Sverige kritiserar EU-förslag om arbetsrätt

EU. Det är viktigt att skapa tydliga och förutsägbara arbetsvillkor. Men EU ska inte tassa in på enskilda länders system, som den svenska modellen där parterna gör upp om villkoren. Det anser den svenska riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Frågan kom upp i riksdagen eftersom EU-kommissionen vill införa nya minimiregler inom det arbetsrättsliga området i hela unionen. Bakgrunden är de skiftande villkoren för arbetstagare i medlemsländer – med en hög andel oregelbundna och flexibla anställningsformer och osäkerhet om vilka rättigheter löntagare har.

Kommissionen föreslår bland annat att arbetstagarbegreppet och längden på provanställningar ska regleras av EU. Men ett enigt arbetsmarknadsutskott kontrar med att föreslå den svenska riksdagen att göra ett yttrande till EU. Innebörden i det är att EU-kommissionen ger sig in på förhållanden som man bör reglera på nationell – och inte EU-nivå.

Att arbetsmarknadsutskottet tagit till orda i frågan bottnar i EU:s upplysningsdirektiv, som reglerar skyldigheten att informera arbetstagare om deras anställningsvillkor. Direktivet är nästan 30 år gammalt och eftersom arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut i dag har det setts över.

I december förra året la kommissionen fram ett förslag med förändringar, som man anser ska leda till bättre arbetsvillkor och mer information om rättigheter och anställningsförhållanden. Den svenska regeringen reagerade dock på att förslaget riskerade att gå för långt in på medlemsländernas självbestämmande. Därför fick arbetsmarknadsutskottet i uppgift att se över de föreslagna förändringarna.

Syftet med det yttrande som utskottet nu föreslår är att hejda eller förändra förslagen i direktivet. Det kan gå vägen, i fall fler länder hakar på och har samma invändningar.

I EU-kommissionens förslag finns också regler som säger att provanställningar ska få löpa i max sex månader. Andra bestämmelser reglerar rätten att ta andra jobb vid sidan av och rätten till förutsägbarhet kring arbetstider.

I arbetet.se välkomnar Patrik Björk (S), som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, översynen av upplysningsdirektivet och försöken att undvika konkurrens med dåliga villkor.

– Men det som vi reagerar på, och som även de fackliga organisationerna reagerat på, är att delar av det här hanteras bättre på nationell nivå, säger han.