Samling på Elmia i dagarna två

Åkeri. Vi har följt digitala Vägtransportfokus på Elmia i Jönköping – branschens viktigaste aktörer har under två dagar bytt erfarenheter och och diskuterat framtid. Transport har medverkat på flera seminarier.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inleddde på tisdagen och talade om vad han ser som viktigast under dagarna:

– Det är framtiden, det jag även tidigare talat om på Elmia. Hur ser vi till att fler vill jobba inom transportsektorn? Hur ska vi hålla Sverige rullande?

I talet riktade han också ett stort tack till alla dem som arbetat för att hålla Sverige rullande under coronapandemin – på vägarna, hamnarna, terminalerna. Och om hur det nu gick att se ett slut på pandemin.

Infrastrukturministern lyfte forskaren Henrik Sternbergs cabotagestudie, som Transportarbetaren skrivit om. Första punkt på programmet var just Sternbergs redogörelse för effekterna av EU:s reglering av godstransporterna.

Tomas Eneroth avslutade med att tala om en ljusnande framtid, att utvecklingen vänt och betonade att han vill peka på möjligheterna. Med exempelvis elektrifiering, men också med reglering som leder till förutsättningar för sund konkurrens. Och så beklagade ministern att han – och alla andra – inte kunde vara på plats och mötas i Jönköping.

Effektivare transporter och hållbarhet

Med mer last i varje fordon kan kostnaden för transporterna sänkas, samtidigt som koldioxidutsläppen kan minskas med upp till 20 procent. Hur ska det gå till, och hur tunga och långa lastbilar är egentligen möjliga? Det diskuterades av panelen i Nuvarande status och framtida utvecklingsmöjligheter för HCT-transporter i Sverige.

Transports vice ordförande, Lars Mikaelsson, var en av paneldeltagarna och han tog upp den utveckling som redan skett på området:

– Jag har ju varit med om effektivisering redan när jag själv körde, och senare sett utvecklingen med allt tyngre last.

För högeffektiva transporter (high capacity transport, HCT) är det tal om last på 74 ton i varje fordon.

– Jag är nog mer bekymrad över längden på ekipagen, 34,5 meter, sa Mikaelsson.

Men sverigedemokraten Thomas Morell lät inte alls bekymrad:

– Det är positivt med längre och tyngre fordon.

Logistikforskaren Henrik Sternberg lyfte miljöaspekten, och använde ett exempel som han tidigare tagit upp  i Transportarbetaren. Dåligt betalda chaufförer är en usel affär för miljön.

Orsaken till den negativa miljöpåverkan är, enligt Sternberg, bland annat att Sverige tillåter längre och tyngre fordon. Men också att låga löner ger låga fraktpriser.

Henrik Sternberg talade om matjätten, som inte använder sig av utländska billiga transportörer som utnyttjar cabotagesystemet. Om de gjorde det skulle företaget på sikt kunna minska transportkostnaden med 25 procent. Men då skulle utsläppen av koldioxid samtidigt öka med 29 procent.

Delat land

Hur ska vi få bra vägar i hela landet? Och hur stoppar vi fortsatt förfall? Det var frågor som diskuterades under programpunkten Det delade väglandet – effekter av underfinansierat vägunderhåll.

Med i panelen var bland andra Transports Tommy Wreeth och Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen. Hon inledde som talare, och pekade på långsiktiga befarade konsekvenser av att vägunderhållet får för lite pengar.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen har i en rapport visat på en mycket dyster bild: En tredjedel av landets motorleder från 1990-talet är i dåligt skick. Vägarna på landsbygden förfaller. Fram till 2025 kommer 425 mil väg få sänkt hastighetsgräns på grund av dåligt underhåll.

Underhållsskulden på de statliga vägarna beräknas stiga till 42 miljarder kronor fram till år 2030 om inte ytterligare medel tillförs.

Inom kort ska regeringens infrastrukturproposition behandlas i riksdagen. Frågan är om det kommer att räcka. I diskussionen deltog förutom Tommy Wreeth och Tina Thorsell också Thomas Morell (SD) och Anders Åkesson (C).

Så ska skrivarna anpassas

Mobilitetspakets regler ställer nya krav på färdskrivare. På ett av de sista seminarierna för dagen var det genomgång av hur tekniken ska anpassas för att klara kraven.

Hur påverkar mobilitetspaketet kör- och vilotiderna samt färdskrivarlagstiftningen? var titeln på programpunkten.

Talade gjorde Andreas Renmar från teknikföretaget Stoneridge Nordic AB. Intentionen var att titta lite närmare på hur det ser ut i dag och hur det kommer att bli under den närmaste femårsperioden när det gäller kör och vilotider. Allt inom ramen för mobilitetspaketet:

• Nya funktioner
• Nya regler
• Vad gäller mig och mitt åkeri?
• Vad gäller förarna?
• Hur kommer myndigheterna arbeta med detta?
• Nya krav

– Min första upplevelse av att möta branschen och prata färdskrivare var just här på Elmia, 2010, sa Andreas Renmar.

Då blev han utskälld av en åkare. Sedan dess har utvecklingen gått framåt och skrivarna har blivit betydligt bättre. År 2019 introducerades den så kallade smarta färdskrivaren, som skulle göra det enklare att komma åt fusk.

– Minst åtta större lagstiftningar påverkas av mobilitetspaketet, sa Andreas Renmar, och visade en jättelik grafisk illustration.

Från och med nästa år kommer det vara lag på att färdskrivaren ska registrera byte av land.

– Något jag tycker är bra är att färdskrivaren går att koppla ihop med annan teknik, genom blåtandsfunktionen. Den nya skrivaren kommer även att byta kort. Lyckligtvis kommer det ske successivt.

Något många har frågat efter är att färdskrivaren ska kunna uppdateras. Och så kommer det bli. Exakt hur det ska se ut, och om det gäller anpassning till lagstiftning, är dock inte klart.

Kommer inte undan

En del av förändringarna som gäller chaufförerna har redan trätt i kraft, bland annat rätt till förlängd dygnsvila vid internationella körningar. En annan är kravet på registrering av gods i färdskrivaren, liksom semester, sjukskrivning och ledighet för chauffören.

– Chauffören måste också ha med sig 56 dagars information, i stället för som tidigare 28 dagar. Varför inte installera appen?

De nya reglerna ska stärka polisen i kontrollarbetet, så att det bland annat ska bli  enklare att stoppa ekipage och göra en kontroll direkt vid vägen. Polisen ska också framöver kunna bryta plomber, till exempel för att kontrollera en växellåda, och återplombera och inte som tidigare behöva skicka fordonet till verkstad för återinstallering. Nu ska polisen få en egen typ av plomber för att kunna återplombera.

En av de punkter som diskuterats mest inom EU är att lätta lastbilar slipper undan. Det kommer de inte göra om ett par år.

– Min erfarenhet är att datumen är strikta. Om en färdskrivartillverkare inte är klar med produkten i tid godkänns den inte. Men vi är det, sa Stoneridges Andreas Renmar.

– Jag hade önskat att det fanns ett ännu mer strömlinjeformat gränssnitt. Personligen, om jag vore chaufför, hade jag bara önskat ett enda märke. I dag är vi tre internationella tillverkare.

Andreas Renmar upplever att gapet mellan generationerna har minskat kraftigt det senaste årtiondet. Intresset för att behålla gamla analoga system har försvunnit.  Manipulation av färdskrivare har minskat, men förekommer.

– Vill man fuska utvecklar man det, de ligger steget före. Men vi är nära hack i häl, sa Andreas Renmar.

Han framhöll möjligheten att fjärravläsa bilar, just för att de som gör rätt inte ska bli stoppade av polis i onödan.

– Hela kör- och vilotidslagstiftningen syftar till är att det ska vara lika villkor. Det vi kan göra från Sverige är att försöka påverka.

Stoneridge släpper redan i sommar en ny, uppdaterad modell av färdskrivare.