Illustration av arbete.

Därför trivs vi

Vad gör att du mår bra på jobbet? Tänk friskfaktorer, i stället för riskfaktor! Kan vi tala om friska arbetsplatser? Eller kanske hellre hållbara företag med medarbetare som håller – över tid? Det finns inget quick fix. Att skapa bra arbetsmiljö och ”blomstrande medarbetare i blomstrande företag” är ett ständigt pågående arbete, förklarar Per Lindberg.

Han forskar vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle och har ihop med kollegan Eva Vingård sammanställt forskning kring god arbetsmiljö och vad som kännetecknar den, på uppdrag av Arbetsmiljöverket och regeringen.

Några heltäckande må-bra-på-jobbet-ingredienser fann forskarna inte. Däremot en rad hälsofrämjande faktorer, som återkommer i olika studier.

Dit hör, inte oväntat, cheferna, som bör vara positiva, tillgängliga och rättvisa. Kommunikationen behöver fungera, liksom samarbetet i arbetslaget. Positivt och socialt klimat lyfts fram, liksom inflytande, att man får vara delaktig i arbetet.

Hänger du med? Vad känner du igen – på ditt jobb?

Självständighet och inflytande över sitt arbete är också viktigt, enligt rapporten. Det ska vara tydligt vad man har för roll på jobbet och förväntningar och mål likaså. För att må bra behöver anställda dessutom erkännande och feedback.

Få växa och utvecklas i arbetet.

Lagom ska gälla för både tempo och arbetsbelastning, och anställda behöver administrativt och/eller personligt stöd i jobbet. Bra relationer till kunder är också en friskgörande krydda.

Så dyker det som länge studerats i den traditionella riskorienterade arbetsmiljöforskningen upp: en god fysik arbetsmiljö. Något som aldrig får glömmas bort, betonar Per Lindberg.

– Att granska vad som skapar välbefinnande bland medarbetarna och gör arbetsplatser hållbara ska ses som ett komplement till den traditionella forskningen om ohälsa och risker i arbetsmiljön. Det ena får inte utesluta det andra.

Det finns ett stort behov av fortsatt forskning kring den goda arbetsmiljön, konstaterar Lindberg. Själv har han gjort en studie, där cirka 300 chefer och anställda på tre energiföretag intervjuades.

– Gissa vad alla medarbetare sa var viktigt? Bra kollegor! Då förstår man dimensionen av mobbning, trakasserier och utfrysning … En annan sak som rankades högt var livsbalansen mellan arbete, familj och fritid.

Per Lindberg
”Hälsofrämjande organisationer skapas inte av en tillfällighet”, säger Per Lindberg vid Gävle högskola. Foto: Justina Öster

Att ha respekt för varandra, ansågs också viktigt, och så var det det där med arbetsledarna. Igen. Cheferna ska inte framhäva sig själva utan ha förmågan att ta ett steg tillbaka. Ge medarbetarna förutsättningar att utvecklas och göra ett bra jobb.

Samtidigt behöver också arbetsledarna stöd och utbildning i sin svåra roll, påpekar Per Lindberg.

Han talar om samverkan och ett ”partner-orienterat” ledarskap, där anställda inte blir mästrade uppifrån utan vågar ta för sig, säga sin åsikt och ge förslag på förbättringar. Som chefen fångar upp.

Men partnerskapet ger också medarbetaren ett ansvar – för arbetsklimat och relationer. ”Glädjespridaren” får andra att må bra, och alla kan bidra genom att gå utanför sina arbetsuppgifter och ge varandra ett handtag.

”Gnällspiken” bör inte få för stort utrymme, men kan också gå att mota med motsatsen, feedback och att bli sedd.

Att chefen ytterst är den som lägger agendan går dock inte att komma ifrån, påminner Lindberg.

– Kommer ledaren i tid och visar andra respekt så följer medarbetarna efter.

Någon trend mot en mer friskorienterad arbetsmiljö vågar Per Lindberg inte uttala sig om, men det finns vissa tecken. Och han känner ett starkt sug och intresse hos personalansvariga.

– Att tala om arbetsglädje och må bra på jobbet är så positivt laddat, jämfört med bara problem och elände.

I jakten på företags friskfaktorer handlar det om att ringa in vad som fungerar, ”de hälsofrämjande nyckelfaktorerna”, och försöka bygga vidare och satsa på dem.

– Vi lever längre och stannar kvar i arbetslivet längre. Därför behöver vi arbetsplatser som gynnar vårt välbefinnande. Vi är inga maskiner, säger Per Lindberg.

 

Fotnot: Rapporten som nämns i artikeln heter ”Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Rapport 2012:7. Kunskapsöversikt. Arbetsmiljöverket.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Johan Kanmert. Foto: Privat

Sjukare, skadligare och dödligare

Debatt. Trots en omfattande skyddslagstiftning i form av den samlade arbetsmiljölagstiftningen med arbetsmiljölagen som ramlag kompletterad av arbetsmiljöförordningen och preciserad av Arbetsmiljöverkets föreskrifter skyddas inte människor på svenska arbetsplatser.

”Jag vrider hela kroppen i stället för att vrida bara på huvudet när jag kör baklänges”, säger Adam Aliu, skyddsombud vid DB Schenker i Göteborg. Foto: Lars Soold

Här hålls arbetsskadorna i schack

Terminal. Schenker i Göteborg har gått från en bedrövlig arbetsmiljö till ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Genom att variera arbetsuppgifter och ändringar i paketflödet har arbetsskador och sjukdagar gått ned för utsatta truckförare.

”Tre truckolyckor inträffar varje dag”

Lager. Att manövrera en truck är ett precisionsarbete. Så se upp med truckutbildningar på en eller ett par dagar. Saknar du tidigare erfarenhet tar det längre tid än så, varnar Maria Themptander på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Det är oklart vad just den här Mercedesen väger. Vad vi vet är att den går på el.

Tyngre fordon med B-körkort?

Teknik och trafik. Snart kan vissa B-kortsförare få köra fordon som väger upp till 4,25 ton. Men det förutsätter att fordonen går på alternativa bränslen.

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Helsingborgs hamn vill säga upp två

En privat säkerhetskonsult har undersökt fyra hamnarbetares koppling till en brottsmisstänkt kollega. Nu vill bolaget säga upp två av arbetarna, något Helsingborgs Dagblad var först att berätta.

Månadens avdelning
Transports avdelning 19 i Västerås.

Facklig närvaro främst

Transport. Högt i tak och full fart – förhandlingar, möten med medlemmar, en Startpunktsutbildning och någon som är på språng ut. Det händer mycket hos avdelning 19 och det mesta handlar om aktiviteter utanför kontoret i Västerås.

Ukrainska kvinnor utbildas till lastbilsförare

Åkeri. Det är brist på mycket i krigsdrabbade Ukraina – särskilt på lastbilschaufförer. För att fylla ut tomrummet efter landets många inkallade män och hålla samhället i gång har 24 kvinnor i Kiev gått en förarutbildning för C-kort. Nu skalas utbildningen upp och fler utbildas.

På säker väg. Eleverna på Södra Vikens program går på skolan som nyligen utsetts till Sveriges bästa transportskola.

Unga om transportbranschen: Helt rätt

Utbildning. När över 1 000 transportelever svarade på hur de ser på branschen och framtiden blev det toppbetyg. Och nästan nio av tio tycker att utbildningen ger rätt kunskap.

Samtrans-åkerier bryter mot kollektivavtal

Taxi. Samtrans-chaufförer som enbart kör samhällsbetalda resor har rätt till månadslön på mellan 26073 och 27004 kronor enligt kollektivavtalet. Men så är det inte för majoriteten av de Transportarbetaren talat med.

”Risk att sjuka människor hamnar i kläm”

Sjukförsäkring. – Vi vet ju att sjukförsäkringen inte fungerade tidigare, många hamnade i kläm just för att de inte var färdigrehabiliterade. Att då återgå till det systemet verkar rätt huvudlöst. Så kommenterar Transport försäkringsombudsman Pia Edvall utredningen som föreslår skärpta regler för sjukskrivna.

Strängare regler vid sjukskrivning föreslår utredning

Sjukförsäkring. (UPPDATERAD) Skärp reglerna i sjukförsäkringen och återgå till strängare bedömningar för att få sjukpenning längre än ett halvår, föreslår en statlig utredning. En farlig tillbakagång till ”de rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021”, kommenterar LO-ordförande Susanna Gideonsson.

Högertrafik

Påsk först med fartbegränsning

Trafik. Påsken är en av de stora trafikhelgerna. Och också en av de första helger med hastighetsbegränsning utanför tätorter, infört för att minska olyckorna. Transportarbetaren tittade i backspegeln för att se vad som gällde tillåten fart tidigare – en av våra mest lästa artiklar på webben de senaste åren.

Filmstjärnan Jean-Claude Van Damme gör sin klassiska ”split” mellan två Volvo-lastbilar. Screenshot reklamfim Volvo trucks.

Tio år sen Van Damme slog rekord med Volvo

Årsdag. Det är en av de mest spektakulära reklamfilmerna någonsin: Filmstjärnan Jean-Claude Van Damme gör sin klassiska ”split” mellan två Volvo-lastbilar. Nu är det tio år sen den slog rekord på Youtube.

Närbild på ett däckbyte.

Kontroller avslöjade däckbytare

Däckverkstad. Hos nära hälften av företagen fanns brister i kassaregistret eller hanteringen av den obligatoriska personalliggaren. Det visar Skatteverket omfattande extrakontroll av verkstäder i samband med däckskifte i höstas.