Arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket väntar att trycket på värmejouren ökar i slutet av veckan. Någon exakt gräns för hur hög temperaturen får vara på arbetsplatsen finns inte. Men arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön och för att utreda risker.

Väderprognosen visar sol för i stort sett hela landet. Till glädje för många semesterlediga, till besvär för andra – som arbetar, både inomhus och utomhus. Huvudvärk, illamående och sämre koncentration är vanliga besvär vid höga temperaturer. Uppmärksamheten och omdömet minskar och leder till att olycksrisken på arbetet ökar.

– Det bästa att börja med är att resonera med arbetsgivaren. Är det möjligt att ta längre pauser, använda lättare klädsel eller utföra arbetet långsammare eller förskjuta arbetstiden? säger Per Nylén, avdelningsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Han har värmejouren. Hittills i år har det varit en lugn uppgift, till skillnad från förra årets extremt varma och soliga sommar. Då fick Arbetsmiljöverket i mitten av juli över hundra samtal om dagen som rörde värme.

– Jag misstänker att det drar igång nu, det ska ju bli varmt med temperaturer över 30 grader på sina håll i helgen, säger Per Nylén.

Han betonar att det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön och att göra en riskbedömning på individnivå. Kravet är att arbetsplatsen ska vara en sund och säker miljö. Det kan i värmen betyda att minska produktionskraven och se till att det finns god tillgång till vätska, att stänga av onödiga värmekällor och att köra ventilationen nattetid. Eller att minska solens strålar från att tränga in och förvandla arbetslokaler med stora fönster till växthus.

För så kallade heta jobb i vissa industrier, som gjuterier, finns särskilda regler för hur varmt det får vara enligt Arbetsmiljöverkets värmeindex. Reglerna kan också gälla visst hårt kroppsarbete utomhus, som vägarbete, under extremt varma dagar.

– Det handlar då inte enbart om temperatur utan också om annat, som instrålning. Men för de allra flesta yrken, som Transports, finns inga sådana föreskrifter, säger Per Nylén.

Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsplatsen ha ”lämplig temperatur”. Vad det är beror på vad det är för slags arbete. Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 grader om arbetet är lätt och stillasittande, till exempel.
När det gäller arbetsmiljön i fordon ”bör man sträva efter att hålla en temperatur under 21 grader” och ”temperaturen i förarutrymmen bör inte överstiga 27 plusgrader” enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer.

– Men man får räkna med att det blir någon eller några veckors värmebölja per år. Det går inte att kräva att arbetsgivaren installerar luftkonditionering, säger Per Nylén.

Han betonar också att de temperaturer som är aktuella, och som SMHI nu i veckan kan komma att gå ut med en klass1-varning för, inte innebär risker för en frisk, arbetsför person.

Men om temperaturen i arbetslokalen ligger över 26 grader under längre tid, ”varaktigt” enligt Arbetsmiljöverkets skrift, måste arbetsgivaren utreda saken närmare.

Om det inte hjälper att tala med chefen om problem med värmen kan skyddsombudet begära åtgärder, som fler raster och solfilm för fönster. Om inte heller det leder till något kan skyddsombudet göra en skriftlig framställan till arbetsgivaren, en så kallad 6:6a-anmälan, med krav på åtgärder och att arbetsgivaren svarar inom rimlig tid. Hjälper inte heller det kan de anställda vända sig till Arbetsmiljöverket, vilket till slut kan leda till att arbetsgivaren tvingas göra något åt arbetsmiljön.

Både en anställd och skyddsombudet har ytterst också rätt att stoppa arbetet om de anser att värmen innebär omedelbar fara för liv och hälsa. Innan det sker ska arbetsgivaren underrättas.