Fredagskö Svinesund. Foto: Lilly Hallberg
Close
Bilarna på bilden har ingen direkt koppling till texten.
Close

Olagliga transporter lika vanligt som 2015

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.

– Tvärtemot vad EU-kommissionen och andra kritiker hävdar skulle minskad cabotagetrafik vara positiv för miljön, säger logistikforskaren Henrik Sternberg som just nu lägger sista handen vid cabotagestudien.

Sternberg började sin forskarbana i Sverige, men har sedan några år en professorstjänst vid Iowa State University i USA. Därifrån har han fortsatt att granska de europeiska vägtransporterna – bland annat cabotaget (tillfälliga inrikestransporter som ett åkeri utför i annat EU-land.)

Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.
Henrik Sternberg är professor vid Iowa State University.

Den första cabotagestudien gjordes 2013, och metoden blev omdebatterad. Allmänheten, däribland många chaufförer, fick ladda ner en mobilapp där man kunde registrera utländska lastbilar och deras position. Det gav en god bild av trafiken och bilarnas rörelser.

Slutsatsen blev att hundratals utländska dragbilar med stor sannolikhet bröt mot reglerna som medgav högst tre cabotageresor på sju dagar. Och då ska det vara i samband med en internationell transport.

Nästa studie gjordes 2015, i samband med att Sverige införde sanktionsavgifter för brott mot cabotagereglerna.

I höstas – i september – var det dags för en tredje omgång. Under tre veckor kunde intresserade personer ”tagga” lastbilar, bland annat vid gränsövergångarna till våra grannländer.

Släpps i juni

Sternberg filar på slutrapporten som släpps i juni.

Vad visar den så här långt?

– Vi har fortfarande problem med utländska dragbilar som sannolikt inte följer reglerna. Vi hittade 609 fordon som stannade länge i landet. Cabotagefusket ser ut att ha minskat något jämfört med 2013 och ligger på ungefär samma nivå som 2015, då sanktionsavgifterna kom.

Under de aktiva veckorna gjordes närmare 51 000 taggningar i Sverige och ytterligare omkring 9 000 i Norge och Danmark. Antalet fordon som registrerades var närmare 33 000.

Det är färre än vid de två tidigare omgångarna. Antalet inrapporteringar per dygn var också lägre. Fast Henrik Sternberg är ändå nöjd:

– Vid de tidigare studierna hävdade skeptikerna att bilar som såg ut att vara här för länge kanske slank ut via någon gränsövergång. Den här gången bemannade vi gränsstationerna, främst med hjälp av personal från Transport.

– Vi fick svart på vitt på att de aktuella 609 dragbilarna inte lämnade landet under den här perioden.

Sticker ut

Helsingborg sticker ut i studien, berättar Sternberg. Där finns många eldsjälar som taggat. Facit blev 92 dragbilar som stationerats i staden, varav 23 såg ut att bryta mot reglerna.

En annan slutsats är att de utländska bilarnas hemvist förändrats. Tidigare dominerade Polen och Bulgarien. Nu kom nästan hälften av de 609 dragbilarna från Lettland eller Litauen.

I sin forskning har Sternberg tidigare tittat på fraktkostnader och transporternas andel av olika varors slutpris till konsumenten. Den är normalt låg, ofta bara ett par, tre procent av totalen.

Han har studerat fraktprisernas inverkan på nätet av lager och terminaler. Låga priser på transporter ger en glesare nät, det är helt enkelt billigare att ha godset rullande på vägen.

I samband med den tredje cabotagestudien har Henrik Sternberg analyserat vägtransporterna och vilka förändringar som kan komma när – och om – de nya reglerna i mobilitetspaketet får genomslag.

Svensk lön

I korthet innebär reglerna att ett utländskt åkeri som kör cabotage i exempelvis Sverige måste betala svensk lön till föraren. Chauffören måste också få resa hem minst var fjärde vecka. Detsamma gäller för fordonet, dragbilen, som måste återvända till ursprungslandet var åttonde vecka.

Sternberg säger:

– Minskad miljöpåverkan var huvudargumentet när transportmarknaden avreglerades och cabotaget tilläts. Det skulle bli färre tomtransporter, hette det.

– Samma argument använder EU-kommissionen, som är stark motståndare till mobilitetspaketet. Men det stämmer inte. Cabotaget ger ökad miljöbelastning i Sverige och många andra länder.

Låga löner påverkar

Orsaken till den negativa miljöpåverkan är bland annat att Sverige tillåter längre och tyngre fordon. Men också att låga löner ger låga fraktpriser – som i sin tur driver fram fler transporter.

Henrik Sternberg använder Coop som räkneexempel. En matjätte som i nuläget inte använder sig av utländska billiga transportörer som utnyttjar cabotagesystemet.

– Om Coop gjorde det skulle företaget på sikt kunna minska transportkostnaden med 25 procent. Men då skulle utsläppen av koldioxid samtidigt öka med 29 procent.

Kommer mobilitetspaketet att få genomslag i Sverige och EU? Henrik Sternberg är pessimistisk:

– Billiga chaufförer är det värsta som finns för miljön. Därför är det så problematisk att EU-kommissionen och en rad östländer försöker stoppa införandet.

– Mycket hänger på kontrollerna. En Nobelpristagare som forskat kring hållbarhet har uttalat att det värsta scenariot är stränga regler, och inga kontroller. Jag har inte sett några tecken på att nya effektiva kontroller är på gång.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbil på väg

Polisen fokuserar på yrkestrafik

Vägtrafik. Den här veckan pågår en av Polisens trafikveckor. Det betyder extra fokus på kontroll av yrkestrafiken i hela landet.

Skattefusk för 100 miljoner kronor inom åkeribranschen

Åkeri. Totalt 100 miljoner kronor som skulle ha betalats in i skatt. Det upptäckte Skatteverket när man kontrollerade landets åkerier under 2021 till och med 2024. Lejonparten gäller fusk och fel kring löner och arbetsgivaravgifter som inte redovisats.

På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Offentliga upphandlingar

Domstol stoppar nya avtal

Servicetrafik. Med omedelbar verkan stoppade förvaltningsrätten före midsommar Region Kalmar från att teckna nya avtal om färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Den pågående upphandlingen har kritiserats för att riskera slå ut mindre taxiföretag.

Avtal 2025
Flygvärdinna i mittgången på ett passagerarplan

Tio klubbar inom kabin klara

Kabin. Efter mycket arbete där även inslag av medling förekommit har Transport och Svenska Flygbranschen nu tecknat lokala avtal på tio olika företag. Det preliminära centrala avtalet är därmed permanent.

Avtal 2025
Närbild på ett däckbyte.

Stora förändringar med nytt gummiavtal

Gummiverkstadsavtalet. Schemalagda lördagar, ob, nytt 8-årssteg i lönetrappan – det nya, tvååriga avtalet innehåller flera grundläggande förändringar för anställda på däckverkstäder. Och ger upp till 2 400 kronor mer i lön under perioden.

Långa fängelsestraff i Think Pink-målet

Miljöbrott. Fängelse i sex år. Det blev straffet för den huvudmisstänkta kvinnan i Think Pink-härvan. Ytterligare fem personer döms till fängelse för kriminell avfallshantering med kopplingar till återvinningsbolaget.

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.

Avtal 2025
Ordningsvakter i rulltrappa i Stockholms tunnelbana

Hur blev nya bevakningsavtalet?

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Måndagen den 2 juni blev det klart med det nya, tvååriga kollektivavtalet för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Transportarbetaren hörde med några från förhandlingsdelegationen – vad de själva tycker och vilka reaktioner de mött.

”Kamerorna i rondbilarna ska bort!”

Säkerhet. Kamerorna inne i rondbilarna kom som en blixt från klar himmel, berättar en väktare på bevakningsbolaget Securitas. När Integritetsskyddsmyndigheten nu granskar övervakningssystemet hoppas han: ”Att Securitas får en redig knäpp på näsan. Kamerorna ska bort!”

Medlare för fyra lokala kabinavtal

Kabinavtalet. Transports klubbar på fyra arbetsplatser och deras arbetsgivare har inte kommit överens om nya lokala avtal. Nu kopplas medlare in.

”Man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden”

Säkerhet. ”Vad är det som försiggår, undrade vi? Vad är övervakningssystemet i rondbilen till för? Det är bara om olyckan skulle vara framme, sa ledningen. Men inte var det så roligt, man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden när man kör”.

”Laglig grund saknas för så ingripande övervakning”

Säkerhet. (UPPDATERAD 25-06-05 och 25-06-09) Företag och andra verksamheter som övervakar med kameror är skyldiga att följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Från och med den 1 april 2025 krävs inte längre tillstånd, däremot är den som vill kamerabevaka nu skyldig att göra en intresseavvägning.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Securitas kameraövervakning av anställda granskas av IMY

Säkerhet. Ett 30-tal bevakningsanställda har lämnat in anmälningar till Integritetskyddsmyndigheten (IMY). De upplever säkerhetsbolagets installation av kameror i rondbilarna som djupt kränkande. Nu har IMY beslutat granska övervakningen och om den skett enligt bestämmelserna i GDPR.

Avtal 2025

Bevakningsavtalet är i lås

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Transport och Säkerhetsföretagen kom på måndagen överens om nytt, tvåårigt kollektivavtal för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Löneökningen blir sammanlagt upp till nästan 2 300 kronor, beroende på lönegrupp.

Avtal 2025

Fortsatta förhandlingar för bevakningsavtal

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Förhandlingarna mellan Transport och Säkerhetsföretagen för nytt kollektivavtal återupptogs i veckan – i konstruktiv anda, enligt fackets förhandlare.

Avtal 2025

Avtal klara för alla bensinstationer

Bilvårdsanläggningar. Transport har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Fremia om ett nytt kollektivavtal för anställda vid vissa bensinstationer. Avtalet är tvåårigt och ger en sammanlagd löneökning för dem som får mest på 2 300 kronor, fördelat på två år.

Nytt stopp för Stockholms miljözon

Trafikpolitik. Efter flera turer i olika domstolar har förbudet mot diesel- och bensindrivna fordon i en zon åter mött motstånd. Länsstyrelsen säger nu nej till miljözonen i Stockholms innerstad.