Gästkrönika

Att kramas eller inte kramas post-covid

Gästkrönika. För inte så länge sen fick vi höra den goda nyheten och gissningen att vi kan släppa restriktionerna och börja återgå till det normala. Och det innebär en stor omställning för de flesta av oss.

Vi kommer att gå på konserter, besöka restauranger, gå på krogen sent och hälsa på vänner utan att vara rädda för att smitta varandra.

Men vad är då det normala? Eller ska vi säga det nya normala? Hur lätt kommer det vara att återvända till våra vanor som fanns där innan?

Redan när vi var små har vi fått med oss att ta människor vi möter i handen. För det är lite så vi känner vilken sorts person de är. Eller för att kunna klämma lite extra hårt för att visa vår pondus och styrka.

För vem vill ta i hand med den där som klämmer för hårt eller den som inte klämmer alls?

Jag har inga problem att bara säga hej och börja med det vi ska utan att ta i handen då jag själv är den där svettiga handen-typen. Så det enda jag tänker på är om de känner att handen är svettig eller inte. Och vad gör man om den andra svettig? Torkar man av sin hand eller är det otrevligt?

Det är lite likadant när det kommer till kramar. Det ska kramas vid alla möjliga tillfällen. När vi ses på stan, på släktträff eller på fiket. Och vilka ska man krama? Till med på den där utbildningen med personer man sett en gång innan.

Och det är här jag får problem… Jag vill inte kramas alls. Eller ja, med mina nära och kära. Men jag vågar nog påstå att jag inte är särskilt kramig där heller.

Det kan låta banalt att oroa sig över dessa småsaker, men det är något som bekymrar mig. Och det har varit otroligt skönt att slippa dessa små och ibland obetydliga handlingar.

Och det här med att hålla avstånd i folksamlingar till exempel i affären eller i någon slags kö är helt fantastiskt tycker jag. För det värsta jag vet är när man känner att någon är lite för nära. Nästan så man kan känna andedräkten i nacken.  Och detta var även innan pandemin.

Men för en del andra så är det här inga konstigheter. Och att vara okej med att kramas, ta i hand eller nåt annat är väl bra för dem. Men för en del av oss är det oviktigt och nästintill jobbigt.

Det som är intressant är att innan pandemin så ansågs man vara lite konstig eller annorlunda om man inte var en kramig person. För mig var det en lättnad att man inte fick längre.

Stod i badrummet i går kväll och borstade tänderna när jag insåg nästa skrämmande grej. Snart kan man besöka vänner vi inte har träffat på nästan två år. Höll på att sätta tandkrämen i halsen nästan. Hur man gör man nu? Det är som att man glömt bort hur och vad man ska packa ner i resväskan.

Gemene person har ju blivit rätt bekväm med att gå hemma i sina mjukisbyxor och oborstade hår. Betyder detta att vi måste ta på oss obekväma kläder för att så ordentliga ut och ett mer vårdat yttre än det i alla fall jag har haft de senaste två åren? Eller kan jag fortsätta med mina bekväma kläder och bara slänga upp håret i en rufsig tofs?

Oavsett så är detta väldigt små problem i vår värld då många har blivit sjuka och tyvärr lämnat oss. Vi ser ljuset i tunneln och förhoppningsvis så är vi på väg ur pandemin. Jag trodde nog aldrig att vi skulle få uppleva något liknande. Hoppas vi får vara friska och att vi får slippa mer restriktioner nu. Och jag slipper gärna kramar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Vackert på fikarasten. Men halt på vägarna. Bilden tagen från sopbilens hytt, mellan Sten och Virshult, norr om Halmstad.

2024 började med iskyla och snösmocka

Arbetsmiljö. Snö, kyla, halka, blåst – olyckor, inställd trafik, avstängda vägar. I mitten av januari drog årets andra köldvåg in över landet, med en kraftig snösmocka från väst. Åter drabbades yrkestrafiken av stora problem, på flera håll klämd mellan vädrets makter och myndigheters bristande samordning.

Höga kostnader bromsar elväg

Elektrifiering. Upphandlingen av Sveriges första permanenta elväg på E20 mellan Hallsberg och Örebro har stött på patrull. Anbuden som kommit in till Trafikverket är så höga att myndigheten drar i bromsen.

Fullt ös i förberedelserna kring eventuell taxistrejk

Taxi. Förhandlingarna om ett nytt avtal för landets taxi- och färdtjänstförare har återupptagits. Samtidigt råder fullt ös på Transports lokala avdelningar, som förbereder chaufförerna – ifall strejken bryter ut den 4 september.

Varför vill Tidö-regeringen stryka fackligt samarbete i biståndet?

Debatt. Det svenska biståndet förändras i snabb takt. Nu har turen kommit till frågan om det svenska civilsamhällets deltagande i utvecklingssamarbetet med omvärlden. Regeringen gav för någon vecka sedan Sida i uppdrag att undersöka hur de kan ta över vidareförmedling av pengar ur biståndsbudgetens anslag för att stärka civilsamhället internationellt. Det har lett till att man nu sagt upp samtliga avtal med det svenska civilsamhället. Inklusive avtalen med Palmecentret och Union to Union.

Därför har vi inte sett de värsta cyberattackerna än

Debatt. Ingen organisation är immun mot cyberattacker. Ändå har vi bara sett en bråkdel av det som kan hända. Att samhällskritisk teknik kopplas upp innebär visserligen stora framsteg för effektivisering av verksamheter, men den ökande risken för cyberangrepp utgör samtidigt ett hot mot den operativa tekniken (OT) och kan äventyra säkerheten, ekonomin och driften hos verksamheter. Fredrik Olsson, Europachef på cybersäkerhetsföretaget NTT Security, listar fem avgörande åtgärder för transportsektorn.

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

”Vi måste jappa han!”

Klass. ”Du brur, du vet vi måste jappa han!” är ord man kan höra på hemresan från jobbet i pendeltågsvagnen. Dock inte på väg till jobbet för då är de inte vakna ”gangsta”-gängen. (Och ”jappa” betyder mörda.) De här grabbarna har ordförråd som en treåring och kommer helt säkert från något av de ”utsatta områdena”.

Enda kvinnan ombord

Jämställdhet. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Kollektivavtal eller slaveri

Den svenska modellen. På fackliga grundkurser är kursledarens första fråga så gott som alltid: – Vilken är lägstalönen i Sverige? Händerna som far upp i luften är många, liksom buden: Trettontusen, tjugosjutusen!

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Ica-handlarna tjänar storkovan

Svenska Hem. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd en liten matbutik vid Stureplan i Stockholm. Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startades i protest mot livsmedelshandelns matfusk och lurendrejeri. Den ägdes av kvinnor och endast kvinnor fick handla i butiken.

Locket på är inte lösningen

Bevakning. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Var lite snäll mot dig själv!

Självmedkänsla. De flesta av oss hyser medkänsla – att känna för någon utan att dela dennas känsla. Medkänsla ska inte förväxlas med empati som är förmågan att känna med andra (och kan vara slitsamt och inte alltid så konstruktivt).

Vi måste vara offensiva

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

En god arbetsmiljö bör alla få ha

Ledare. Inom Transport är det många arbetsplatser som är mansdominerande. En yrkeskår där det börjar synas en skillnad är lastbilschaufförer. Tya:s skolledarrapport som släpptes den 21 februari visar att det aldrig har varit så många tjejer som velat bli just lastbilschaufförer som nu. Det ser de genom antal sökande till gymnasieskolans transportprogram.

Samhällets problem blir folkrörelsernas utmaningar

Folkrörelser. Det är märkligt tyst. Tyst kring att folkbildningen är under attack. Den rörelse som byggt Sverige. Det Sverige vi varit så stolta över. Jag säger varit, för jag är inte så stolt nu när snus och plastpåsar blivit viktigare än folkbildning.

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Arbetaren ingen förbrukningsvara

Debatt. I skrivandes stund har hittills, enligt Arbetsmiljöverket, 65 arbetare dött i sitt arbete. Arbetare som gått till arbetet i vanlig ordning men som inte kommer hem igen. Familjer som väntar förgäves på att de ska sitta som en hel familj vid middagsbordet.

Dödligaste året på över ett decennium

Ledare. Året började kallt och med rejäla snösmockor i hela vårt avlånga land. Det ställde till det ordentligt på stora som små vägar. Vägsträckor där trafiken stått stilla i upp till ett dygn och där personer i närområdet kommit till undsättning med mat och varma filtar.