Debatt

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

”Hon rätade på ryggen och betraktade sin arbetskamrat, navet i ett sprakande gnistregn från sliprondellen. Plåten var ett levande material som kunde vara hård eller spröd, mjuk eller seg. Den levde under plåtslagarnas brännare och svetsarnas ljusbågar, krökte sig, rätade ut sig, krympte, flyttade sig, bågnade, slet och drog i taljor och block. Detta varv med sina egna dofter, sitt språk och malmtunga rytm.”

Varvsslammer är en fantastisk blandning av långnoveller, essäer och dikter, ofta med ett feministiskt anslag. Varven är historia. Men det tunga kroppsarbetet är fortsatt en realitet. Många är de yrken som fortfarande kräver mänsklig arbetskraft. Och i de samhällsbärande jobben har det aldrig gått att jobba hemifrån. Däremot är synligheten, såväl reellt som litterärt, mindre i dag. Ett fantastiskt undantag är Vi som arbetar med våra kroppar! av Annica Carlson Bergdahl. Där syns stoltheten utan att yrkesarbetets baksidor förringas.

Väldigt ofta har diskussionen om det goda arbetet begränsats till att förkorta arbetstiden. Inget fel i det men det löser inte frågan om arbetets innehåll. För den som en gång har upplevt känslan av att behärska sitt yrke, känt stoltheten i identiteten som yrkesarbetare, den vet sitt värde. Men det kräver också något tillbaka. Det handlar om bättre löner, absolut. Men också om en respekt för alla som inte kunnat jobba hemifrån under pandemin.

På Renova har jag arbetskamrater som jobbat där i över 40 år, sedan det hette Renhållningsverket. De kan berätta om tungt arbete, förslitningsskador som inte erkänns som arbetsskador och oro för hur pensionen ska bli när lönen ser ut som den gör. Men också: Om galna upptåg som hållit humöret uppe, om arbetsglädje och yrkesstolthet där ingen slår dem på fingrarna. Och kanske främst, om lojalitet mot sitt yrkesval som samhällsbärare.

För det vet de: Löser renhållningsarbetaren inte sitt uppdrag, då blir det snabbt problem. Det är en kunskap som bygger självkänsla. Varje dag inträffar oväntade saker i jobbet som behöver lösas. Som inte är planerade, som det egentligen inte finns tid för och som inte ingår i arbetsbeskrivningen. Det löser man med kreativitet, humor och erfarenhet. Inte genom att säga att det inte är min sak att lösa. Helt enkelt för att man betraktar det som sitt jobb.

Under varvsepokens tid var yrkesidentiteten tydlig i samhället. Det kunde den vara även i dag. Ska unga människor välja att utbilda sig till de samhällsbärande jobben, då behöver vi återupprätta respekten för kroppsarbetet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    12 november, 2021

    Fackföreningarna borde se till att de som utför "marktjänsten" och arbetar fysiskt med kroppen har högre löner än de som sitter framför datorn vid ett skrivbord.Kortare arbetstid och högre lön är det enda som kan höja kroppsarbetets status.Det går dessutom att förenkla och automatisera mycket av t.ex sophanteringen så att det inte behövs så mycket kroppsarbete.Förr hämtades soporna i sopsäckar med hjälp av kärror vid varje hushåll.Nu för tiden slänger man sopor i sopkärl som står inne på gårdarna mellan hyreshusen och sedan rullas kärlen till sopbilen när man istället skulle kunna ha sopcontainers eller liknande som lyfts upp på lastbilen för att minska det fysiska kroppsarbetet???Varför standardiseras det inte var och hur sopkärl skall placeras så att de kan lyftas direkt av chauffören i hytten med en joystick istället för att två personer skall åka i samma sopbil och sedan arbeta fysiskt???Låt maskinerna sköta de tunga och monotona arbetsuppgifterna så kan personalen orka arbeta ett helt arbetsliv.För egen del körde jag sopor i ca ett halvår utan att hantera några sopor fysiskt mer än det spill som blev när man tömde soporna vid en förbränningsstation.Det som förvånar mig är att hur "stenåldersaktigt" mycket är när det kommer till sophanteringen från hushåll och företag och ingen samordning när det gäller sophämtningen.Som pensionär ser jag sopbilar köra i mitt bostadsområde nästa varje vardag istället för att alla soporna töms i hela området på samma dag av en eller två sopbilar beroende på hur mycket sopor det är i ett visst bostadsområde och att det blir bättre samarbeten mellan de olika företagen som kör sopor.Visst är konkurrens bra, men det är inte bra att bostadsområdena översvämmas av sopbilar när det gäller miljö och olycksrisken som det innebär med dessa tunga sopbilar som ofta kör fort.Jag trodde att ackord i trafiken var förbjudet, så frågan är varför chaufförerna av sopbilarna har så bråttom när de kör på gatorna inne i bostadsområdena???

  2. Johann Fröhling:
    29 oktober, 2021

    Ja alla politiker och tjänstemän (kvinnor) borde jobba arbeta med fysisk arbete en till två månader så de kan se verkligheten i det de så ofta beslutar om.

Lästips:

Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud på Transport i Örebro. Foto: Privat

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.

Sikte på hållbar framtid

Debatt. På VTD pågår för närvarande en omläggning med anledning av vikande tidnings- och paketvolymer i kombination med stigande priser på el och drivmedel. Parallellt med detta görs flera satsningar för att hitta vägar framåt som på sikt kan ersätta den negativa utvecklingen i våra befintliga affärer, och för att satsa på vår viktigaste resurs; personalen.

Anders Palmqvist, Bert Johansson, Roger Jönsson

Aldrig privat – alltid övervakad

Debatt. Det finns tekniska system med förmåga för arbetsgivaren att hålla koll på de anställda, var de är, hur de framför sitt fordon och kameror som övervakar vad de gör eller inte gör, vad de skriver i mejl och sociala medier med mera.

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.

Sikte på hållbar framtid

Debatt. På VTD pågår för närvarande en omläggning med anledning av vikande tidnings- och paketvolymer i kombination med stigande priser på el och drivmedel. Parallellt med detta görs flera satsningar för att hitta vägar framåt som på sikt kan ersätta den negativa utvecklingen i våra befintliga affärer, och för att satsa på vår viktigaste resurs; personalen.

Att bo är i högsta grad en klassfråga

Krönika Marknadshyror skrämmer skiten ur mig. För vår lilla trea i en förort till Stockholm betalar vi, i skrivande stund, 9 574 svenska riksdaler i månadshyra. När vi flyttade in 2009 var det en så kallad nyproduktion.

Förarbristen

5 tycker till om förarbristen

Enkät. Hur lockar man fler till chaufförsyrket? Transportarbetaren har frågat fem yrkesförare.

Vad var det som gick fel?

Ordförandeord. I dagens samhälle upphör man aldrig att förvånas, svängningarna går ibland så fort att det är mer än svårt att hinna med.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Sommaren är ljuvlig, men…

Längtan. Sommaren och semestern är ljuvlig! Fastän jag tidigare jobbat sextio till åttio timmar i veckan, har jag under alla år tagit ut fem veckors sommarsemester. Att få uppleva ljumma kvällar i solnedgång, göra resor till goda vänner på Gotland och andra ställen i landet, få sova på morgonen och sola på varma klippor.

SD och historien

Politik. Jag har en del kollegor inom åkeribranschen som är Sverigedemokrater. De flesta är bra folk och de ställer upp för mig på jobbet, likväl som jag ställer upp för dem. Utan att vara det minsta SD:are kan jag förstå att man kan ta till sig en del av SD:s budskap: att stoppa gängvåldet och att all invandring inte är helt nödvändig (fast de protesterar aldrig mot arbetskraftsinvandrarnas slavlöner). Men det finns problem som sträcker sig långt bakåt i tiden med SD:s retorik och även med deras världsbild.

Hoppet är det sista som överger

Ledare. Svenska folket har röstat och klart är att det parti som framstår som valets vinnare är Sverigedemokraterna. Framför allt är det utanför storstäderna de har haft stor framgång.

Outsourcing som käftsmäll

Krönika. "jag är också människa / jag behöver mat på bordet / ett jobb att gå till / värdighet / jag är inte osynlig" Ovanstående ord är inledningen på Jenny Wrangborgs dikt "Jag är människa" och det är den jag tänker på när jag läser ett pressmeddelande från mitt bevakningsföretag.

Val 2022
Partiloggor

Vad vill riksdagspartierna?

Partienkät. Den 11 september är det dags att gå och rösta. Är du osäker på vad? Transportarbetaren har tagit pulsen på riksdagspartierna i frågor om till exempel a-kasseersättning, karensavdrag, upphandlingar och marknadshyror.

John Antonsson. Foto: Christina Ahlund

Partienkäten – en kompass som pekar dig i rätt riktning

John Antonsson. För fyra år sedan gjorde Transportarbetaren också en valenkät med liknande frågor. Då varnade vi för att man inte kan ta partiernas svar som ett facit. I dag finns det inga block som varar för evigt…

Vilket samhälle vill du ha?

Ledare. Nu har Transports kongress nyligen avslutats och kongressombuden valt en ny förbundsledning. Det har diskuterats, kompromissats och beslutats om en massa olika motioner. Redaktionen var så klart på plats och du kan läsa mer om kongressen här på webben.

Hektisk höst

Ordförandeord. Sommaren går mot sitt definitiva slut och kvällarna blir allt mörkare och kallare. Är vårt samhälle på väg i samma riktning? Ja, nog finns det fog för viss oro, men samtidigt är det ju i såna lägen som ens kamplust väcks lite extra.

Aldrig privat – alltid övervakad

Debatt. Det finns tekniska system med förmåga för arbetsgivaren att hålla koll på de anställda, var de är, hur de framför sitt fordon och kameror som övervakar vad de gör eller inte gör, vad de skriver i mejl och sociala medier med mera.