Close
Regionala skyddsombud behöver komma in på fler arbetsplatser, föreslår utredning.
Close

Regionala skyddsombud på fler arbetsplatser föreslår utredning

Arbetsmiljö. Minskad facklig anslutning, allt fler små arbetsplatser, otrygga anställningar. En statlig utredning som granskat de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet räknar upp en rad skäl till att ombuden ska få besöka arbetsplatser även om det saknas medlemmar i facket.

Regionala skyddsombud träder in på arbetsplatser där det inte finns lokalt utsedda skyddsombud. De regionala skyddsombuden stöttar även de lokala skyddsombud som finns ute på arbetsplatser. Skyddsombuden utses av facket och ska i samverkan med arbetsgivaren skapa en god arbetsmiljö, förebygga olyckor och ohälsa.

I dag får regionala skyddsombud bara besöka arbetsplatser med minst en facklig medlem. Utredningen föreslår nu att de ska kunna besöka arbetsplatser som har eller brukar ha kollektivavtal.

Gustaf Järsberg, Transport. Foto: Justina Öster.

Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och välkomnar förslaget.

– Vi tycker det är jättepositivt eftersom vi företräder väldigt många medlemmar som jobbar på små arbetsplatser. Arbetsmiljön ska värderas lika högt som ekonomin, säger han.

Utredningen, som regeringen beställt, presenterades strax före valet och visar att en tredjedel av Sveriges anställda i dag arbetar i mindre företag. Där finns generellt mindre resurser och kunskap om arbetsmiljöarbete, liksom tillgång till företagshälsovård.

Nya anställningsformer, osäkra och tidsbegränsade anställningar, färre lokala skyddsombud och att allt färre engagerar sig fackligt motiverar att regionala skyddsombud ska få tillträde till fler arbetsplatser, anser utredningen. Tillfrågade fackförbund lyfter i rapporten också fram stora brister i den psykosociala arbetsmiljön.

– Osäkra anställningar gör folk mindre benägna att ta rollen som skyddsombud och framföra sina åsikter. Då är det bra att en representant som regionalt skyddsombud kommer utifrån och plockar upp deras frågor, säger Gustaf Järsberg.

Han betonar att de regionala skyddsombuden med sina kunskaper kan ge stöd även åt arbetsgivare.

– De regionala skyddsombudens uppdrag är att stimulera samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, hjälpa till så att lokala skyddsombud utses och få i gång det systematiska arbetsmiljöarbetet. När jag arbetade som regionalt skyddsombud sa en arbetsgivare: Du är som en gratis HR-resurs.

Utökat tillträde för de regionala skyddsombuden skulle även kunna bidra till att upptäcka arbetslivskriminalitet, menar utredningen.

– Arbetsgivare som bryter mot arbetsmiljölagen konkurrerar inte på lika villkor som bolag som tar sitt ansvar. Men, tillägger Gustaf Järsberg, det är inte säkert att arbetsgivaren fuskar med avsikt. Det kan bero på okunskap.

Större branschkunskap

Utredningen hänvisar till forskning som visar att en god arbetsmiljö innebär en vinst för samhället i form av färre olyckor och dödsfall. Slutsatsen är att rso-verksamheten som helhet fungerar väl. Från Svenskt Näringsliv framförs kritik som bristande dialog och att rso:n uppträder som myndighetspersoner. Att fortsätta bedriva arbetet på facklig bas ligger ändå i linje med den svenska modellen, anser utredningen.

– Det gör att branschkunskapen är mycket större än om arbetet enbart skulle bedrivas av Arbetsmiljöverkets inspektörer, säger Gustaf Järsberg.

Lena Persson, LO. Foto: Justina Öster.

Lena Persson är arbetsmiljöansvarig på LO och instämmer i att regional skyddspmbuds-verksamheten ska fortsätta på facklig bas. Regionala skyddsombud företräder arbetarna och  de lokala skyddsombuden på arbetsplatsen har någon att vända sig till, betonar hon.

– Man får inte glömma att regionala skyddsombud företräder alla som jobbar på en arbetsplats, inte bara de som är medlemmar i facket. Alla har rätt till en god arbetsmiljö.

Utredningen ser inga skäl ”att vänta med beslut om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud”. Lena Persson nickar.

– Ett tidigare förslag med den innebörden röstades tyvärr ner i riksdagen 2020. I stället tillsattes utredningen för att granska om regionala skyddsombud är en fullgod verksamhet, säger hon.

Inte knutna till facket

De borgerliga partierna röstade mot den utökade tillträdesrätten. SD och Svenskt Näringsliv vill inte heller att lokala skyddsombud och regionala skyddsombud ska vara knutna till facket. Från högerhåll har anförts att arbetsmiljöarbetet enbart ska skötas av en myndighet.

– Om arbetsgivaren själv ska välja sina skyddsombud, granskarna som ska granska dem, blir det inte seriöst, säger Lena Persson.

Efter tre statliga utredningar anser hon att regionala skyddsombuds-verksamheten är färdigutredd.

Vad händer om verksamheten med regionala skyddsombud skrotas?

– Oj, då får vi problem! Arbetsmiljön kommer att bli väldigt eftersatt, säger hon.

Fakta: Regionala skyddsombud finansieras både av fackförbund och staten, via Arbetsmiljöverket. Lokala skyddsombud på företagen bekostas av arbetsgivarna i och med att de får utföra sitt uppdrag på betald arbetstid.

För att klara regionala skyddsombudens  utökade uppdrag föreslår utredningen ett ökat anslag på 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod, med start 2024, totalt 30 miljoner. För lite för att klara uppdraget, anser LO.

 

För dig som vill veta mer

Utredningen heter ”De regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet. Värdet av förebyggande arbete och allas rätt till en god arbetsmiljö” (SOU 2022:47). Regeringen tillsatte utredningen hösten 2021 för att utvärdera de regionala skyddsombudens verksamhet och lämna förslag på hur de kan ges bättre förutsättningar att utföra sitt arbete.

Syftet med regional skyddsombuds-verksamhet är enligt rapporten:

  • att företräda anställda i arbetsmiljöarbetet
  • att verka för en tillfredsställande arbetsmiljö
  • att vaka över och skydda anställda mot olyckor och ohälsa.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren i samverkan med de anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olyckor. Arbetsgivaren ska även instruera och informera de anställda för att undvika risker, bedriva lämplig anpassning och rehabilitering och anlita företagshälsovård om det behövs.

Som anställd ska du medverka i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifter, använda skyddsutrustning och rapportera om du upptäcker risker i arbetet.

En undersökning i tidningen Du & Jobbet visar att skyddsombuden blir färre på landets arbetsplatser. 2012 fanns cirka 100 000 lokala skyddsombud. 2020 hade de minskat till omkring 94 400.

I LO-förbunden, där Transport ingår, fanns 2012 cirka 64 400 skyddsombud. 2020 hade de minskat med drygt 15 procent till 54 500. Inom tjänstemannafacken har skyddsombuden i stället blivit fler.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Tid att återhämta sig och reflektera

Ordförandeord. En minst sagt intensiv period med avtalsförhandlingar har pågått sedan mars. På flera områden har det varit tuffa förhandlingar. Inom hamn och kabin tvingades vi att varsla om konflikt. Hittills har det till slut löst sig bra inom alla avtal, trots en del gnissel från arbetsgivarna.

Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

”Laglig grund saknas för så ingripande övervakning”

Säkerhet. (UPPDATERAD 25-06-05 och 25-06-09) Företag och andra verksamheter som övervakar med kameror är skyldiga att följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Från och med den 1 april 2025 krävs inte längre tillstånd, däremot är den som vill kamerabevaka nu skyldig att göra en intresseavvägning.

Offentliga upphandlingar

Domstol stoppar nya avtal

Servicetrafik. Med omedelbar verkan stoppade förvaltningsrätten före midsommar Region Kalmar från att teckna nya avtal om färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Den pågående upphandlingen har kritiserats för att riskera slå ut mindre taxiföretag.

Avtal 2025
Flygvärdinna i mittgången på ett passagerarplan

Tio klubbar inom kabin klara

Kabin. Efter mycket arbete där även inslag av medling förekommit har Transport och Svenska Flygbranschen nu tecknat lokala avtal på tio olika företag. Det preliminära centrala avtalet är därmed permanent.

Avtal 2025
Närbild på ett däckbyte.

Stora förändringar med nytt gummiavtal

Gummiverkstadsavtalet. Schemalagda lördagar, ob, nytt 8-årssteg i lönetrappan – det nya, tvååriga avtalet innehåller flera grundläggande förändringar för anställda på däckverkstäder. Och ger upp till 2 400 kronor mer i lön under perioden.

Långa fängelsestraff i Think Pink-målet

Miljöbrott. Fängelse i sex år. Det blev straffet för den huvudmisstänkta kvinnan i Think Pink-härvan. Ytterligare fem personer döms till fängelse för kriminell avfallshantering med kopplingar till återvinningsbolaget.

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.

Avtal 2025
Ordningsvakter i rulltrappa i Stockholms tunnelbana

Hur blev nya bevakningsavtalet?

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Måndagen den 2 juni blev det klart med det nya, tvååriga kollektivavtalet för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Transportarbetaren hörde med några från förhandlingsdelegationen – vad de själva tycker och vilka reaktioner de mött.

”Kamerorna i rondbilarna ska bort!”

Säkerhet. Kamerorna inne i rondbilarna kom som en blixt från klar himmel, berättar en väktare på bevakningsbolaget Securitas. När Integritetsskyddsmyndigheten nu granskar övervakningssystemet hoppas han: ”Att Securitas får en redig knäpp på näsan. Kamerorna ska bort!”

Medlare för fyra lokala kabinavtal

Kabinavtalet. Transports klubbar på fyra arbetsplatser och deras arbetsgivare har inte kommit överens om nya lokala avtal. Nu kopplas medlare in.

”Man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden”

Säkerhet. ”Vad är det som försiggår, undrade vi? Vad är övervakningssystemet i rondbilen till för? Det är bara om olyckan skulle vara framme, sa ledningen. Men inte var det så roligt, man vill ju inte ha en kamera i ansiktet hela tiden när man kör”.

”Laglig grund saknas för så ingripande övervakning”

Säkerhet. (UPPDATERAD 25-06-05 och 25-06-09) Företag och andra verksamheter som övervakar med kameror är skyldiga att följa reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen. Från och med den 1 april 2025 krävs inte längre tillstånd, däremot är den som vill kamerabevaka nu skyldig att göra en intresseavvägning.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Securitas kameraövervakning av anställda granskas av IMY

Säkerhet. Ett 30-tal bevakningsanställda har lämnat in anmälningar till Integritetskyddsmyndigheten (IMY). De upplever säkerhetsbolagets installation av kameror i rondbilarna som djupt kränkande. Nu har IMY beslutat granska övervakningen och om den skett enligt bestämmelserna i GDPR.

Avtal 2025

Bevakningsavtalet är i lås

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Transport och Säkerhetsföretagen kom på måndagen överens om nytt, tvåårigt kollektivavtal för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Löneökningen blir sammanlagt upp till nästan 2 300 kronor, beroende på lönegrupp.

Avtal 2025

Fortsatta förhandlingar för bevakningsavtal

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Förhandlingarna mellan Transport och Säkerhetsföretagen för nytt kollektivavtal återupptogs i veckan – i konstruktiv anda, enligt fackets förhandlare.

Avtal 2025

Avtal klara för alla bensinstationer

Bilvårdsanläggningar. Transport har kommit överens med arbetsgivarorganisationen Fremia om ett nytt kollektivavtal för anställda vid vissa bensinstationer. Avtalet är tvåårigt och ger en sammanlagd löneökning för dem som får mest på 2 300 kronor, fördelat på två år.

Nytt stopp för Stockholms miljözon

Trafikpolitik. Efter flera turer i olika domstolar har förbudet mot diesel- och bensindrivna fordon i en zon åter mött motstånd. Länsstyrelsen säger nu nej till miljözonen i Stockholms innerstad.