Slut med våld på jobbet – enligt ILO
Världen. Våld och trakasserier på jobbet ska bekämpas i 187 av världens länder. FN:s arbetslivsorgan konstaterar att våldet kan vara ett brott mot de mänskliga rättigheterna – och antog under sitt 100-årsfirande en konvention som länderna ska skriva under.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) röstade igenom konventionen på midsommarafton. Här kan du läsa den 16 sidor långa texten på engelska.
– Nästa steg är genomföra de här åtgärderna i praktiken så att vi skapar en bättre, säkrare, anständig arbetsmiljö för kvinnor och män, säger generalsekreteraren Guy Ryder i ett pressmeddelande.
I beslutet definierar ILO ”våld och trakasserier” på jobbet som beteenden eller hot ”som syftar till, resulterar i eller sannolikt kommer att leda till fysisk, psykologisk, sexuell eller ekonomisk skada.”
Det kan handla om könsrelaterade angrepp eller våld och trakasserier med annan bakgrund. Utövarna kan finnas bland chefer eller kollegor – eller de kan vara till exempel kunder, patienter och elever.
Konventionen kommer att träda i kraft tolv månader efter att två medlemsstater har ratificerat den. Den vanliga gången är sedan att var och en av medlemsstaterna ska ratificera en konvention för att den ska börja gälla där.
ILO-konventionerna är rättsligt bindande, medan däremot de rekommendationer som beskriver hur konventionen ska genomföras är riktlinjer som länderna inte är tvingade att följa.
439 delegater röstade för konventionen som därmed antogs med stor majoritet. Sju röstade emot och 30 lade ner sina röster.
Bland de nedlagda rösterna finns Svenskt Näringslivs, berättar tidningen Arbetet.
– Det fanns flera oklarheter i texten, till exempel definitionen av våld och trakasserier, vilket ger ett oförutsägbart läge vid en eventuell ratificering, säger Svenskt Näringslivs jurist Anna Bergsten till Arbetet.
Att organisationen var en av tolv som röstade emot rekommendationerna förklarar hon så här:
– Självklart ska det inte förekomma våld och trakasserier på jobbet, någonstans i världen. Men rekommendationen innehåller ännu mer detaljerade och oklara krav för medlemsstaterna jämfört med konventionen.
De svenska facken jublade däremot när konventionen och rekommendationerna antogs.
