Förslag om rimligare bedömningar av ersättning till sjuka

Sjukförsäkring. Mindre tryck på sjukskrivna att lämna sina jobb för att söka andra. Och bättre möjligheter till rehabilitering. Det är några av inslagen i utredningen om förändringar av sjukförsäkringen som lades fram i dag.

Förslagen presenterades i ett delbetänkande, som regeringen beställt. Mottagare var socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. Översynen av reglerna syftar till att skapa en ”mer begriplig, trygg och flexibel sjukförsäkring med plats för rehabilitering”.

Bakgrunden är en allt starkare kritik mot att sjuka och arbetsskadade får sin sjukpenning indragen från försäkringskassan efter 180 dagar (sex månader). De hänvisas i stället till arbetsförmedlingen och uppmanas att ta, vad som nu kallas, normalt förekommande arbete på den normala arbetsmarknaden.

Utredaren Claes Jansson har ett förflutet på fackens gemensamma juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, som hjälper medlemmar vid tvister med arbetsgivare. Där har antalet fall med sjuka som överklagat att deras sjukpenning dragits in ökat dramatiskt. Byrån hävdar att sjuka i dag hänvisas till ”hitte-på-jobb”, arbeten som inte existerar på arbetsmarknaden.

Claes Janssons inställning är att det behövs ny lagstiftning för att göra sjukförsäkringen mer rättssäker. Så att människor vet vad som gäller.

– Kraven på omställning till annat arbete måste bli mer rimliga och rehabiliteringen stärkas. Ärenden behöver också utredas bättre och besluten göras mer begripliga för de försäkrade. Kraven på omställning kan heller inte vara de samma för äldre som för yngre förvärvsarbetande, sa han vid en presskonferens.

Samtidigt talade socialförsäkringsministern om att skapa en försäkring med ”högt förtroende i befolkningen”:

– När man är sjuk och inte kan jobba ska försäkringen ge människor stöd och trygghet att komma tillbaka till jobbet. Jag välkomnar den här utredningen, sa Ardalan Shekarabi .

Här är några av förslagen, i korthet:

• Bedömningen av arbetsförmågan mot en bredare arbetsmarknad ska göras mot ett angivet normalt förekommande arbete. Ett existerande jobb som exempelvis miljöarbetare eller lastbilsförare och inte arbeten med allmänna kriterier som till exempel ett stillasittande arbete utan stress där du bara behöver använda vänster arm.
• Personer som är mellan 62 och 65 år ska alltid få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren, oavsett hur länge de har haft nedsatt arbetsförmåga. Det kan innebära att man högre upp i åldrarna kan få jobba kvar på företaget på deltid och få ersättning från försäkringskassan på viss tid. I dag tvingas äldre ibland att gå i pension i förtid för att försörja sig.
• Undantagen från att arbetsförmågan ska bedömas mot en bredare arbetsmarknad utvidgas. När människor bedöms kunna återgå i tjänst efter sjukdom/skada/rehabilitering ska de inte tvingas söka andra jobb utan få behålla ersättningen.
• Det ska bli lättare att beviljas rehabiliteringsersättning för att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabmottagningar vittnar i dag om att sjuka/skadade tvingas lämna pågående rehabilitering för att försäkringskassan inte beviljar ersättning.

Robert Sjunnebo är enhetschef i försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd och har suttit med i en referensgrupp till utredningen. Han är positiv till förslagen.

Får vi en trygg, förutsägbar och rättvis sjukförsäkring nu?

– I utredningsdirektiven fanns inte utrymme för att förändra rehabiliteringskedjan i grunden. Inte heller att ta hänsyn till exempelvis utbildningsnivå när försäkringskassan beslutar vilka arbeten man bedöms ha arbetsförmåga att klara.

Rehabkedjan innebär att kassan beslutar om ersättning ska utgå eller inte vid bestämda tidsgränser. Efter 90 sjukdagar, 180, 365 och 355 sjukdagar.

Med den invändningen anser Sjunnebo att sjukförsäkringen, om den ändras enligt förslagen, kommer att bli ”väldigt mycket bättre än dagens system”.

– Både handläggarna på kassan och de försäkrade kommer att känna till vad arbetsförmågan ska prövas emot, inte något hitte-på. Det blir också lättare för läkaren att veta vilka uppgifter som kassan behöver och förklara varför ”Kalle” inte kan utföra ett lagerarbete till exempel.

– I den bästa av världar kan det leda till att försäkringskassan och arbetsförmedlingen får större samsyn och att människor inte hamnar mellan stolarna. För frisk för att vara sjukskriven och för sjuk för att arbeta, säger Robert Sjunnebo.

Han ser framför sig en ”betydligt mänskligare rehabkedja”, där man tar större hänsyn till människor som är på väg tillbaka till sin arbetsplats.

Den 30 april 2020 ska utredningen lägga fram sitt slutbetänkande, men de viktigaste förändringarna presenterades i dag, enligt Robert Sjunnebo.