Taskiga villkor för matbud
Arbetsvillkor. De som cyklar med varm mat i stora ryggsäckar har rätt igenom dåliga villkor. Transport strävar efter att teckna kollektivavtal med företagen. Och det ser nu ut som att förhandlingar kan leda fram till ett branschanpassat avtal.
På ett par år har storstadsborna i Sverige fått vänja sig vid en ny syn på gatorna: cyklister som pilar fram med stora kubformade ryggsäckar. Logotyper med namn som Foodora, Uber Eats och Wolt skvallrar om innehållet, restaurangmat som levereras i lådor till arbetsplatser och bostäder sedan den beställts via en app i telefonen.
Cykelbuden är ofta studenter, arbetslösa och andra som behöver extra pengar från ett relativt okomplicerat och fritt arbete. I de flesta fall, utom Foodora, är buden inte anställda av företaget. De får i stället sin lön genom ett så kallat egenanställningsföretag, ett mellanting mellan att ha en egen F-skattsedel och att arbeta via ett bemanningsföretag.
Foodora har totalt cirka 450 anställda cykelbud i de stora svenska städerna, de flesta med kontrakt som inte sträcker sig längre än en månad i taget.
Det finns stora problem med dåliga anställningsvillkor och låga löner för dem som cyklar med mat. Några kollektivavtal finns inte och anställningstryggheten är låg.
Antti Vainio är utredare på Transport. Han har analyserat hur den så kallade plattformsekonomin har vuxit fram, där arbetsgivare, arbetstagare och arbetsplats inte längre är självklara begrepp.
– Det största problemet är att företagen vill slippa allt ansvar för de anställda. Exempelvis har arbetsmiljölagen en bred definition av vem eller vilka som ska ha arbetsmiljöansvaret. Det ansvaret menar jag att det företag som tillhandahåller beställnings-appen ska ta, eftersom det är app-företaget som leder och fördelar arbetsuppgifterna till buden, säger Antti Vainio.
App-företagen anser sig vara teknikföretag som knyter samman kunden med restaurangen och att man därför inte har några anställda bud att teckna kollektivavtal för.
– Avtal löser bland annat frågan om vilka försäkringar som ska
finnas och rättar samtidigt till en rad andra problem, säger Antti Vainio.
Lars Karlsson är ombudsman på Transports avdelning 5 i Stockholm.
– Det finns en utbredd motvilja hos företagen att teckna kollektivavtal med Transport. Ansvaret för dem som gör jobbet skyfflas omkring mellan de olika parter som är inblandade, med svaga och skiftande argument för varför man inte vill se några avtal, säger han.
I kontakten med en rad cykelbud har Lars Karlsson fått berättelser om bristande arbetsmiljö, otrygga anställningsformer och låga löner. Han har samtidigt sett att antalet medlemmar ökar bland dem som är cykelbud.
Buden vittnar om löner på 70 kronor i timmen med 20 kronor extra per leverans. Transportavtalet, som är det avtal som Transport vill teckna med branschen, har en lägstalön på 130 kronor i timmen. Det innebär att ett bud i genomsnitt måste ha minst tre leveranser per timme för att nå upp till avtalets lägsta lön. Samtidigt ökar antalet bud på gatorna och därmed konkurrensen om uppdragen, vilket gör att det i dag är mycket svårt att nå den nivån.
– Jag hoppas att Transport och företagen ska kunna hitta en bra lösning så att vi kan teckna kollektivavtal, säger Lars Karlsson, som i sina kontakter med Foodora har upplevt att det finns en öppning.
– Vi ska förhandla om ett första kollektivavtal som kan vara antingen ett branschanpassat hängavtal till transportavtalet eller ett företagsspecifikt avtal. Vilket det än blir, så är det ett första steg mot att skapa ett riktigt branschavtal för just
cykelbuden. Ett sådant avtal kommer antagligen inte att se ut som transportavtalet, som vi helst vill teckna. Men det är på alla sätt bättre än att som nu, leva helt avtalslöst, säger Lars Karlsson.
Juristen Effie Kourlos företräder Foodora i arbetsrättsfrågor.
– Jag kan bekräfta att Foodora har en dialog med Transport och att företaget ställer sig positivt till att diskutera ett branschanpassat avtal för cykelbuden. Det är också bra att Transport genom sin förbundsjurist förstår att det befintliga Transportavtal man vill teckna inte riktigt fungerar för den här unga branschen, säger hon.
Effie Kourlos tillägger att Foodora på eget initiativ sedan hösten 2016 för diskussioner med arbetsgivarorganisationen Almega om att upprätta ett branschavtal.
