Från 2026 är riktåldern för pension 67 år och inom några år är prognosen att den kommer att höjas till 69 år.

Arbetsliv. Från och med 2026 är den nya riktåldern för pension 67 år och väntas bli ännu högre. Nu vill LO frysa höjningarna av pensionsåldern och göra om pensionssystemet så att ett långt arbetsliv lönar sig.

LO vill se ett rättvisare pensionssystem med en högre allmän pension, ett nytt arbetslivstillägg och en övergångspension för den som inte orkar jobba hela vägen till riktåldern. Bakgrunden är, enligt LO:s nya rapport, att den allmänna pensionen blivit för låg och att dagens system missgynnar grupper som börjat jobba tidigt, haft låga löner eller slitit i tunga yrken.

Rättvisefråga

LO-ekonomen Anna Almqvist, som jobbat med LO:s nya pensionsförslag, ser det som en rättvisefråga.

– Politiken har angripit problemet med att höja åldersgränserna, men det kan inte vara den enda vägen. Det behövs mer pengar in i systemet.

LO:s ståndpunkt är att den inkomstgrundade allmänna pensionen efter ett långt arbetsliv borde motsvara 62 procent av slutlönen. Så ser det inte ut i dag. Därför vill LO höja pensionsavgiften, men också låta arbetslivets längd väga tyngre.

Ett av huvudförslagen är ett arbetslivstillägg som ska stärka pensionen för den som arbetat länge men ändå har låg pension. Fullt tillägg ska, enligt LO, ges efter 40 års arbete. Dessutom vill LO att den som arbetat i minst 44 år ska kunna få garantipension och bostadstillägg redan från lägsta pensionsåldern, i stället för att behöva vänta till riktåldern.

LO vill också skapa en övergångspension för den som inte klarar att arbeta hela vägen fram till riktåldern. Tanken är att den som är utsliten eller av hälsoskäl inte kan fortsätta arbeta inte ska tvingas ta ut pensionen i förtid och därmed få en permanent lägre nivå resten av livet.

– Särskilt arbetare som startat tidigt och arbetat länge får i dag en allmän pension som är låg eftersom de inte orkar jobba fram till riktåldern, säger Anna Almqvist.

Belönar sent uttag

Rapporten visar att den som arbetat 75 procent från 19 till 65 års ålder med en heltidslön på 30 000 kronor får 11 800 kronor i inkomstgrundad pension före skatt. Om samma person arbetar till 67 års ålder stiger pensionen till 16 500kr eftersom personen även får tillskott från garantipension. Det är ett av många exempel som, enligt LO, illustrerar hur starkt systemet belönar sent uttag samtidigt som långa arbetsliv med låga löner ger för svagt genomslag. Utöver den inkomstgrundade pensionen tillkommer också den kollektivavtalade tjänstepensionen som kan bli runt 25 procent av den sammanlagda pensionen. Men LO:s ståndpunkt är att kollektivavtalade lösningar inte är till för att kompensera för en dålig allmän pension.

Siffror från Pensionsmyndigheten visar samtidigt att de flesta pensionsavgångarna i transportnära yrken sker efter långa arbetsliv. Hamnarbetare och ramppersonal ligger på 44,8 år, lastbils- och bussförare på 42,3 år för män och 43,6 år för kvinnor. Ändå ligger medelpensioneringsåldern för de här grupperna fortfarande i regel runt 65 år, trots att riktåldern höjts. I praktiken har det inneburit att pensionerna för de yrkesgrupperna sjunkit.

– Den som har arbetat länge och bidragit till samhället måste få större avtryck i pensionen, säger Anna Almqvist.

Livsinkomsten

När pensionssystemet gjordes om under 1990-talet var målet att det skulle kopplas mer till livsinkomsten. Även om det kan verka krångligt är grundmekaniken i dagens pension ganska tydlig, enligt Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

– Det som påverkar pensionen mest är hur mycket du tjänat under livet, om du har tjänstepension och vid vilken ålder du tar ut pensionen.

Det är hennes viktigaste förklaring till hur systemet fungerar. Pensionen byggs inte upp som en belöning för ett visst antal arbetsår, utan utifrån inkomsterna över hela livet, tjänstepensionen och vid vilken tidpunkt uttaget börjar.

– Pension är ett livslångt sparande. Inkomster under alla år spelar roll.

Antalet år räknas inte

Agneta Claesson beskriver den allmänna pensionen som ett system där hela arbetslivet räknas, men inte på det sätt som många kanske tror. Det handlar inte om att samla år som ger poäng i sig, utan om att inkomsterna under livet läggs ihop till en pensionsbehållning. Därför kan en person som börjar senare men har högre lön, eller som arbetar längre i slutet av arbetslivet, ändå få högre pension än någon som började tidigt men haft lägre lön.

– Vi räknar inte antal år du jobbat, vi lägger alla pengarna i en enda hög. Därför pratar vi om livsinkomst.

Det betyder inte att de tidiga arbetsåren saknar betydelse. Men de räknas via inkomsten, inte som någon särskild bonus för att man började jobba tidigt. För många privatanställda arbetare finns dessutom en viktig detalj i tjänstepensionen: inbetalningarna till Avtalspension SAF-LO börjar normalt den månad man fyller 22 år och pågår i regel till 65 år. Det betyder att alla arbetsår inte väger lika tungt under intjänandet av pension.

NÄR är avgörande

Agneta Claesson betonar att för de flesta är uttagstidpunkten är avgörande.

– Uttagstidpunkten spelar stor roll. Tar du ut pensionen senare ska pengarna räcka kortare tid.

Det är alltså inte bara så att man hinner tjäna in mer pension om man jobbar längre. Pengarna ska också betalas ut under färre månader. Därför kan några år i slutet av arbetslivet få större effekt på månadsbeloppet än många tror.

Pensionsmyndighetens egen rapport visar också att ett extra års arbete ofta höjer den totala pensionen märkbart. Medelpensioneringsåldern i Sverige var 65,4 år 2025, och myndigheten beskriver hur sent uttag ofta ger ett klart högre månadsbelopp.

Agneta Claesson menar att det är lätt att underskatta den delen om man inte har tittat ordentligt på sin prognos.

– Tycker man inte det spelar så stor roll, har man inte tolkat prognosen rätt, säger hon.

Missuppfattning

Agneta Claesson lyfter också fram att många yngre har en annan missuppfattning: att pensionssystemet inte skulle hålla när det blir deras tur.

– Är man bland yngre får man intrycket att det inte kommer att finnas några pengar kvar. Men vi har ett stabilt system.

Samtidigt vill hon skicka med ett tips. Ett privat pensionssparande utgör en väldigt liten del av pensionen. Det är betydligt viktigare att se till att arbetsgivaren betalar in tjänstepension och att det kan finnas andra ekonomiska prioriteringar som kan vara viktigare än pensionssparande i ung ålder.

–Det är många privata aktörer som vill komma åt att man ska använda sitt bank-id och skriva upp sig på något eller göra ett val. Det är alltid bra att ha koll på vilka avgifter som är kopplade till det jag bestämmer mig för.

Här kommer hennes mer praktiska råd in. Den som vill förstå hur pensionen påverkas behöver inte bara stirra på slutbeloppet utan också pröva olika scenarier.

– Vad händer om jag jobbar ett år till? Vad händer om jag går ner i tid i slutet? Vad händer om jag väntar med uttaget? För många blir de skillnaderna mer konkreta först när de syns i en prognos.

Fotnot: Här kan du läsa den nyutgivna rapporten LO:s förslag för bättre pensioner och ett rättvisare pensionssystem.