Uberbud på, moped.
Close
De nya EU-reglerna ska ge tryggare anställningsvillkor för matbud och andra plattformsarbetare.
Close

Plattformsarbetarnas villkor stärks i EU

Politik. EU:s nya regler för över fem miljoner plattformsarbetare är klara. Reglerna kan ge plattformsarbetarna en anställning och de rättigheter som följer med det.

Efter två års stötande och blötande har Europaparlamentet och rådet nått en överenskommelse för Europas 28 miljoner plattformsarbetare. Ett revolutionerande avtal för en grupp arbetstagare som växer rekordsnabbt skriver Europaparlamentet i ett pressmeddelande. Redan 2025 beräknas Europa ha ytterligare 15 miljoner plattformsarbetare; oftast egenföretagare utan kollektivavtal som kör taxi, levererar mat, utför hantverk med mera.

EU-parlamentarikern Ilan de Basso (S). Foto: Alain Rolland/EU-parlamentet
Ilan De Basso (S). Foto: Alain Rolland/EU-parlamentet

– Det är viktigt att gigekonomin regleras, men vår hållning är att det främst ska ske genom arbetsmarknadens parter. Det kräver dock att företagen tar sitt ansvar och kommer till förhandlingsbordet. Miljontals arbetare befinner sig i otrygga anställningar och vi måste hitta vägar för att skydda dessa och samtidigt stärka parterna på arbetsmarknaden, säger den svenske socialdemokratiske europaparlamentarikern Ilan De Basso.

Egenföretagare eller inte

Två saker har varit svåra att komma överens om.

För det första. Vem är egenföretagare och vem anställd? Plattformsbolagen vill göra alla till egenföretagare för att slippa ansvar och kostnader. EU beräknar att hela 5,5 miljoner av unionens plattformsarbetare är felaktigt klassificerade som egenföretagare och de snuvas därmed på de rättigheter och det sociala skydd som anställda har.

De nya reglerna inför en lista med fem kriterier. När en plattformsarbetare uppfyller två av de fem kriterierna ska hen betraktas som anställd (varje EU-land kan införa fler kriterier). Plattformsarbetaren kan själv, genom en företrädare (facket) eller myndighet hävda vilka kriterier som gäller. Det är sedan plattformsbolagets ansvar att motbevisa detta.

Hur ser Ilan De Basso på skrivningarna?

– Vi har ännu inte fått tillgång till kompromisstexten och därför kan vi inte uttala oss om det slutliga innehållet.

Den andra stötestenen i förhandlingarna har varit hur algoritmer får användas för att styra den som arbetar för plattformen.

I dag får plattformsarbetaren inte veta vilka algoritmer plattformarna använder för att inhämta uppgifter. Insamlad information om plattformsarbetaren ligger till grund för automatiserade beslut som berör allt från uppsägningar till avstängning av en arbetstagares konton. Nu blir plattformsbolagen skyldiga att med mänsklig tillsyn bedöma effekterna av fattade beslut, hur de påverkar arbetsförhållanden, hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Information som plattformsarbetaren och hens representanter, facket till exempel, ska ha tillgång till.

Den italienska socialdemokraten Elisabetta Gualmini. Foto: Philippe Stirnweiss/Europaparlamentet
Elisabetta Gualmini. Foto: Philippe Stirnweiss/Europaparlamentet

”Bättre rättigheter i EU nu”

Förhandlingsansvarig för Europaparlamentet (rapportören) har varit italienska socialdemokraten Elisabetta Gualmini. När uppgörelsen var i hamn sa Gualmini att de minst skyddade arbetarna nu har bättre rättigheter i EU än någon annanstans:

– I dag kan vi säga till 40 miljoner plattformsarbetare att Europa är till för dem också.

Plattformsdirektivet träder i kraft när rådet och parlamentet formellt antagit den överenskomna texten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Livsmedel körs med sämre lönevillkor

Åkeri. Coop Gotland är nästa företag på tur att börja köra ut mat med Foodora, i stället för traditionella åkerier. – Deras villkor är inte nära det som transportavtalet ger, säger Mats H Andersson, ombudsman på Transport.

Vi behöver en ny kontrollmyndighet för yrkestrafiken

Debatt. Under 2022 infördes flera nya bestämmelser gemensamt inom EU, det så kallade mobilitetspaketet. Bestämmelserna skulle ge bättre arbetsvillkor för yrkesförare, mer rättvis konkurrens mellan transportföretag och ökad trafiksäkerhet i den europeiska transportsektorn.

Magnus Falk. Foto: John Antonsson

Magnus Falk

…Transports EU-expert. Inför EU-valet uttryckte du oro för att maktbalansen skulle skifta i parlamentet. Hur blir det nu?

Rattfylla bakom allt fler indragna körkort

Trafiksäkerhet. Nära 20 000 körkort återkallades det första halvåret. Medan trafikbrotten som orsak minskar fortsätter återkallelser på grund av rattfylleri och drograttfylleri att öka.

Sopbil fast i slukhål

Arbetsolycka. Plötsligt rasade vägen – föraren hann inte reagera och sopbilen körde ned och fastnade i slukhålet i ett bostadsområde i Jönköping. Ingen ska ha skadats fysiskt i olyckan.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

M: Sverige riskerar missa säkerhetsmål

Trafikpolitik. Målet att halvera antalet dödsolyckor i vägtrafiken ser ut att misslyckas. Riksförbundet M, tidigare Motormännen, larmar nu om att takten för att öka säkerheten är för långsam och att farliga vägavsnitt lämnas utan åtgärd.

Semester fortfarande klassfråga

Rapport. Skillnaderna är stora mellan arbetare och tjänstemän när det gäller möjlighet till semesterresor, fritidsaktiviteter och nöjen. Och klyftan har ökat över tid, visar LO:s kartläggning.

Den första svenska bussen körde i Stockholm i juli 1899. Den testades senare under året på linjen Tegnérgatan-Roslagstull.

Första svenska bussen blev ett bullrande fiasko

Årsdagar. Nu är det 125 år sen Sverige fick den allra första motordrivna bussen. Det blev ett superfiasko som hördes flera kvarter. Daimlers nya heta modell fick öknamnet ”bullerbussen”.

Helsingborgs containerhamn

Hamnarbetare dömd för kokainsmuggling

Hovrättsdom. Tingsrättens dom för kokainsmuggling i Helsingborgs hamn har fastställts av hovrätten. Straffet för den man som dömdes till åtta år i fängelse skärps till nio år. Hamnarbetaren och den andra mannen döms till vardera två år.

Genrebild tidningsbud

Fortsatta neddragningar för tidningsbud

Tidningsbud. De svarta fläckarna där tidningen har blivit allt fler under årets första halvår. På många håll i landet har det lett till uppsägningar.

Transport stämmer bussföretag

Arbetsrätt. Ett bussföretag sa upp en chaufför utan att förhandla med facket. Nu stäms bolaget för brott mot medbestämmandelagen.

Det är oklart vad just den här Mercedesen väger. Vad vi vet är att den går på el.

Färdskrivare slopas för miljöfordon upp till 7,5 ton

Trafik. Regeringen har beslutat att slopa krav på kör- och vilotider samt färdskrivare på vissa miljövänliga lastbilar som väger upp till 7,5 ton. Samtidigt ska vissa b-kortsförare kan få köra klimatvänliga fordon som väger upp till 4,25 ton. Transport är kritiskt och kallar ändringarna en trafikfara.

Kvinnlig student framför bild på lastbil, Transport avdelning 5:s stipendiat

Linda knep ett av stipendierna

Pris. ”En glad och positiv kamrat, som vill att alla ska lyckas & må bra, med sin aura sprider hon lycka.” Med den motiveringen, från klasskamraterna på fordons- och transportprogrammet i Vallentuna, knep Linda Berneklint ett av årets stipendier.

Kvinnlig lasstbilschaufför i förarhytten

Arbetsskadorna fortsätter öka

Arbetsmiljö. Kvinnliga yrkesförare har en förhöjd risk att skada sig allvarligt på jobbet. I en rapport från Afa Försäkring är siffrorna dystra.

Knallrosa Matbudsväska med Foodoras loggga på träbänk i Stockholms innerstad.

Livsmedel körs med sämre lönevillkor

Åkeri. Coop Gotland är nästa företag på tur att börja köra ut mat med Foodora, i stället för traditionella åkerier. – Deras villkor är inte nära det som transportavtalet ger, säger Mats H Andersson, ombudsman på Transport.