Fredagskö Svinesund. Foto: Lilly Hallberg
Close
Bilarna på bilden har ingen direkt koppling till texten.
Close

Olagliga transporter lika vanligt som 2015

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.

– Tvärtemot vad EU-kommissionen och andra kritiker hävdar skulle minskad cabotagetrafik vara positiv för miljön, säger logistikforskaren Henrik Sternberg som just nu lägger sista handen vid cabotagestudien.

Sternberg började sin forskarbana i Sverige, men har sedan några år en professorstjänst vid Iowa State University i USA. Därifrån har han fortsatt att granska de europeiska vägtransporterna – bland annat cabotaget (tillfälliga inrikestransporter som ett åkeri utför i annat EU-land.)

Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.
Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.

Den första cabotagestudien gjordes 2013, och metoden blev omdebatterad. Allmänheten, däribland många chaufförer, fick ladda ner en mobilapp där man kunde registrera utländska lastbilar och deras position. Det gav en god bild av trafiken och bilarnas rörelser.

Slutsatsen blev att hundratals utländska dragbilar med stor sannolikhet bröt mot reglerna som medgav högst tre cabotageresor på sju dagar. Och då ska det vara i samband med en internationell transport.

Nästa studie gjordes 2015, i samband med att Sverige införde sanktionsavgifter för brott mot cabotagereglerna.

I höstas – i september – var det dags för en tredje omgång. Under tre veckor kunde intresserade personer ”tagga” lastbilar, bland annat vid gränsövergångarna till våra grannländer.

Släpps i juni

Sternberg filar på slutrapporten som släpps i juni.

Vad visar den så här långt?

– Vi har fortfarande problem med utländska dragbilar som sannolikt inte följer reglerna. Vi hittade 609 fordon som stannade länge i landet. Cabotagefusket ser ut att ha minskat något jämfört med 2013 och ligger på ungefär samma nivå som 2015, då sanktionsavgifterna kom.

Under de aktiva veckorna gjordes närmare 51 000 taggningar i Sverige och ytterligare omkring 9 000 i Norge och Danmark. Antalet fordon som registrerades var närmare 33 000.

Det är färre än vid de två tidigare omgångarna. Antalet inrapporteringar per dygn var också lägre. Fast Henrik Sternberg är ändå nöjd:

– Vid de tidigare studierna hävdade skeptikerna att bilar som såg ut att vara här för länge kanske slank ut via någon gränsövergång. Den här gången bemannade vi gränsstationerna, främst med hjälp av personal från Transport.

– Vi fick svart på vitt på att de aktuella 609 dragbilarna inte lämnade landet under den här perioden.

Sticker ut

Helsingborg sticker ut i studien, berättar Sternberg. Där finns många eldsjälar som taggat. Facit blev 92 dragbilar som stationerats i staden, varav 23 såg ut att bryta mot reglerna.

En annan slutsats är att de utländska bilarnas hemvist förändrats. Tidigare dominerade Polen och Bulgarien. Nu kom nästan hälften av de 609 dragbilarna från Lettland eller Litauen.

I sin forskning har Sternberg tidigare tittat på fraktkostnader och transporternas andel av olika varors slutpris till konsumenten. Den är normalt låg, ofta bara ett par, tre procent av totalen.

Han har studerat fraktprisernas inverkan på nätet av lager och terminaler. Låga priser på transporter ger en glesare nät, det är helt enkelt billigare att ha godset rullande på vägen.

I samband med den tredje cabotagestudien har Henrik Sternberg analyserat vägtransporterna och vilka förändringar som kan komma när – och om – de nya reglerna i mobilitetspaketet får genomslag.

Svensk lön

I korthet innebär reglerna att ett utländskt åkeri som kör cabotage i exempelvis Sverige måste betala svensk lön till föraren. Chauffören måste också få resa hem minst var fjärde vecka. Detsamma gäller för fordonet, dragbilen, som måste återvända till ursprungslandet var åttonde vecka.

Sternberg säger:

– Minskad miljöpåverkan var huvudargumentet när transportmarknaden avreglerades och cabotaget tilläts. Det skulle bli färre tomtransporter, hette det.

– Samma argument använder EU-kommissionen, som är stark motståndare till mobilitetspaketet. Men det stämmer inte. Cabotaget ger ökad miljöbelastning i Sverige och många andra länder.

Låga löner påverkar

Orsaken till den negativa miljöpåverkan är bland annat att Sverige tillåter längre och tyngre fordon. Men också att låga löner ger låga fraktpriser – som i sin tur driver fram fler transporter.

Henrik Sternberg använder Coop som räkneexempel. En matjätte som i nuläget inte använder sig av utländska billiga transportörer som utnyttjar cabotagesystemet.

– Om Coop gjorde det skulle företaget på sikt kunna minska transportkostnaden med 25 procent. Men då skulle utsläppen av koldioxid samtidigt öka med 29 procent.

Kommer mobilitetspaketet att få genomslag i Sverige och EU? Henrik Sternberg är pessimistisk:

– Billiga chaufförer är det värsta som finns för miljön. Därför är det så problematisk att EU-kommissionen och en rad östländer försöker stoppa införandet.

– Mycket hänger på kontrollerna. En Nobelpristagare som forskat kring hållbarhet har uttalat att det värsta scenariot är stränga regler, och inga kontroller. Jag har inte sett några tecken på att nya effektiva kontroller är på gång.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Ett helsike för den som ska kontrollera

Ordförandeord. Efter en lång skön sommar känns det spännande att öppna datorn och friska upp minnet med vad som är på gång i höst. Det blir mycket att ta tag i.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Så vill regeringen ta hårdare tag mot fusk

Åkeri. Tuffare regler för kombitransporter, skärpta regler vid användning av utländska fordon och kraftfulla åtgärder för att svenska löner och villkor ska gälla alla yrkesförare på svenska vägar. Det är några av punkterna i regeringens nya lagförslag som är ute på remiss.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Massimo Mazza

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Ordningsvaktsutredningen

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör.

Rutinerade miljöarbetare petades av Säffle kommun

Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Döden på jobbet
Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Truckförare skadedrabbade

Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Nattarbete

Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”

Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.

Peter Winstén och Tommy Wreeth.

Facket ser gärna kortare arbetstid

Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.

Väktare och ordningsvakter hårt utsatta för hot och våld

Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.