Förlorar behörighet efter 27 prickfria år
Chaufför. Peter Nertling är en av hundratals chaufförer vars yrkesliv riskerar att krossas av ny, skärpt tolkning av EU:s ändringsdirektiv. Trots årtionden av prickfri körning förlorar de som en gång fått diagnosen epilepsi lastbilskörkortet – om de medicinerat under de senaste tio åren.
Den 14 december 2018 kom brevet. Efter närmare 30 klanderfria år som yrkesförare fick Peter Nertling sin behörighet för tunga fordon indragen. Transportstyrelsen nekar honom fortsatt dispens då han medicinerar för epilepsi.
– Det var ett dråpslag. Jag grät. Jag satte mig i lastbilen och körde mot Stockholm, säger Peter Nertling, som bor i Varberg.
Hans diagnos gäller barnepilepsi och Peter har aldrig haft svåra anfall – tvärtom: Diagnosen har hela tiden varit god och han har inte haft några anfall över huvud taget sedan 1987. Också Transportstyrelsen konstaterar i sitt avslag på överklagan att Peter Nertling skött sig och att läkare bedömt risken för nya anfall som mycket låg, under två procent – lägre än för den som aldrig haft epilepsi.
– Det känns helt fel att bli straffad för att man infört en lag bakåt i tiden. Där är som om alla som kört lastbil utan vinterdäck får böta för tid innan kravet kom, säger Peter Nertling.
– Vi är många som redan visat att vi klarar att köra säkert under lång tid. Vi som regelbundet fått godkänt på årliga hälsokontroller.
Ödesdigert beslut
I början av 2000-talet, i samråd med sin läkare, valde han att fortsätta att medicinera mot epilepsi. För säkerhets skull. Det visade sig långt senare vara ett ödesdigert beslut.
– Undantagsregeln har tagits bort. Det går aldrig på förhand att veta hur en person som medicinerat länge för epilepsi svarar när medicineringen tas bort och därför är tidsperspektivet viktigt, säger Meit Björndahl, chef för Transportverkets sektion trafikantregler .
Meit Björndahl beklagar att personer hamnat i kläm. Hon framhåller dock att det i intervjuer, där hon tidigare medverkat, inte framgått att möjligheten finns att ansöka om undantag från kraven i de medicinska föreskrifterna.
– Där gör vi då en individuell bedömning och ser till möjligheten att bevilja medicinsk dispens, trots att de medicinska kraven i föreskrifterna inte uppfylls.
Både medicinsk expertis och politiker har reagerat mot vad de ser som ett fyrkantigt regelverk, som inte garanterar höjd trafiksäkerhet. Peter Nertlings läkare beklagar tillämpningen.
Ifrågasatt
Flera riksdagspolitiker ifrågasätter den också. Bland annat har Thomas Morell (SD) i en interpellation ställt frågan vilka åtgärder infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tänkter vidta för att yrkesförare ska få en rättssäker bedömning.
Den ansvarige ministern svarar att man följer utvecklingen: ”Inom ramen för EU:s arbete med körkortsdirektivet ses de medicinska kraven över löpande för att kunna uppdateras i takt med den medicinska utvecklingen”. Men Tomas Eneroth understryker också att EU-kommissionen klargjort att de medicinska minimiförutsättningarna för körkort ska vara uppfyllda.
I en annan interpellation tar Alexandra Anstrell (M) upp om det kanske borde finnas någon form av övergångsregler, som skulle möjliggöra för yrkesförare att följa regelverket inom en rimlig tid.
Peter Nertling är i dag arbetssökande efter att ha arbetat på lager under ett halvår.
– Men jag har ändå hopp efter att frågan väckts, det känns som ett hett ämne, säger han.
Osäkerheten om hur det blir i framtiden är stor. Men han vill tillbaka bakom ratten och har många kontakter i branschen.
– Om jag hade haft behörigheten kvar hade jag kunnat få köra i kväll.
