EU:s vägpaket väcker oro
EU. – Mycket oroande, med några positiva inslag. Men än så länge är det bara ett förslag. Så kommenterar Transports utredare, Antti Vainio, EU-kommissions vägpaket med planer på uppluckrade cabotage- samt kör- och vilotidsregler.
Under eftermiddagen presenterade EU-kommissionen sitt länge inväntade ”rörlighetspaket” med omfattande förslag på förändringar inom unionens transportsektor. En näring som sysselsätter över 11 miljoner personer.
Bakgrunden till paketet är de stora och accelererande förändringarna inom teknologi, ekonomi och på det sociala planet, förklarar EU-kommissionen. Och målar upp en slags långtidsstrategi för att försöka åstadkomma en smartare, mer socialt rättvis och konkurrenskraftig sektor fram till 2025.
Målen handlar också om minskade koldioxidutsläpp, bättre kontrollsystem, mer jämlik konkurrens och satsningar på infrastruktur, investeringar, forskning och utveckling.
Först ut i detta jättepaket, som ska kompletteras under de kommande 12 månaderna, är åtta lagförslag. De riktas mot vägtransporterna, en sektor som sysselsätter fem miljoner européer.
Tanken är att åkeriverksamheten ska underlättas och att de anställdas sociala- och anställningsvillkor ska förbättras. Samtidigt ska företagens administrativa bördor minska och existerande lagar förtydligas, förklarar EU-kommissionen.
Förslagen rör bland annat:
- cabotage, ett begränsat antal inrikes körningar av utländska åkerier
- kör- och vilotidsregler för chaufförer
- utstationering av anställda som jobbar en begränsad tid i ett annat EU-land.
Transport och systerförbunden inom unionen har haft stora farhågor inför lanseringen och Transports utredare, Antti Vainio, som gjort en första genomgång av förlagen känner sig orolig.
Enligt dagens regler tillåts tre inrikes körningar inom sju dagar av utländska åkerier (som dessförinnan kört internationella transporter utanför eller i ett annat EU-land).
Kommissionen föreslår nu ett obegränsat antal körningar i fem dagar, i stället för tre. Förslaget försvaras med att reglerna blir flexiblare, enklare och mer realistiska att följa och att chaufförer och åkerier slipper räkna körningar. Fler argument är att färre lastbilar behöver rulla tomma och att samma regler ska gälla inom hela unionen.
– Det här känns inte bra, säger Antti Vainio. Frågan är om det här är allt eller om det ska kompletteras med något annat? Utökar man antalet dagar skulle det behöva kompenseras med en gräns för antalet dagar per månad och medlemsland. Som det ser ut nu kan man köra fem dagar i Sverige, fem i Norge och så fem igen i Sverige med en bulgarisk lastbil.
Kommissionens förslag på nya kör- och vilotidregler imponerar inte heller på Antti Vainio. Enligt dagens ordinarie regler ska chaufförer ta sin 45 timmars-vila senast efter sex dagars arbete. Med förkortad veckovila gäller 24 timmars vila efter sex dagars arbete.
Blir det som EU-kommissionen vill ska förare under en fyraveckors-period kunna ta upp till två förkortade 24-timmars-pauser. (Kompensationen för den minskade vilan måste sedan läggas till den kommande ordinarie veckovilan).
– Kommissionen försöker klä om förändringen till något jättebra, men de beskär i själva verket veckovilan, i flexibilitetens namn. Allt det här talet om flexibilitet gör mig väldigt orolig, säger Antti Vainio.
– Flexibilitet för vem? Inte för chaufförerna i alla fall utan för transportföretagen.
Blir förslaget verklighet blir konsekvensen att chaufförer kan köra i tre veckor och under den tiden bara ha två lediga dagar, om de skjuter upp sin långa ledighet.
Antti Vainio förtydligar:
– Tar du förkortad 24-timmars-vila i dag så måste du ta förlängd veckovila direkt efter den aktuella veckan. Med det nya förslaget kan du köra en vecka och vara ledig i 24 timmar och sedan köra en vecka till och vara ledig i 24 timmar. Det blir ingen social förbättring för förarna.
EU-politikerna vill även sätta stopp för veckovila i lastbilarna och föreslår att arbetsgivarna ska tvingas erbjuda övernattningslokaler för chaufförer som kör utomlands.
– Redan i dag kan man tolka reglerna som förbud för veckovila i hytten. Men 24-timmarsvilan ska man få ta i hytten. Det betyder att utlandschaufförer ändå kan bo i sina fordon tre veckor i rad.
Antti Vainio suckar:
– Det är klart, kör du för ett bulgariskt företag och ligger ute flera månader i sträck utan att få komma hem så är det väl en förbättring… Men vad är det för liv? Social misär. På BBC:s dokumentär om chaufförer som kör för Ikea sa en man att han kände sig som en fågel i bur.
När det gäller kommissionens förslag om utstationering, arbetare som jobbar i andra EU-länder, ger Antti Vainio politikerna bättre betyg. Det innebär att anställda ska garanteras högre ersättning om de jobbar minst tre dagar i månaden i EU-land med högre löner.
– Det är bra att det blir tydligt, men svenska arbetsmarknadsdepartementet har just lagt fram ett förslag som är bättre. Där sägs att utstationerad arbetskraft ska få samma ersättning som i värdlandet från dag ett. Det ska nu manglas politiskt å hemmaplan.
Frågan om utstationering är minst sagt knepig, tillägger Antti Vainio:
– Det är positivt att kommissionen öppnar möjligheten, att man ska kunna kolla upp att anställda har kollektivavtal. Frågan är bara hur det ska gå till rent praktiskt?
Förutom att förtydliga och se till att gällande regler överensstämmer och tillämpas lika i unionsländerna vill kommissionen förbättra samarbetet över gränserna, liksom övervakningen av att lagar och regler följs. Man föreslår också åtgärder för att bekämpa brevlådeföretag utan verksamhet.
– Om jag förstått det rätt så ska bolag kunna visa att de verkligen bedriver verksamhet i det land där de är registrerade. Det skulle kunna få konsekvenser för det slovakiska åkeriet Bring trucking.
Transport har under en längre tid försökt förmå företaget att teckna svenskt kollektivavtal.
Transports utredare behöver tränga djupare in i materialet för att se helheten, säger han. På plussidan finns i alla fall en positiv dialog med regeringen och infrastrukturminister Anna Johansson (S).
Detta sagt med tanke på att kommissionens förslag nu ska manglas av medlemsländerna och genom EU:s institutioner.
– Regeringen lyssnar på oss och driver några av våra frågor. Socialdemokraterna i EU-parlamentet har också fångat upp våra förslag. Sen ska man ha klart för sig att de östeuropeiska länderna har en helt annan syn än de västeuropeiska, som jobbar mot social dumpning av löner och arbetsvillkor.
Att EU styrs av en konservativ och liberal majoritet syns också i förslagen, anser Antti Vainio. Han hänvisar till Transports pågående kampanj på Facebook där förbundet samlar namnunderskrifter till stöd för hårdare tillämpning av cabotagereglerna, elektroniska kontrollsystem och fler vägpoliser.
