och Lundåkra frakt tidigare huserade, finns nu ett annat åkeriföretag – Vamos Transport. I det sitter Anders Örman som styrelseledamot.

Han är även ledamot i Ajeden AB. Företaget startades 2013 och har fungerat som både åkeri och moderbolag för de olika företagen i Veddigekoncernen.

– Ajeden kontrolleras av Andreassons. En del av mina förare körde Ajedens bilar. Det bolaget finns kvar och jag borde åtminstone få betalt för arbetet jag utförde för dem. Om jag inte hittar en lösning snart blir det konkurs för mig också, säger Raimondas Balčiūnas.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utstationeringsavtalet tecknades den 6 december och gäller från och med årsskiftet. Foto: Samskip

Facket tecknar avtal med lettiska Samskip

Åkeri. Transport har tecknat ett så kallat utstationeringsavtal med lettiska Samskip. Avtalet kommer efter år av förhandlingar

Tommy Jonsson och Jimmy Ovesson tar hjälp av informatörer runt om i landet. Foto: Robert Eriksson / Jönköpings-Posten

Ordning & reda bygger nätverk

Transport. Pandemin har åtminstone klingat av och nu ska Sverige och resten av EU få nya regler för den internationella åkeritrafiken. Transports Ordning och reda-verksamhet har rustat upp och byggts ut med ett nätverk över hela landet.

Transportarbetarens logga

Transport tecknar avtal för östförare som kör för Lidl

Åkeri. Transport har tecknat ett kollektivavtal, ett utstationeringsavtal, med det tyska åkeriet Meyer, som kör för Lidl i Sverige. – Det innebär att 53 utländska chaufförer får svenska löner, säger ombudsman Tommy Jonsson som ingår i förbundets Ordning och redagrupp.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.