Transportarbetare drabbas av jobbstress och arbetsolyckor

Arbetsskador. Transportbranschen placerar sig högt i Arbetsmiljöverkets nya rapport om jobbrelaterade besvär. Omkring en tredjedel av alla anställda inom transport och magasinering har drabbats av arbetsolyckor eller mer stressrelaterade problem till följd av arbetet under det senaste året.

Det framgår av den nya rapporten ”Arbetsorsakade besvär 2018”, som gjorts av Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetsmiljöverkets undersökningar följer kontinuerligt upp tillståndet på Sveriges arbetsplatser och publiceras vartannat år.

Dagens rapport kan uppfattas som en larmklocka för arbetsgivare i ett antal branscher. Den pekar bland annat på omfattande jobbstress till följd av hög arbetsbelastning. Annat som gör att människor uteblir från arbetet är påfrestande arbetsställningar, otydliga och motstridiga krav från arbetsgivare och arbetsolyckor.

Bland olyckorna är fall är vanligast, något som också uppmärksammats i en rad tidigare undersökningar. Arbetstagare ramlar, halkar, trampar fel eller snubblar och skadar sig. Här vet vi sedan tidigare att yrkeschaufförer och tidningsbud är särskilt utsatta.

De psykosomatiska besvären till följd av hög arbetsbelastning och utmattning handlar till stor del om ångest och minnesstörningar. De påverkar även koncentration, tankeförmåga, sömn och kan leda till depression. Värst drabbade här är sysselsatta i ”familjepussel-åldern” 30 till 49 år, enligt undersökningen.

Ser man till befolkningen i stort – med drygt fem miljoner anställda – uppger nästan tre av tio personer (28 procent) att de haft jobbrelaterade problem. Besvären drabbar fler kvinnor än män, något som syns även i transportsektorn.

I topp på listan över utsatta branscher återfinns arbetstagare inom vård, omsorg och sociala tjänster, liksom anställda inom utbildning. Drygt 30 procent inom dessa sektorer uppskattas ha haft besvär till följd av arbetet under de senaste tolv månaderna.

Därefter kommer anställda inom offentlig förvaltning och arbetstagare inom transport och magasinering. Totalt uppskattas 30 procent, inom transportsektorn, ha haft besvär som orsakats av jobbet.

Här garderar sig Arbetsmiljöverket med att siffrorna inte är helt statistiskt säkra, men ändå ger en fingervisning om tillståndet i olika yrken.

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig ser det som mycket oroande att personal inom transportbranschen fortfarande placerar sig så högt, jämfört med andra sektorer, när det gäller jobbrelaterade besvär.

– Det krävs krafttag i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Anställda behöver rehabilitering och arbetsanpassning om vi ska komma till rätta med problemen i våra allt mer slimmade organisationer.

– Arbetsmiljöverkets rapport visar också att företagen måste börja arbete mer med det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet, som myndigheten tagit fram föreskrifter om.

Martin Miljeteig får stöd av myndighetens generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem:

– Undersökningen ger oss som arbetsgivare en viktig signal om vad i jobbet som kan upplevas besvärligt. Ingen ska behöva känna besvär, bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete.

Här följer några fler resultat ur rapporten, i korthet:

• 65 procent uppgav att hög arbetsbelastning orsakade deras besvär. Den orsaken var lika vanlig i alla åldersgrupper, men syntes mer bland kvinnor än män (70 procent bland kvinnor och 59 procent bland män).
• Fallolyckor låg bakom besvären hos var tredje anställd som skadat sig genom en olyckshändelse.
• Drygt sju av tio tillfrågade arbetstagare med arbetsrelaterade besvär hade känt trötthet till följd av arbetet under det senaste året. Även här kände något fler kvinnor av trötthet än män (80 procent bland kvinnorna, 68 procent bland männen).
• Närmare två tredjedelar (65 procent) av de anställda med jobborsakade besvär led av fysisk smärta eller värk. Här fanns knappt någon skillnad mellan kvinnor och män och problemen var lika vanliga i alla åldersgrupper.
• Besvär med oro och ångest på grund av arbetet var mindre i åldern 50-64 år än i andra åldersgrupper.
• En av tre kvinnor stannade hemma från jobbet till följd av arbetsbesvär, att jämföra med lite drygt en av fyra bland männen.

Rapporten visar också på skillnader mellan fast anställda och personer med otryggare anställningar, liksom inkomstrelaterade skillnader.

• Män med hög inkomst hade betydligt mindre frånvaro till följd av jobbrelaterade besvär, enligt en jämförelse mellan olika inkomstgrupper. (17 procent bland högavlönade, 28 procent bland låginkomsttagare och 30 procent bland medelinkomsttagare).
• Drygt var tredje sysselsatt med arbetsproblem hade fått personlig stöttning av chefen eller en annan ansvarig person. 25 procent av de tillfrågade fick avlastning eller hjälp med att kunna lämna över uppgifter till kollegor.
• Fast anställda fick mer hjälp av arbetsgivaren. Det rörde sig om stöd, omplacering eller hjälpmedel. Anställda med tidsbegränsad anställning åtgärdade däremot i högre utsträckning problemen på egen hand – genom att byta jobb eller gå ner i tid.

När det handlar om att anmäla besvär på grund av jobbet till Försäkringskassan visar undersökningen att äldre anställda, som drabbats av besvär efter en olyckshändelse, oftare gör anmälningar än yngre.

Fotnot. I rapporten omfattar sektorn transport och magasinering anställda inom bland annat land-, sjö och lufttransporter, magasinering, post- och kurirverksamhet. Statistiken bygger på 12 000 intervjuer med sysselsatta i åldern 16-74 år.