Fredagskö Svinesund. Foto: Lilly Hallberg
Close
Bilarna på bilden har ingen direkt koppling till texten.
Close

Olagliga transporter lika vanligt som 2015

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.

– Tvärtemot vad EU-kommissionen och andra kritiker hävdar skulle minskad cabotagetrafik vara positiv för miljön, säger logistikforskaren Henrik Sternberg som just nu lägger sista handen vid cabotagestudien.

Sternberg började sin forskarbana i Sverige, men har sedan några år en professorstjänst vid Iowa State University i USA. Därifrån har han fortsatt att granska de europeiska vägtransporterna – bland annat cabotaget (tillfälliga inrikestransporter som ett åkeri utför i annat EU-land.)

Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.
Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.

Den första cabotagestudien gjordes 2013, och metoden blev omdebatterad. Allmänheten, däribland många chaufförer, fick ladda ner en mobilapp där man kunde registrera utländska lastbilar och deras position. Det gav en god bild av trafiken och bilarnas rörelser.

Slutsatsen blev att hundratals utländska dragbilar med stor sannolikhet bröt mot reglerna som medgav högst tre cabotageresor på sju dagar. Och då ska det vara i samband med en internationell transport.

Nästa studie gjordes 2015, i samband med att Sverige införde sanktionsavgifter för brott mot cabotagereglerna.

I höstas – i september – var det dags för en tredje omgång. Under tre veckor kunde intresserade personer ”tagga” lastbilar, bland annat vid gränsövergångarna till våra grannländer.

Släpps i juni

Sternberg filar på slutrapporten som släpps i juni.

Vad visar den så här långt?

– Vi har fortfarande problem med utländska dragbilar som sannolikt inte följer reglerna. Vi hittade 609 fordon som stannade länge i landet. Cabotagefusket ser ut att ha minskat något jämfört med 2013 och ligger på ungefär samma nivå som 2015, då sanktionsavgifterna kom.

Under de aktiva veckorna gjordes närmare 51 000 taggningar i Sverige och ytterligare omkring 9 000 i Norge och Danmark. Antalet fordon som registrerades var närmare 33 000.

Det är färre än vid de två tidigare omgångarna. Antalet inrapporteringar per dygn var också lägre. Fast Henrik Sternberg är ändå nöjd:

– Vid de tidigare studierna hävdade skeptikerna att bilar som såg ut att vara här för länge kanske slank ut via någon gränsövergång. Den här gången bemannade vi gränsstationerna, främst med hjälp av personal från Transport.

– Vi fick svart på vitt på att de aktuella 609 dragbilarna inte lämnade landet under den här perioden.

Sticker ut

Helsingborg sticker ut i studien, berättar Sternberg. Där finns många eldsjälar som taggat. Facit blev 92 dragbilar som stationerats i staden, varav 23 såg ut att bryta mot reglerna.

En annan slutsats är att de utländska bilarnas hemvist förändrats. Tidigare dominerade Polen och Bulgarien. Nu kom nästan hälften av de 609 dragbilarna från Lettland eller Litauen.

I sin forskning har Sternberg tidigare tittat på fraktkostnader och transporternas andel av olika varors slutpris till konsumenten. Den är normalt låg, ofta bara ett par, tre procent av totalen.

Han har studerat fraktprisernas inverkan på nätet av lager och terminaler. Låga priser på transporter ger en glesare nät, det är helt enkelt billigare att ha godset rullande på vägen.

I samband med den tredje cabotagestudien har Henrik Sternberg analyserat vägtransporterna och vilka förändringar som kan komma när – och om – de nya reglerna i mobilitetspaketet får genomslag.

Svensk lön

I korthet innebär reglerna att ett utländskt åkeri som kör cabotage i exempelvis Sverige måste betala svensk lön till föraren. Chauffören måste också få resa hem minst var fjärde vecka. Detsamma gäller för fordonet, dragbilen, som måste återvända till ursprungslandet var åttonde vecka.

Sternberg säger:

– Minskad miljöpåverkan var huvudargumentet när transportmarknaden avreglerades och cabotaget tilläts. Det skulle bli färre tomtransporter, hette det.

– Samma argument använder EU-kommissionen, som är stark motståndare till mobilitetspaketet. Men det stämmer inte. Cabotaget ger ökad miljöbelastning i Sverige och många andra länder.

Låga löner påverkar

Orsaken till den negativa miljöpåverkan är bland annat att Sverige tillåter längre och tyngre fordon. Men också att låga löner ger låga fraktpriser – som i sin tur driver fram fler transporter.

Henrik Sternberg använder Coop som räkneexempel. En matjätte som i nuläget inte använder sig av utländska billiga transportörer som utnyttjar cabotagesystemet.

– Om Coop gjorde det skulle företaget på sikt kunna minska transportkostnaden med 25 procent. Men då skulle utsläppen av koldioxid samtidigt öka med 29 procent.

Kommer mobilitetspaketet att få genomslag i Sverige och EU? Henrik Sternberg är pessimistisk:

– Billiga chaufförer är det värsta som finns för miljön. Därför är det så problematisk att EU-kommissionen och en rad östländer försöker stoppa införandet.

– Mycket hänger på kontrollerna. En Nobelpristagare som forskat kring hållbarhet har uttalat att det värsta scenariot är stränga regler, och inga kontroller. Jag har inte sett några tecken på att nya effektiva kontroller är på gång.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

”Inget regelverk bättre än dess kontrollsystem”

Åkeri. Transports ordförande Tommy Wreeth betonade vikten av skarp och precis kontroll när mobilitetspakets regler införs – annars blir det verkningslöst. Och enigheten var stor i panelen när vägen till sundare konkurrens diskuterades.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Så kan kontrollerna av yrkestrafiken förbättras

Åkeri. Under onsdagen presenterades en utredning om hur kontrollerna av yrkestrafik kan förbättras. Utredaren vill inte ha en ny myndighet, däremot ett tydligare uppdrag för polisen.

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Terminalarbetare död i arbetsplatsolycka

Arbetsolycka. En kvinna i 60-årsåldern omkom på måndagen efter en klämolycka vid Aditro Logistics terminal utanför Borås. "Det är djupt tragiskt. Alla våra tankar går till vår medlems familj", säger Björn Lindgren, regionalt skyddsombud på Transport.

LAS

”Utbildning i nya LAS inte en rättighet”

LAS. Rätt till betald utbildning var den stora gåvan till arbetstagarna när parterna presenterade sitt förslag om förändrat anställningsskydd. Men i regeringens utredares förslag har det bantats ned till en post i statens budget.

Farlig trötthet utbrett problem

Åkeri. Europas yrkesförare kör ofta trötta. En tredjedel av lastbilsförarna har någon gång under det senaste året somnat vid ratten. Det visar en stor studie av den Europeiska Transportfacket, som kopplar ihop tröttheten med dåliga arbetsvillkor.

Transport stämmer Euromaster

Lön. Flera gummiarbetare har inte fått den övertidsersättning de har rätt till, anser facket. Som nu stämmer däckkedjan Euromaster i Arbetsdomstolen.

las

”Totalt missat tryggheten på jobbet”

Arbetsrätt. Bättre omställningsstöd. Till priset av förlorad trygghet på jobbet. Kritiken från flera LO-förbund var stark efter att regeringen lagt fram vad man kallar ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.”

I Gamleby har Nilsbuss hyrt in sig i en gammal fabrikslokal. Bilarna får stå ute. Chaufförerna har fått ett litet fönsterlöst krypin som lunch- och fikarum. Foto: Jan Lindkvist

”Nilsbuss lurar både förarna och länstrafiken”

Färdtjänst. Problemen fortsätter för färdtjänstförarna på Nilsbuss. Företaget tillämpar ett eget flextidssystem som gör att arbetstider och raster ändras godtyckligt. – Vi blir blåsta på massor av timmar varje månad. Vi har också allvarliga brister på fordonen, säger uppretade förare i Gamleby, Västervik och Emmaboda.

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.”

Hallå där!

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

Vägtransportfokus 2021

Klimatomställning i centrum

Åkeri. Omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen gick som en röd tråd genom Elmia Vägtransportfokus.

Vägtransportfokus 2021

Sökes: 50 000 lastbilschaufförer

Åkeri. Behovet av yrkesförare är skriande. Hur ska kompetensen säkras och hur ska samarbetet se ut? Det var frågan för dagen när fack, skolelever, politiker, lärare och branschorganisationer möttes på Elmia.

Vägtransportfokus 2021

”Inget regelverk bättre än dess kontrollsystem”

Åkeri. Transports ordförande Tommy Wreeth betonade vikten av skarp och precis kontroll när mobilitetspakets regler införs – annars blir det verkningslöst. Och enigheten var stor i panelen när vägen till sundare konkurrens diskuterades.

Vägtransportfokus 2021

Samling på Elmia i dagarna två

Åkeri. Vi har följt digitala Vägtransportfokus på Elmia i Jönköping – branschens viktigaste aktörer har under två dagar bytt erfarenheter och och diskuterat framtid. Transport har medverkat på flera seminarier.