”Elever med adhd slås ut ur skolan”
Utbildning. (UPPDATERAD 25-08-28) Bara sju procent av vårdnadshavarna är nöjda med det stöd som deras barn får i skolan. Den är inte anpassad för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, menar Riksförbundet Attention i en ny rapport som presenteras till skolstarten.
Ytterligare en slutsats i rapporten är att över hälften av vårdnadshavarna till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) vet eller tror att deras barn inte kommer att få godkänt i kärnämnena.
Till dem räknas svenska, engelska och matematik i grundskolan, ämnen som krävs för att få behörighet till nationella gymnasieprogram. På gymnasiet är det dessutom samhällskunskap, religions- och naturkunskap, liksom historia och idrott.
Eric Donell är ordförande i Riksförbundet Attention. Han betonar att det inte handlar om individuella misslyckanden.
– Det är ett systemfel när så många elever inte får de anpassningar och det stöd de behöver och har rätt till, säger han i ett pressmeddelande.
Tre barn i varje klass
Enkäten, som ligger till grund för rapporten, genomfördes i månadsskiftet april/maj i år. Över 2 800 vårdnadshavare till barn med NPF, som gick i grundskolan eller gymnasieskolan läsåret 2024/2025, svarade på frågorna. Nästan 60 procent av de svarande var medlemmar i Attention, men knappt 40 procent var det inte.
Enligt Attention går i genomsnitt tre barn med NPF i varje klass. Totalt sett innebär det att omkring tio procent av eleverna i den svenska skolan har en eller flera diagnoser som adhd, add och autism.
Riksförbundet som organiserar barn och unga med NPF och deras familjer drar slutsatsen att bristen på kunskap, resurser och struktur ”gör skoltillvaron omöjlig för många av barnen”. I stort sett alla, 99 procent enligt rapporten, uppger att deras barn behöver både stöd och anpassning, men bara 7 procent av de tillfrågade är alltså helt nöjda med den hjälp barnen och ungdomarna verkligen får.
Ytterligare en fråga tar upp trygghet och enligt rapporten känner sig en tredjedel av eleverna med NPF otrygga i skolan. Skolsituationen leder till ångest, depression eller problem med smärta bland barnen. Så många som 60 procent har ångest och en mindre andel självskadebeteende eller går så långt som till självmordsförsök, enligt enkäten.
Kräver fler vuxna i skolan
Sammantaget kommer bristerna, som Attention räknar upp, att ge konsekvenser som påverkar barnen och ungdomarna resten av livet, varnar organisationen. De pekar på frånvaron från skolan som blir följden av att barnen inte mår bra, känner sig utsatta och inte får de insatser de behöver. En elev av fyra upplever skolan så svår att de inte alls går dit under hela eller en större del av tiden.
– Det är skamligt att barn med NPF fortfarande behandlas som ett undantag i svensk skola. Vi kräver ett NPF-lyft, fler vuxna i skolan och en Lexlagstiftning som gör oacceptabla brister synliga och anmälningspliktiga. Det handlar om barns rätt till utbildning, säger Eric Donell.
Några resultat från rapporten:
- Drygt 80 procent av eleverna har fysisk eller psykiska ohälsa som är kopplad till skolsituationen.
- Nästan 80 procent har frånvaro som kan härledas till deras funktionsnedsättning.
- Knappt 50 procent är frånvarande flera gånger i veckan eller mer.
- Nästan 70 procent av skolorna saknar plan för att frånvarande elever ska få undervisning.
- 10 procent av eleverna får inget stöd eller anpassningar, trots att de behöver det.
- Drygt 40 procent av eleverna har väntat i ett år eller längre på insatser eller stöd.
- Drygt 35 procent av eleverna som får stöd har anpassad studiegång (minskad timplan).
Ta detta på allvar
Cindy Wannberg är lastbilschaufför, miljöarbetare och fick sin adhd-diagnos först på Transportgymnasiet. Inte förrän då fick hon det stöd som hon och hennes mamma efterfrågade under hela grundskoletiden, vilket hon berättade om i Transportarbetaren nummer 5, 2025. Så här reagerar hon på Attentions rapport:
– Man blir arg att det är som det är i skolorna. Det behövs mer hjälp! Dags att skynda på lite med att få till en bra plan till de elever som behöver hjälp. Det är viktigt att man tar detta på allvar, men det känns inte som om det är allvar 2025.
– Riktigt illa. Och ledsamt. Jag undrar ibland om man någonsin kommer att kunna hjälpa barn i grunden så fort de får problem eller en diagnos? Men det måste finnas något sätt, säger Cindy Wannberg som arbetar på ett miljöbolag i Floda, utanför Göteborg.
