Regionala skyddsombud på fler arbetsplatser föreslår utredning
Arbetsmiljö. Minskad facklig anslutning, allt fler små arbetsplatser, otrygga anställningar. En statlig utredning som granskat de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet räknar upp en rad skäl till att ombuden ska få besöka arbetsplatser även om det saknas medlemmar i facket.
Regionala skyddsombud träder in på arbetsplatser där det inte finns lokalt utsedda skyddsombud. De regionala skyddsombuden stöttar även de lokala skyddsombud som finns ute på arbetsplatser. Skyddsombuden utses av facket och ska i samverkan med arbetsgivaren skapa en god arbetsmiljö, förebygga olyckor och ohälsa.
I dag får regionala skyddsombud bara besöka arbetsplatser med minst en facklig medlem. Utredningen föreslår nu att de ska kunna besöka arbetsplatser som har eller brukar ha kollektivavtal.
Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och välkomnar förslaget.
– Vi tycker det är jättepositivt eftersom vi företräder väldigt många medlemmar som jobbar på små arbetsplatser. Arbetsmiljön ska värderas lika högt som ekonomin, säger han.
Utredningen, som regeringen beställt, presenterades strax före valet och visar att en tredjedel av Sveriges anställda i dag arbetar i mindre företag. Där finns generellt mindre resurser och kunskap om arbetsmiljöarbete, liksom tillgång till företagshälsovård.
Nya anställningsformer, osäkra och tidsbegränsade anställningar, färre lokala skyddsombud och att allt färre engagerar sig fackligt motiverar att regionala skyddsombud ska få tillträde till fler arbetsplatser, anser utredningen. Tillfrågade fackförbund lyfter i rapporten också fram stora brister i den psykosociala arbetsmiljön.
– Osäkra anställningar gör folk mindre benägna att ta rollen som skyddsombud och framföra sina åsikter. Då är det bra att en representant som regionalt skyddsombud kommer utifrån och plockar upp deras frågor, säger Gustaf Järsberg.
Han betonar att de regionala skyddsombuden med sina kunskaper kan ge stöd även åt arbetsgivare.
– De regionala skyddsombudens uppdrag är att stimulera samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, hjälpa till så att lokala skyddsombud utses och få i gång det systematiska arbetsmiljöarbetet. När jag arbetade som regionalt skyddsombud sa en arbetsgivare: Du är som en gratis HR-resurs.
Utökat tillträde för de regionala skyddsombuden skulle även kunna bidra till att upptäcka arbetslivskriminalitet, menar utredningen.
– Arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljölagen konkurrerar inte på lika villkor som bolag som tar sitt ansvar. Men, tillägger Gustaf Järsberg, det är inte säkert att arbetsgivaren fuskar med avsikt. Det kan bero på okunskap.
Större branschkunskap
Utredningen hänvisar till forskning som visar att en god arbetsmiljö innebär en vinst för samhället i form av färre olyckor och dödsfall. Slutsatsen är att rso-verksamheten som helhet fungerar väl. Från Svenskt Näringsliv framförs kritik som bristande dialog och att rso:n uppträder som myndighetspersoner. Att fortsätta bedriva arbetet på facklig bas ligger ändå i linje med den svenska modellen, anser utredningen.
– Det gör att branschkunskapen är mycket större än om arbetet enbart skulle bedrivas av Arbetsmiljöverkets inspektörer, säger Gustaf Järsberg.
Lena Persson är arbetsmiljöansvarig på LO och instämmer i att regional skyddspmbuds-verksamheten ska fortsätta på facklig bas. Regionala skyddsombud företräder arbetarna och de lokala skyddsombuden på arbetsplatsen har någon att vända sig till, betonar hon.
– Man får inte glömma att regionala skyddsombud företräder alla som jobbar på en arbetsplats, inte bara de som är medlemmar i facket. Alla har rätt till en god arbetsmiljö.
Utredningen ser inga skäl ”att vänta med beslut om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud”. Lena Persson nickar.
– Ett tidigare förslag med den innebörden röstades tyvärr ner i riksdagen 2020. I stället tillsattes utredningen för att granska om regionala skyddsombud är en fullgod verksamhet, säger hon.
Inte knutna till facket
De borgerliga partierna röstade mot den utökade tillträdesrätten. SD och Svenskt Näringsliv vill inte heller att lokala skyddsombud och regionala skyddsombud ska vara knutna till facket. Från högerhåll har anförts att arbetsmiljöarbetet enbart ska skötas av en myndighet.
– Om arbetsgivaren själv ska välja sina skyddsombud, granskarna som ska granska dem, blir det inte seriöst, säger Lena Persson.
Efter tre statliga utredningar anser hon att regionala skyddsombuds-verksamheten är färdigutredd.
Vad händer om verksamheten med regionala skyddsombud skrotas?
– Oj, då får vi problem! Arbetsmiljön kommer att bli väldigt eftersatt, säger hon.
Fakta: Regionala skyddsombud finansieras både av fackförbund och staten, via Arbetsmiljöverket. Lokala skyddsombud på företagen bekostas av arbetsgivarna i och med att de får utföra sitt uppdrag på betald arbetstid.
För att klara regionala skyddsombudens utökade uppdrag föreslår utredningen ett ökat anslag på 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod, med start 2024, totalt 30 miljoner. För lite för att klara uppdraget, anser LO.
