Debatt

Återupprätta respekten för kroppsarbetet

Debatt. I den historiska romanen "Varvsslammer" beskriver författaren Aino Trosell med stor värme arbetet på varven i Göteborg.

”Hon rätade på ryggen och betraktade sin arbetskamrat, navet i ett sprakande gnistregn från sliprondellen. Plåten var ett levande material som kunde vara hård eller spröd, mjuk eller seg. Den levde under plåtslagarnas brännare och svetsarnas ljusbågar, krökte sig, rätade ut sig, krympte, flyttade sig, bågnade, slet och drog i taljor och block. Detta varv med sina egna dofter, sitt språk och malmtunga rytm.”

Varvsslammer är en fantastisk blandning av långnoveller, essäer och dikter, ofta med ett feministiskt anslag. Varven är historia. Men det tunga kroppsarbetet är fortsatt en realitet. Många är de yrken som fortfarande kräver mänsklig arbetskraft. Och i de samhällsbärande jobben har det aldrig gått att jobba hemifrån. Däremot är synligheten, såväl reellt som litterärt, mindre i dag. Ett fantastiskt undantag är Vi som arbetar med våra kroppar! av Annica Carlson Bergdahl. Där syns stoltheten utan att yrkesarbetets baksidor förringas.

Väldigt ofta har diskussionen om det goda arbetet begränsats till att förkorta arbetstiden. Inget fel i det men det löser inte frågan om arbetets innehåll. För den som en gång har upplevt känslan av att behärska sitt yrke, känt stoltheten i identiteten som yrkesarbetare, den vet sitt värde. Men det kräver också något tillbaka. Det handlar om bättre löner, absolut. Men också om en respekt för alla som inte kunnat jobba hemifrån under pandemin.

På Renova har jag arbetskamrater som jobbat där i över 40 år, sedan det hette Renhållningsverket. De kan berätta om tungt arbete, förslitningsskador som inte erkänns som arbetsskador och oro för hur pensionen ska bli när lönen ser ut som den gör. Men också: Om galna upptåg som hållit humöret uppe, om arbetsglädje och yrkesstolthet där ingen slår dem på fingrarna. Och kanske främst, om lojalitet mot sitt yrkesval som samhällsbärare.

För det vet de: Löser renhållningsarbetaren inte sitt uppdrag, då blir det snabbt problem. Det är en kunskap som bygger självkänsla. Varje dag inträffar oväntade saker i jobbet som behöver lösas. Som inte är planerade, som det egentligen inte finns tid för och som inte ingår i arbetsbeskrivningen. Det löser man med kreativitet, humor och erfarenhet. Inte genom att säga att det inte är min sak att lösa. Helt enkelt för att man betraktar det som sitt jobb.

Under varvsepokens tid var yrkesidentiteten tydlig i samhället. Det kunde den vara även i dag. Ska unga människor välja att utbilda sig till de samhällsbärande jobben, då behöver vi återupprätta respekten för kroppsarbetet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Peter Jansson:
    12 november, 2021

    Fackföreningarna borde se till att de som utför "marktjänsten" och arbetar fysiskt med kroppen har högre löner än de som sitter framför datorn vid ett skrivbord.Kortare arbetstid och högre lön är det enda som kan höja kroppsarbetets status.Det går dessutom att förenkla och automatisera mycket av t.ex sophanteringen så att det inte behövs så mycket kroppsarbete.Förr hämtades soporna i sopsäckar med hjälp av kärror vid varje hushåll.Nu för tiden slänger man sopor i sopkärl som står inne på gårdarna mellan hyreshusen och sedan rullas kärlen till sopbilen när man istället skulle kunna ha sopcontainers eller liknande som lyfts upp på lastbilen för att minska det fysiska kroppsarbetet???Varför standardiseras det inte var och hur sopkärl skall placeras så att de kan lyftas direkt av chauffören i hytten med en joystick istället för att två personer skall åka i samma sopbil och sedan arbeta fysiskt???Låt maskinerna sköta de tunga och monotona arbetsuppgifterna så kan personalen orka arbeta ett helt arbetsliv.För egen del körde jag sopor i ca ett halvår utan att hantera några sopor fysiskt mer än det spill som blev när man tömde soporna vid en förbränningsstation.Det som förvånar mig är att hur "stenåldersaktigt" mycket är när det kommer till sophanteringen från hushåll och företag och ingen samordning när det gäller sophämtningen.Som pensionär ser jag sopbilar köra i mitt bostadsområde nästa varje vardag istället för att alla soporna töms i hela området på samma dag av en eller två sopbilar beroende på hur mycket sopor det är i ett visst bostadsområde och att det blir bättre samarbeten mellan de olika företagen som kör sopor.Visst är konkurrens bra, men det är inte bra att bostadsområdena översvämmas av sopbilar när det gäller miljö och olycksrisken som det innebär med dessa tunga sopbilar som ofta kör fort.Jag trodde att ackord i trafiken var förbjudet, så frågan är varför chaufförerna av sopbilarna har så bråttom när de kör på gatorna inne i bostadsområdena???

  2. Johann Fröhling:
    29 oktober, 2021

    Ja alla politiker och tjänstemän (kvinnor) borde jobba arbeta med fysisk arbete en till två månader så de kan se verkligheten i det de så ofta beslutar om.

Lästips:

Micke Andersson

… som konstruerat en automatisk utrullare för soptunnorna och skapat en verklig snackis i Västmanland.

Joakim Borg, ombudsman avdelning 19 Norra Mälardalen. Foto: Kristina Sjöberg

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Anders Palmqvist & Bert Johansson, avd 12

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Lastbil på vinterväg, Umeå

Vintervägar – en farlig arbetsplats

Debatt. Transportarbetareförbundets medlemmar har ofta vägen som arbetsplats oavsett väder och vind eller årstid. Under 2022 förolyckades 38 personer i sitt arbete, samt ytterligare sex personer som går under ”övrigt” i Arbetsmiljöverkets statistik.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Which side are you on?

Dragbilsliv. Jag var på väg hem från Eskilstuna en sen fredagseftermiddag för många år sedan. Det var på den tiden jag drog löstrailers som enbilsåkare och jag hade haft en usel vecka. Nu såg jag fram mot att åtminstone få komma hem till middag och lite fredagsmys. Då ringde dragbilsförmedlaren.

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Dålig arbetsmiljö gör det svårt att få personal

Debatt. Bristen på kompetensförsörjning i Norrbotten och Västerbotten ökar risken för högre arbetsbelastning hos de som redan jobbar. Det blir en nedåtgående spiral som i längden gör att allt fler lämnar sina yrken och det blir ännu svårare för företagen att matcha kompetensen. Företagen behöver därför ta sitt arbetsmiljöansvar på allvar.

Lönerna sänks –vinsterna ökar

Krönika. Frimärket ska höjas till 15 kronor och jag tänker på Postnords vd, som fick en löneförhöjning på 22 procent i år, och nu tjänar 840 000 kronor i månaden.

Jag vill inte vara medlem i en klubb som skulle acceptera mig

Ledare. Du känner kanske igen Groucho Marx (1890–1977) citat. Citatet är inte bara roligt, det vittnar också om att det är klubben – föreningen – som väljer vilka som får vara medlemmar. Det som kallas föreningsfrihet.

Den svenska modellen står pall…

Ordförandeord. Ett händelserikt år närmar sig sitt slut. Jag ska inte summera allt som hänt men i backspegeln kan jag konstatera att Transport har haft att göra.

Debatt / Egenanställning

Likställa egenanställning med bemanning är felaktigt

Debatt. Målet mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Foodora har satt begreppshanteringen på arbetsmarknaden under lupp. Att likställa egenanställning med bemanning är felaktigt och riskerar att hämma utvecklingen av hållbara villkor, skriver Stephen Schad, ordförande för Egenanställningsföretagens Branschorganisation och vd Frilans Finans.

Mats H Andersson. Foto: Justina Öster

Ta domstolens beslut på allvar, Stephen Schad

Replik. Det är dags för Schad att rannsaka sig själv och egenanställning som begrepp. Egenanställning är att betraktas som bemanningsföretag. Det säger Arbetsdomstolen. Det är hög tid för Schad med flera att göra rent inom sina egna led och kring vilka yrken man väljer att ta in på egenanställning, skriver Transports Mats H Andersson.

Ingen motsättning mellan att reda ut begreppen och förtydliga spelreglerna

Slutreplik. Det finns ingen motsättning mellan att reda ut begreppen och förtydliga spelreglerna på arbetsmarknaden. Tvärtom tror vi att tydliga spelregler till hög grad bygger på en korrekt och, i den mån möjligt, samstämmig begreppshantering. Det gäller självklart inte enbart Transport utan även Foodora, egenanställnings-företagen och alla andra som verkar på arbetsmarknaden.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.