Snabbväxande fackklubb för podtaxins pionjärer
Taxi. De är små, tysta och ser ut som ufo:n. Det handlar om en ny typ av miljövänliga taxifordon. Och om ett företag som kontaktade facket för att försöka göra rätt från början.
– Vi är definitivt pionjärer. Podtaxi finns bara i Stockholm, än så länge, säger Eric Shabaj och Dennis Blomqvist, som på kort tid fått ihop omkring 65 medlemmar till den nybildade fackklubben.
Företaget Bzzt startades 2017, med ordentligt med riskkapital i bakfickan.
Idén är att köra kunder i Stockholms innerstad med små trehjuliga el-mopeder.
Eric och Dennis var bland de första som anställdes, som förare.
De är entusiastiska. Över själva upplägget med små el-drivna fordon. Över en växande skara nyfikna kunder. Över en arbetsgivare som bryter mönstret…
– Vi har en väldigt bra dialog med ledningen, säger Eric Shabaj. Fast allt är inte perfekt. Företaget har tecknat kollektivavtal med Transport, men det är tyvärr inte helt anpassat för vår verksamhet.
Eric Shabaj och Dennis Blomqvist beskriver trehjulingarna, som vid en provåkning känns större än vad de ser ut.
De har plats för förare och en eller två passagerare. Två förutsätter ett minimum av bagage. Taxipodarna drivs med två elmotorer, en för varje bakhjul. En laddning räcker runt 2 till 2,5 timmar alternativt fem eller sex mil – beroende på årstid.
– När laddningen börjar ta slut byter föraren helt enkelt fordon i något av våra två garage, förklarar Dennis.
Mobilapp
Efter 18 månaders verksamhet har bolaget, Bzzt AB, ett 50-tal taxipodar och närmare 110 förare. Tolv nya fordon är på ingång. Körningarna baseras helt på en mobilapp där kunderna beställer och betalar resan i förväg.
– Vi tar över huvud taget inte upp resenärer vid trottoarkanten. Fast många skulle vilja att vi gjorde det, säger Eric.
Både Eric Shabaj och Dennis Blomqvist är numera ”teamleaders”. De kör ibland, men jobbar huvudsakligen som trafikledare. De beskriver förarna – kollegorna – som en brokig samling.
– Vi har förare som är mellan 18 och 75 år. Snittåldern är runt 30 år. För många är det första riktiga jobbet. Men de allra flesta har sökt sig hit för att det är något nytt. Något som är bra för miljön, säger Dennis.
Många av förarna har heller ingen större erfarenhet av facket eller arbetsrättsliga frågor. Ändå har Dennis och Eric lyckats rekrytera 60 procent av dem till Transport.
I november bildade medlemmarna en fackklubb där Eric Shabaj valdes till ordförande och Dennis Blomqvist till sekreterare. Eric säger:
– Företaget är positivt till facket och att vi bildat en klubb. De är nya företagare som försöker göra rätt, fast det kan ta lite tid ibland.
På den fackliga åtgärdslistan finns arbetsmiljön. Podarna har visserligen värme och ett slags gardindörrar, men på vintern blir det ändå kallt om benen.
Bzzt bryter av mot många andra företag som poppat upp i den nya gig- eller plattformsekonomin. Podförarna har riktiga anställningar och företaget har skrivit på Transports taxiavtal.
Schemaläggningen är en fråga som fackklubben driver. Som det är nu får chaufförerna själva boka arbetspass tills de får ihop full arbetstid – hel eller deltid. Schemat spikas sedan för en vecka framåt.
– Det är inte en optimal lösning. Vi skulle vilja ha schema en månad framåt. Men det är lite tricksigt. Helgpassen är inte så populära och kan vara svåra att fylla. En bra ob-ersättning skulle underlätta, säger Dennis Blomqvist.
Garantilön
Lönen är en fråga som klubben jobbar med. Företaget tillämpar taxiavtalets omdebatterade procentlön. Vanliga taxichaufförer brukar få omkring 37 procent på inkörda pengar.
De Bzzt-anställda får en procent.
– En dagskassa hos oss, säger Dennis, brukar ligga kring 600 kronor. En procent på det blir sex kronor i dagslön. Det är förstås orimligt. I stället betalar företaget ut avtalets garantilön, som är strax under 20 000 kronor.
– Det är inte mycket och lönen gör att vi har ganska stor personalomsättning. För 18-åringar som fortfarande bor hemma hos mamma och pappa är det en hygglig inkomst, men inte för andra.
Bzzt har några hemsnickrade tillägg – i stället för ob och övertid som normalt inte utgår vid procentlön.
Eric Shabaj och Dennis Blomqvist förklarar att företagets mål egentligen är att det ska vara gratis att resa med podtaxi.
Förhoppningen är att intäkterna ska komma från reklam och från tillskott från kommunen.
De två teamledarna berättar om en stark ”vi-känsla” i företaget. Och om en kundkrets som skiljer sig från de vanliga taxiresenärerna. Dennis säger:
– Vi kör bara i en begränsad zon inom Stockholms tullar. Södermalm ingår inte, även om vi hoppas kunna utvidga dit så småningom. Vi har bara korta, snabba körningar, de som de vanliga taxichaufförerna inte vill ta.
– Vi skjutsar skolbarn till plugget, kändisar, tanter på 80 år. Fast främst är det förstås yngre människor som lockas av konceptet.
