Close
Regionala skyddsombud behöver komma in på fler arbetsplatser, föreslår utredning.
Close

Regionala skyddsombud på fler arbetsplatser föreslår utredning

Arbetsmiljö. Minskad facklig anslutning, allt fler små arbetsplatser, otrygga anställningar. En statlig utredning som granskat de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet räknar upp en rad skäl till att ombuden ska få besöka arbetsplatser även om det saknas medlemmar i facket.

Regionala skyddsombud träder in på arbetsplatser där det inte finns lokalt utsedda skyddsombud. De regionala skyddsombuden stöttar även de lokala skyddsombud som finns ute på arbetsplatser. Skyddsombuden utses av facket och ska i samverkan med arbetsgivaren skapa en god arbetsmiljö, förebygga olyckor och ohälsa.

I dag får regionala skyddsombud bara besöka arbetsplatser med minst en facklig medlem. Utredningen föreslår nu att de ska kunna besöka arbetsplatser som har eller brukar ha kollektivavtal.

Gustaf Järsberg, Transport. Foto: Justina Öster.

Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och välkomnar förslaget.

– Vi tycker det är jättepositivt eftersom vi företräder väldigt många medlemmar som jobbar på små arbetsplatser. Arbetsmiljön ska värderas lika högt som ekonomin, säger han.

Utredningen, som regeringen beställt, presenterades strax före valet och visar att en tredjedel av Sveriges anställda i dag arbetar i mindre företag. Där finns generellt mindre resurser och kunskap om arbetsmiljöarbete, liksom tillgång till företagshälsovård.

Nya anställningsformer, osäkra och tidsbegränsade anställningar, färre lokala skyddsombud och att allt färre engagerar sig fackligt motiverar att regionala skyddsombud ska få tillträde till fler arbetsplatser, anser utredningen. Tillfrågade fackförbund lyfter i rapporten också fram stora brister i den psykosociala arbetsmiljön.

– Osäkra anställningar gör folk mindre benägna att ta rollen som skyddsombud och framföra sina åsikter. Då är det bra att en representant som regionalt skyddsombud kommer utifrån och plockar upp deras frågor, säger Gustaf Järsberg.

Han betonar att de regionala skyddsombuden med sina kunskaper kan ge stöd även åt arbetsgivare.

– De regionala skyddsombudens uppdrag är att stimulera samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, hjälpa till så att lokala skyddsombud utses och få i gång det systematiska arbetsmiljöarbetet. När jag arbetade som regionalt skyddsombud sa en arbetsgivare: Du är som en gratis HR-resurs.

Utökat tillträde för de regionala skyddsombuden skulle även kunna bidra till att upptäcka arbetslivskriminalitet, menar utredningen.

– Arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljölagen konkurrerar inte på lika villkor som bolag som tar sitt ansvar. Men, tillägger Gustaf Järsberg, det är inte säkert att arbetsgivaren fuskar med avsikt. Det kan bero på okunskap.

Större branschkunskap

Utredningen hänvisar till forskning som visar att en god arbetsmiljö innebär en vinst för samhället i form av färre olyckor och dödsfall. Slutsatsen är att rso-verksamheten som helhet fungerar väl. Från Svenskt Näringsliv framförs kritik som bristande dialog och att rso:n uppträder som myndighetspersoner. Att fortsätta bedriva arbetet på facklig bas ligger ändå i linje med den svenska modellen, anser utredningen.

– Det gör att branschkunskapen är mycket större än om arbetet enbart skulle bedrivas av Arbetsmiljöverkets inspektörer, säger Gustaf Järsberg.

Lena Persson, LO. Foto: Justina Öster.

Lena Persson är arbetsmiljöansvarig på LO och instämmer i att regional skyddspmbuds-verksamheten ska fortsätta på facklig bas. Regionala skyddsombud företräder arbetarna och  de lokala skyddsombuden på arbetsplatsen har någon att vända sig till, betonar hon.

– Man får inte glömma att regionala skyddsombud företräder alla som jobbar på en arbetsplats, inte bara de som är medlemmar i facket. Alla har rätt till en god arbetsmiljö.

Utredningen ser inga skäl ”att vänta med beslut om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud”. Lena Persson nickar.

– Ett tidigare förslag med den innebörden röstades tyvärr ner i riksdagen 2020. I stället tillsattes utredningen för att granska om regionala skyddsombud är en fullgod verksamhet, säger hon.

Inte knutna till facket

De borgerliga partierna röstade mot den utökade tillträdesrätten. SD och Svenskt Näringsliv vill inte heller att lokala skyddsombud och regionala skyddsombud ska vara knutna till facket. Från högerhåll har anförts att arbetsmiljöarbetet enbart ska skötas av en myndighet.

– Om arbetsgivaren själv ska välja sina skyddsombud, granskarna som ska granska dem, blir det inte seriöst, säger Lena Persson.

Efter tre statliga utredningar anser hon att regionala skyddsombuds-verksamheten är färdigutredd.

Vad händer om verksamheten med regionala skyddsombud skrotas?

– Oj, då får vi problem! Arbetsmiljön kommer att bli väldigt eftersatt, säger hon.

Fakta: Regionala skyddsombud finansieras både av fackförbund och staten, via Arbetsmiljöverket. Lokala skyddsombud på företagen bekostas av arbetsgivarna i och med att de får utföra sitt uppdrag på betald arbetstid.

För att klara regionala skyddsombudens  utökade uppdrag föreslår utredningen ett ökat anslag på 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod, med start 2024, totalt 30 miljoner. För lite för att klara uppdraget, anser LO.

 

För dig som vill veta mer

Utredningen heter ”De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Värdet av förebyggande arbete och allas rätt till en god arbetsmiljö” (SOU 2022:47). Regeringen tillsatte utredningen hösten 2021 för att utvärdera de regionala skyddsombudens verksamhet och lämna förslag på hur de kan ges bättre förutsättningar att utföra sitt arbete.

Syftet med regional skyddsombuds-verksamhet är enligt rapporten:

  • att företräda anställda i arbetsmiljöarbetet
  • att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö
  • att vaka över och skydda anställda mot olyckor och ohälsa.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren i samverkan med de anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olyckor. Arbetsgivaren ska även instruera och informera de anställda för att undvika risker, bedriva lämplig anpassning och rehabilitering och anlita företagshälsovård om det behövs.

Som anställd ska du medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, använda skyddsutrustning och rapportera om du upptäcker risker i arbetet.

En undersökning i tidningen Du & Jobbet visar att skyddsombuden blir färre på landets arbetsplatser. 2012 fanns cirka 100 000 lokala skyddsombud. 2020 hade de minskat till omkring 94 400.

I LO-förbunden, där Transport ingår, fanns 2012 cirka 64 400 skyddsombud. 2020 hade de minskat med drygt 15 procent till 54 500. Inom tjänstemannafacken har skyddsombuden i stället blivit fler.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Marko Juvonen avdelning 17. Foto: John Antonsson

Utbildning ska minska olyckorna

Arbetsmiljö. Konflikten på Tommy Nordberghs åkeri har lett till att Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya, ser över vad de kan göra för att öka medvetenheten om riskerna vid dubbelplansekipage. Syftet är att förhindra tillbud och olyckor.

Så här tre år efteråt är den gamla konflikten om Icas mattransporter på Tommy Nordberghs åkeri överspelad och tillhör det förflutna. ”Nu jobbar vi med andra saker. Det har blivit mycket bättre, säger chauffören och skyddsombudet Kenneth Fransson.

Krisen på Tommy Nordberghs åkeri ledde framåt

Arbetsmiljö. Hösten 2019 hamnade två skyddsombud på Tommy Nordberghs åkeri i en konflikt med ­arbetsgivaren när de tog strid för säkerhet och bättre arbetsmiljö på ­bilar med dubbla lastplan. Tre år senare är bilarna fortfarande i bruk, men stämningen en helt annan.

Marko Juvonen, RSO avdelning 17 Skövde-Borås. Foto: John Antonsson

Arbete och graviditet – Bya och Tya vill ge information

Information. – Många arbetsgivare har inte koll på vad som gäller för gravida och ammande arbetstagare, säger Marko Juvonen, regionalt skyddsombud på avdelning 17.

Rätt sparka för borttagen hastighetsspärr

Åkeri. Chauffören tog bort hastighetsspärren och körde förra året flera gånger i över 130 kilometer i timmen med den tunga lastbilen. Nu slår Lunds tingsrätt fast att åkeriet hade rätt att avskeda mannen.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Är du rädd på jobbet, taxiförare?

Arbetsmiljö. En måndag i början av november ringlar sig kön av taxibilar lång vid Franks gatukök utanför Göteborgs centralstation. Transportarbetaren knackade på några rutor och frågade: Känner du dig säker när du jobbar?

Mikael Bodén. Foto: Privat

Mikael ingrep när lastbil brann

Åkeri. En vanlig dag i början av november. Mikael Bodén ska lasta av lastbilen och plötsligt ser han tjock dimma. Dimman visar sig vara rök från en brinnande lastbil. Och Mikael blir dagens hjälte.

Feeder-båten MSC Amy går med upp till 630 containrar. Foto: Sven Rosell

Oro för lågkonjunktur i containerhamnen

Hamn. Förmiddagsskiftet lossar MSC Amy den här gråmulna tisdagen. Containrarna lyfts ur fartyget och placeras på dragbilar i jämn takt. Amy anlände vid elvatiden i går kväll och lossningen körde i gång direkt. Om allt rullar som det ska lyfts bortåt 35 containrar av i timmen, säger kranföraren Peter Swärdh.

Sida vid sida med Irans kvinnor

Demonstration. På fredagen samlades folk från LO-distriktet utanför Irans ambassad för att visa sitt stöd för den feministiska kampen och de mänskliga rättigheterna i landet. Saied Tagavi, fackligt aktiv i Transport, var en av talarna.

Julhandeln kickar i gång
Eddie Karlsson är Transportombud på sin arbetsplats, DHL Express i Göteborg.

Eddie mådde dåligt inför Black Friday

Terminal. Tidigare år har varit stressiga och tunga. Men i år är Eddie Karlsson på DHL Express i Göteborg inte lika orolig. Nya chefer har lyssnat på personalen och sett till att det är ordentlig bemanning och bra planering till Black Friday.

Skakigt läge för näthandeln

E-handel. Efter flera år av uppgång dalar handeln på nätet. Raketsiffrorna från pandemin är bortblåst och handlarna fruktar att försäljningen ska dala.

Så gör företagen vid arbetstoppar

Enkät. Transportarbetaren har frågat ett flertal transportföretag som levererar varor från e-handeln hur de gör vid arbetstoppar som Black Friday, Cybermåndag och julhandeln.

Målet: Bli bäst i Sverige på att värva elevmedlemmar

Facket. I början av året var Transports avdelning 17 Skövde-Borås på plats 12 när det gällde antalet elevmedlemmar inom förbundet. Sista oktober hade de avancerat till en tredje plats. Transportarbetaren ringde upp Johan Lövgren, väktare och ungdomsansvarig på avdelningen, för att fråga hur han gör när han är ute i skolorna och värvar.

”Man får bättre koll på vad som händer runt lastbilen”

Åkeri. – Var ska man ha kaffemuggen? Det får de lägga till, men bilen kan säkert funka riktigt bra inne i stan. Det är mycket glas och när man sitter i mitten får man bättre koll på vad som händer runt omkring, säger Niklas Jussila och Ove Mattson som provsitter i hytten.

Ny ellastbil för distribution på väg

Åkeri. Kompakt, med lågt insteg och förarplatsen centrerad i hytten. Mitt i värsta snöyran visade företaget Volta trucks upp sin nya ellastbil, framtagen speciellt för distribution i stadstrafik. Planen är att den ska rulla ut på svenska marknaden andra kvartalet 2023.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Taxi Härnösand backar efter kritik mot aggressivt mejl till förare

Taxi. De anställda på Taxi Härnösand uppmanades i ett mejl från arbetsgivaren att kämpa för att bli ”svensk på riktigt” och förbjöds att prata med varandra på sitt modersmål inne på taxistationen. Efter Transports kritik backade arbetsgivaren och bad de anställda om ursäkt.

Brist på flygtekniker

Flyg. Lastbilschaufförer och taxiförare var först ut. Nu slår också flygbranschen larm om att fler flygtekniker, flygmekaniker och plåtslagare behöver rekryteras och utbildas för att plan och helikoptrar ska kunna lyfta framöver. Störst är bristen på plåtslagare.