EU-parlamentet röstade för fackliga rättigheter
De europeiska facken har länge slagits för att sociala hänsyn och fackliga rättigheter ska införas som en grundläggande princip i EU-ländernas samarbete. I en omröstning tog EU-parlamentet – oväntat – ett steg närmare en förändring. – Vi blev positivt överraskade, säger EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).
– Vi hade inte vågat hoppas på att förslaget om ett socialt protokoll skulle röstas igenom i ett parlament med konservativ majoritet.
Medlemsländernas samarbete inom unionen utgår från en rad olika fördrag, som bland annat talar om vad EU får besluta om och hur det ska gå till. Fackförbunden har, med stöd av Socialdemokraterna, länge varit kritiska mot att den fria rörligheten av varor och tjänster över gränserna, går före sociala hänsyn.
EU-parlamentets beslut innebär att ett socialt protokoll, där man tar mer hänsyn till de anställdas situation, ska skrivas in i EU-fördraget som en ny samarbets-princip, nästa gång unionsländerna bestämmer sig för att ändra det.
När det kan ske är i dagsläget oklart.
Omröstningen om protokollet, vid EU-parlamentets senaste möte i förra veckan, ingick egentligen i ett större ”paket” om en så kallad social pelare. Med det menas ett utökat, frivilligt, samarbete inom bland annat arbetsmarknad och välfärd. Tanken är att utbytet ska utmynna i nationella reformer inom exempelvis socialförsäkring, löner och arbetsvillkor, liksom utbyggnaden av barnomsorg med mera.
De borgerliga partierna har hela tiden hävdat att EU inte ska blanda sig i medlemsländernas politik när det gäller arbetsmarknad och social omsorg. Det ska var och en sköta efter sitt eget huvud. De har också varnat för att en ändring av fördragen kan äventyra den svenska modellen med kollektivavtal och avtalsförhandlingar.
Det sociala protokollet klubbades igenom med bara två rösters majoritet, 317 mot 315. En svensk liberal ledamot, Jasenko Selimovic råkade rösta fel.
– Det var jämt, medger Ulvskog. Men beslutet visar ändå att det går att få en liten majoritet för en annan ordning.
Vid EU-parlamentets debatt argumenterade hon för att ”grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter” inte ska underordnas de ekonomiska friheterna på unionens inre marknad.
– Om EU inte kan säkra medborgarnas grundläggande sociala rättigheter, som likabehandling av arbetstagare och principen om lika lön för lika arbete, så är det väldigt stor risk att människor i fler EU-länder kommer att vända hela det europeiska projektet ryggen. Vi ser det redan i dag.
Osäker majoritet eller inte. EU-parlamentets beslut är ändå en bra grund för att arbeta vidare med de sociala frågorna inom EU, anser Marita Ulvskog.
Exempelvis det så kallade utstationeringsdirektivet, med riktlinjer för utländska arbetares löner och villkor i andra medlemsländer.
Ny lagstiftning och regler är på rull, men stötte på hinder bland östeuropeiska länder. De är rädda att deras medborgare ska få svårare att jobba i Västeuropa.
Samtidigt finns en oro i öst för ”brain-drain”, som innebär att den välutbildade arbetskraften försvinner till väst.
– Det skulle man kunna lösa genom att skaffa bättre arbetsvillkor på hemmaplan, anser Ulvskog.
EU-kommissionen är nästa beslutsinstans och den siktar på att lämna ett skarpt förslag om en social pelare i mars. Arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen är belgisk kristdemokrat och stödjer de sociala initiativen.
– Somliga säger: Sociala frågor borde uteslutande vara en fråga för medlemsländerna. Men jag håller inte alls med. Om vi vill att den inre marknaden ska fungera för alla måste vi sträva efter likriktning uppåt, sa hon vid en stor konferens för EU-kommissionen i Bryssel.
