P-vakt
Close
Väktare som har parkeringsbevakning som sidouppdrag har i regel larm med sig. Larm är inte lika vanligt för dem som jobbar för renodlade parkeringsbolag.
Close
Utsatt yrkesgrupp

Grövre våld och mer hot

P-vakter. Vardagen har blivit tuffare för parkeringsvakter och väktare som delar ut parkeringsavgifter. De som har koll på branschen är eniga: Hoten och våldet blir allt grövre.

Björn Larsson, p-vakt
Björn Larsson är huvudskyddsombud på Q-park i Stockholm. Foto: John Antonsson

Björn Larsson har jobbat som parkeringsvakt i 30 år, och nog har det blivit tuffare.

– Fler blir arga, tar konflikt och säger att vi ska riva boten. Jag vet att många utsätts för hot. Men vissa vågar inte säga något. De är rädda att bli uppsökta i hemmet och få repressalier från den som hotat, säger Björn Larsson som är huvudskyddsombud på Q-park i Stockholm.

Transportarbetaren har pratat med ett flertal av Transports regionala skyddsombud. Fram träder bilden av en allt tuffare vardag för parkeringsvakter. Speciellt i stora städer och städer där våldsbrott är vanligare. På många ställen har hot och våld blivit vanligare. Framför allt har det blivit grövre.

Del av större trend

Jari Sotkasiira är regionalt skyddsombud (RSO) för Transport i Sörmland. Han ser våldet mot parkeringsvakter och annan säkerhetspersonal som en del av en större trend.

– Det händer något hela tiden. Jag går ständigt på helspänn för att det ska komma ett dödsfall. Men jag är rädd att det inte är en fråga om om, utan när.

Jari Sotkasiira berättar att Sörmlandsavdelningen har både Eskilstuna och Södertälje i sitt område. Två av de städer i landet som är värst drabbade av våldsbrott. (Se artikel längre ner) Många medlemmar lever under stor press, men det är svårt att som ensamt RSO hantera allt som händer.

– Det är otäckt det som utvecklas. De som håller på, jag kallar dem skitungar, bryr sig inte om blåljuspersonalen. Så varför skulle de bry sig om väktare och parkeringsvakter? säger han.

Ingen statistik

Hur vanligt det är att just parkeringsvakter drabbas av våld och hot finns det ingen statistik om i dag. Siffrorna på Brottsförebyggande rådet paketerar ihop våld mot alla möjliga tjänstemän i samma tabeller.

Arbetsmiljöverket borde ha uppgifterna eftersom arbetsgivare enligt lag måste rapportera allvarliga tillbud om hot eller våld dit. Men efter att Transportarbetaren sökt på de största företagen i branschen visar det sig att vissa företag är betydligt sämre på att anmäla tillbud än andra.

– Att titta på statistiken över hur många som gjort tillbudsanmälningar till Arbetsmiljöverket skulle vara till jättestor nytta, ifall vissa av våra konkurrenter också började följa lagen och anmäla händelser, säger David Lundin på Nokas personalavdelning.

Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) är ett samarbete mellan Transport och företagen inom bevakningsbranschen. Medlemsföretagen i Bya har ett system som heter GIA där alla incidenter ska rapporteras in. Där finns dock inte parkeringsjättarna Apcoa och Q-park med.

Hårdare klimat

Förra året rapporterades 62 tillbud och olycksfall när det gäller parkeringsvakter till GIA. Av dessa handlade 18 om hot och våld. 2015 var det fem inrapporterade fall av hot och våld, i år har redan sex rapporter om hot och våld mot parkeringsvakter kommit till GIA. Även om det är skillnad i rapportering mellan 2015 och 2016 är det helt omöjligt att se en trend på så få år.

David Lundin på Nokas delar bilden av att klimatet har blivit hårdare.

– Parkeringsvakter är en av våra mest utsatta yrkesgrupper. Vi jobbar mycket med att få vår personal att anmäla händelser. Men en anmälan i sig är ingenting värd. Vi har nytta av den först när vi tillsammans med kunden ser till att hitta strategier som minimerar riskerna för personalen.

När vakterna rör sig i mer problemtyngda områden kan strategier som att vara snabb, att bara jobba när polisen är aktiv och att lyssna av stämningen i området vara sätt att minska riskerna, berättar David Lundin.

– Jag undrar vad som skulle ske om fler visste om vad som händer för våra yrkesgrupper. Om de visste vad människor utsätter parkeringsvakter för. Då kanske fler skulle ha civilkurage att hjälpa till när någon står och skriker på en parkeringsplats, säger Lundin.

 

 

Fängelsestraff för grov misshandel

En väktare i Eskilstuna misshandlades grovt efter att han delat ut en parkeringsbot. Gärningsmännen döms till ett respektive ett och ett halvt års fängelse.

Hovrättsprotokoll
Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Gärningsmännen är skyldiga till grov misshandel och grovt våld mot tjänsteman.  Foto: John Antonsson

En sen kväll i Eskilstuna, i april tidigare i år. En väktare på Securitas jobbar ensam. Han stannar på en parkeringsplats i Fröslunda och delar ut parkeringsböter. En till bil rullar in på parkeringen. Väktaren och bilens förare pratar lite. Under samtalet kommer två unga män till parkeringen. De upptäcker att de fått en parkeringsbot. En av dem springer fram. Arg.

Väktaren vill inte stanna och prata. Det har redan varit problem för bevakningspersonal i området. Väktaren rullar upp rutan och börjar köra. En av killarna ställer sig framför bilen och blir påkörd i låg hastighet. Sedan går det fort. Väktaren slits ut ur bilen. Han drar batong och försöker försvara sig. Först med slag mot ben. Tumult. Väktaren är över en av männen. Då kommer den andra gärningsmannen och hjälper till att övermanna väktaren. Till slut. Väktaren ligger på marken och blir sparkad och slagen med batong på huvudet. Batongen var en 26 tum lång teleskopbatong med knopp längst fram. Väktaren fick sy 15 stygn i ansiktet.

Fängelsestraff

Gärningsmännen dömdes i tingsrätten till ett respektive ett och ett halvt års fängelse för grovt våld mot tjänsteman och grov misshandel.

Domen överklagades sedan till hovrätten, avgörandet kom i slutet av september.

De anklagades försvar hävdade att den ena gärningsmannen agerade i nödvärn. Men rätten sa att det våld som väktaren använde var för att freda sig själv.

En annan del i försvaret handlade om ett försök att ta ifrån väktaren det särskilda skydd som vissa personer har i sin myndighetsutövning. Försvararna försökte hävda att misshandeln av väktaren inte skulle räknas som ”våld mot tjänsteman” eftersom han just då, som en del av sin runda, också delade ut parkeringsböter.

Rätten sa att det förvisso stämmer att parkeringsuppdraget inte är myndighetsutövning i lagens mening. Däremot anses att en väktare som jobbar för ett bevakningsföretag utför myndighetsutövning om han eller hon utför en bevakningstjänst.

Eftersom väktaren hade bevakningstjänst i närheten av platsen han misshandlades på, såg rätten det som att parkeringsuppdraget var en sidouppgift och att han hade därmed hade kvar sitt särskilda skydd.

Hovrätten håller med om tingsrättens dom i sin helhet och gärningsmännen får avtjäna sina straff.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Alexandras krönika. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

De talar 1 maj 2026

Första maj. På fredag samlas arbetarrörelsen till sin internationella högtidsdag. Politiker och fackliga ledare talar på en lång rad platser runt om i landet – här hittar du information om några av dem.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Polisbil. Foto:Shutterstock

Lagrådet sågar förslag om visitation av chaufförer

Politik. Regeringen har föreslagit ett paket med lagändringar för att komma åt färdskrivarfusk. Bland annat föreslås att polismän ska kunna kroppsvisitera förare och att poliser och bilinspektörer ska få genomsöka fordon vid misstanke om allvarligt missbruk av färdskrivare. Det är ett oproportionerligt ingripande, anser Lagrådet.

Stort åkeri i konkurs

Åkeri. Familjeägda transportföretaget Rotsthens i Karlshamn är försatt i konkurs. Över 70 anställda är berörda.

Historisk konferens för jämställdhet

Fackligt arbete. Äntligen. Det var en vanlig reaktion från deltagarna på Transports första kvinnokonferens. Och början på någon nytt i arbetet för jämställdhet och jämlikhet inom förbundet – som angår alla, oavsett kön.

Närbild på ett däckbyte.

Fortsatt fusk i däckverkstäder

Gummiverkstad. Nära hälften av däckverkstäderna har brister i sin redovisning. Det visar Skatteverkets nya, stora granskning av företag i branschen.

Vägen till certifierad transportutbildning

Utbildning. Lastbilar i kortege, tal, bakelser och bubbel – på onsdagen firades att transportutbildningen vid Brogymnasiet i Kristinehamn fått kvalitetsstämpeln CGT-certifiering.