Transports ombudsman Tommy Jonsson besöker det litauiska facket Solidarumas. En företagare som hyr ut östförare vill gärna veta var han kan hitta nya kunder i Sverige.
Close
Transports ombudsman Tommy Jonsson besöker det litauiska facket Solidarumas. En företagare som hyr ut östförare vill gärna veta var han kan hitta nya kunder i Sverige.
Close
Fackligt arbete i öst: Litauen

Ett märkligt möte

Facket. Den litauiske företagaren har redan skickat 200 chaufförer till Danmark. Nu vill han utöka. Kan det svenska facket hjälpa honom att hitta kunder i Sverige? Kunder som vill ha billiga förare från öst.

Tommy Jonsson skakar nästan omärkligt på huvudet. Han är ombudsman i Transport och har i flera år jobbat på heltid med att städa i åkeribranschen. Ett jobb som inneburit åtskilliga resor till EU:s låglöneländer. Till Rumänien. Slovakien.

Och som nu – till Litauen och facket Solidarumas.

– Börja med att teckna kollektivavtal, säger Jonsson frankt till mannen på andra sidan bordet.

Tonen är formell. Och uppriktig. Den litauiske entreprenören driver ett bemanningsföretag och ska egentligen träffa Solidarumas. Men han har fått veta att svenska Transport är på besök och hoppas få råd.

Företagaren uppger att han är kritisk till EU:s nya mobilitetspaket. Alltså till de nya regler som är tänkta att försvåra lönedumpning och lågpriskonkurrens i unionen.

– Reglerna är motsägelsefulla och skulle inte fungera, hävdar han.

– I Sverige har vi en annan uppfattning, kontrar Tommy Jonsson.

Det improviserade mötet avslutas. Företagaren reser sig, utan att ha fått med sig några tips på svenska transportköpare som kan tänkas vilja ha lågbetalda litauiska förare.

Kristina Krupavičienė
Kristina Krupavičienė är ordförande i Solidarumas. Förbundet är ett slags mini-LO med 20 000 medlemmar. Hon berättar att facket har stora problem med ukrainare som utnyttjas som lågavlönad arbetskraft i Litauen. Foto: Jan Lindkvist

Kristina Krupavičienė skrattar. Det gör hon ofta. Hon är ordförande i fackföreningen Solidarumas, ett slags mini-LO med 20 000 medlemmar. I de 13 delförbunden finns bland annat socialarbetare, renhållare och vägarbetare.

Och chaufförer. Omkring 2 000 av medlemmarna är lastbilsförare. En bråkdel om man ser till Litauens hela yrkesförarkår. Det finns 80 000. I princip alla är utlandsförare som kör i andra EU-länder.

Kristina Krupavičienė berättar att Solidarumas har stora problem med lönedumpning och människor som utnyttjas. Det gäller litauer som jobbar i väst. Men också de tiotusentals arbetare som kommer till Litauen. Främst från Ukraina.

– De utnyttjas hårt. Många av dem får jobb på litauiska åkerier och skickas till Sverige, Tyskland eller Danmark. De får jobba fyra till sex veckor. Sedan skickas de hem i två veckor. Utan lön.

Under hösten ska Kristina Krupavičienė åka till Ukraina för att se om det går att organisera förarna. Hon har träffat Transports ombudsman Tommy Jonsson flera gånger och det blir uppenbart att Solidarumas på många sätt har Sverige som facklig förebild.

– Du kan få jobb hos oss! Och hjälpa oss att organisera lastbilsförare. Vi måste hitta en strategi för att hantera problemet med Ukraina, säger hon med rak adress till Tommy Jonsson.

Många företag – och även fackföreningar i EU:s östländer – ser låga löner som ett nödvändigt konkurrensmedel i unionen. Men det gäller inte Solidarumas och Kristina Krupavičienė.

– Självklart är mobilitetspaketet en bra idé, säger hon. Många ekonomer hävdar att strängare regler skulle vara dåligt för vårt land. Men vi måste få stopp på den sociala dumpningen. Jag anser att våra löner och villkor måste närma sig de nivåer som gäller i väst.

Tommy Jonsson nickar. Han och kollegan Jimmy Ovesson (som inte är med i Vilnius den här gången) jobbar med Transports ordning- och redasatsning i åkeribranschen.

De är luttrade efter år av grävande i företag som satt i system att runda arbetsmarknadens spelregler. Tommy Jonsson skulle gärna se ett skandinaviskt utstationeringsavtal som täcker alla lastbilsförare – oavsett nationalitet. Helst ett för hela EU. Då skulle det bli svårare att tricksa med cabotagereglerna, förtydligar han. En gemensam facklig strategi för att bromsa den utbredda pris- och lönedumpningen, står också högt på önskelistan.

– Som det är i dag kan Transport inte skriva in utländska chaufförer i förbundet. Det är synd, vi får faktiskt förfrågningar från förare som hellre går med hos oss än i fackföreningen i hemlandet, säger han.

I Solidarumas slåss man på flera fronter. Den sittande regeringen är konservativ.

– De styrande har USA som förebild. Ideologin är: ”Klara dig själv! Är du svag, skyll dig själv!” Det finns en socialdemokratisk opposition, men den är splittrad, förklarar Kristina Krupavičienė.

Korruption och maffia är en del av vardagen i Litauen. Det finns en yrkesinspektion. Anställda som blir lurade på lön kan begära hjälp.

– Men den allmänna bilden är att inspektionen är korrupt. Är det någon inspektör som agerar mot ett större företag blir denne snabbt utbytt, säger Kristina Krupavičienė.

Maffian då?

Tidigare ägde Solidarumas ett kontorshus i centrala Vilnius. En dag fick facket påhälsning. Av folk som ville köpa fastigheten. För sex miljoner euro, alltså runt 66 miljoner kronor.

– Kontoret var värt minst 20 miljoner euro, så vi sa nej, säger Kristina Krupavičienė.

Kort efteråt brann det i huset. Inte en gång utan flera. En inkopplad advokat rådde Solidarumas att sälja. Innan det blev fler bränder.

– Vi gick med på 17 miljoner. Men då kom det plötsligt en annan maffiagruppering och bjöd 21 miljoner euro. Så vi sålde till dem!

I dag har Solidarumas kontor i utkanten av Vilnius.

Efter det improviserade mötet med åkeriägaren får ombudsman Tommy Jonsson en lång pratstund med de fackliga ledarna för Solidarumas transportförbund. Flera av dem kom till Sverige i våras, till Karlshamn, för ett gemensamt uppsökeri bland litauiska förare.

Ričardas Garuolis är generalsekreterare i det litauiska facket Solidarumas, som organiserar utlandschaufförer.
Ričardas Garuolis är generalsekreterare i det litauiska facket Solidarumas, som organiserar utlandschaufförer. Foto: Jan Lindkvist

Ričardas Garuolis är generalsekreterare i Solidarumas. Han berättar att förbundet precis tecknat sitt första nationella kollektivavtal med ett åkeri.

I Litauen gäller avtalet bara för medlemmar i facket. Inte som i Sverige där det täcker alla anställda.

– Vi är väldigt nöjda, säger Ričardas Garuolis. Vi fick igenom att lönen ska vara dubbelt så hög som den statliga minimilönen. Förarna får en extra semesterdag också.

Ričardas Garuolis är väl insatt i åkeribranschen. Förra året, säger han, var det mest lönsamma i modern tid för åkeriföretagen. Landet har flera jätteåkerier – som Girteka och Vlantana.

– Förra året köpte litauiska företag 7 000 nya lastbilar. Det finns pengar! Och företagen har börjat inse att det är brist på kunniga chaufförer. De måste börja betala bättre.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Transportarbetarens logga

Nu körs vaccinet ut i landet

Åkeri. På annandagen rullade de första transporterna med vaccin mot covid-19 in i Sverige. Vilka transportörer som ska leverera vaccinet ut till regionerna har varit omgärdat av sekretess och hårda säkerhetskrav.

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.