Facket vinner terräng bland kvinnliga väktare i Uganda

Vid varje bank, hotell, restaurang och större affär i östafrikanska Uganda finns minst en väktare utposterad. Påfallande många är kvinnor. I huvudstaden Kampala har också väktare och annan säkerhetspersonal börjat organisera sig fackligt.

– Vi har lyckat bra med att rekrytera säkerhetspersonal som medlemmar, säger ombudsman Atto Jane i det ugandiska transportfacket Amalgamated Transport and General Workers’ Union, ATGWU.

Atto Jane har själv en bakgrund som väktare. I drygt tio år har hon varit fackligt aktiv. År 2010 anställdes hon av ATGWU och blev ansvarig för förbundets säkerhetssektion.

Parallellt med att organisera säkerhetspersonal arbetade hon först en tid med förbundets HIV/AIDS-projekt, som främst riktar sig mot lastbilschaufförer.

Atto Jane började arbeta som väktare direkt efter skolan. Efter ett par år blev hon förman.

– Tio år inom säkerhetsbranschen var slitsamt. Idag stortrivs jag med att jobba fackligt även om du som organisatör i princip aldrig är ledig.

I Atto Janes arbete som organisatör ingår att informera om hur de anställda på arbetsplatserna kan förändra sin arbetssituation, vilka rättigheter de har, och varför de borde gå med i facket. Hon informerar också regelbundet om HIV/AIDS även till väktare.

Säkerhetspersonal är den medlemsgrupp i ATGWU som idag ökar snabbast. Samtidigt är anställningstryggheten liten och många i branschen är kontraktsanställda. Förbundet har tecknat kollektivavtal med sex större säkerhetsföretag i Uganda.

Idag organiserar ATGWU drygt 3 000 väktare.

– Samtidigt har vi förutsättningar att växa ytterligare, säger Atto Jane. Bara i Kampala finns det över 10 000 personer som arbetar inom säkerhetsområdet och som vi siktar på att organisera.

Av medlemmarna i branschen är ungefär 400 kvinnor. Löneläget är lågt och varierar mellan bolagen, förklarar Atto Jane. En vanlig grundlön är 50 dollar i månaden plus tillägg för obekväm arbetstid. I KK, det bolag som betalar bäst, är genomsnittslönen drygt 100 dollar i månaden.

Kan man klara sig på en månadslön på 50 dollar?

– Grundlönen räcker absolut inte till för att försörja en familj. Lönen är orsaken till att många väktare är ensamstående och unga, svarar Atto Jane.

Hon berättar att Arbetslösheten är skyhög i Uganda. Åtskilliga av medlemmarna har akademisk examen, men bristen på akademikerjobb gör att man tvingas söka sig till den lågavlönade väktarbranschen.

Hur är situationen för kvinnor på Ugandas arbetsmarknad?

– Helt klart kunde den vara betydligt bättre, anser Atto Jane. I Kampala måste båda makarna arbeta för att familjen ska klara sig. En ugandisk kvinna har exempelvis bara rätt till 60 dagars mödravårdsledighet med lön.

– Kvinnor tvingas därför börja arbeta när barnen är små trots att det knappt finns några daghem i Kampala. Det är vanligt att kvinnliga väktare arbetar på nätterna och att maken då passar barnen. Efter elva timmars nattjobb är det därefter kvinnan tur att ta hand om barnen när maken går till jobbet.

Enligt Atto Jane förekommer det sexuella trakasserier och det är något som ATGWU aktivt bekämpar:

– Många kvinnor anmäler inte trakasserier av rädsla för att avskedas. Från fackets sida uppmuntrar vi utsatta kvinnor att anmäla och vi ger aktivt stöd när trakasserier förekommer.

– De kvinnor som tar strid sparkas som regel inte längre. ATGWU tar kontakt med företagets ledning och kräver att de som trakasserar omplaceras. Min erfarenhet är att arbetsgivarna numera lyssnar på oss i dessa ärenden.

Varför började du engagera dig fackligt?

– Det var på grund av problem på min arbetsplats. Kvinnor som blev gravida nekades mödravårdsledighet och sparkades av företaget. När facket kom in ändrades detta. Jag såg vilken nytta facket gjorde. Dessutom fick jag fackligt stöd när företaget krävde att jag skulle vara ”stand by” 24 timmar om dygnet och försökte lura mig på min lön.

Atto Janes första lön var bara drygt en (1) dollar om dagen. När hon slutade hade hon omkring 120 dollar i månaden. Hon är gift och har två barn.

– I Uganda behövs det många fler fackligt aktiva kvinnor, avslutar Atto Jane. Kvinnor från olika förbund i vårt LO träffas dessutom regelbundet. Det är viktigt att utbyta erfarenheter och stötta varandra.