Skyddsombuden hyllas – och sågas

Arbetsmiljö. I dag är det skyddsombudens dag. Lagom till högtiden har Svenskt Näringsliv släppt en rapport som sågar det nuvarande systemet med fackliga skyddsombud och anställda regionala skyddsombud.

– Det är ett grovt påhopp som grundar sig i att arbetsgivarna vill minska fackets inflytande, säger Transports centrala arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig.

Transport har omkring 1 650 skyddsombud som arbetar med arbetsmiljöfrågor. De är utsedda av facket, efter förslag från arbetskamraterna.

Det är en ordning som Svensk Näringsliv ogillar. I rapporten ”Dags att tänka nytt” föreslår arbetsgivarna att det är ”medarbetarna” som ska utse – inte skyddsombud – utan arbetsmiljöombud. Även personer som står utanför facket ska kunna väljas.

Svenskt Näringsliv skjuter också in sig på systemet med regionala skyddsombud (RSO).

Inom Transports yrkesområden finns omkring 17 000 arbetsplatser. Många av dem är små, exempelvis åkerier med en eller två bilar. Där saknas ofta skyddsombud.

För att kunna bedriva arbetsmiljöarbete även på små arbetsplatser har statsmakterna i snart 30 år skjutit till pengar till en verksamhet där anställda RSO bistår både arbetstagare och arbetsgivare i arbetsmiljöfrågor.

I dag finns drygt 1 650 RSO i LO-, TCO- och Saco-förbunden. Transport har 36 RSO, med bortåt 15 000 arbetsplatser att vaka över.

Svenskt Näringsliv vill skrota RSO-systemet och ersätta dem med ”oberoende arbetsmiljörådgivare”. De ska kopplas till Arbetsmiljöverket. Inte facket.

Rapporten har väckt stark kritik i de fackliga leden. Sten Gellerstedt, utredare på LO, ser framför sig ett scenario där lojala ”halvchefer” blir arbetsmiljöombud – med uppgift att bevaka löntagarna.

Gellerstedt påpekar att arbetsmiljöarbete ofta är en tuff uppgift där skyddsombudet behöver ha den fackliga organisationen i ryggen. Om icke organiserade personer väljs eller utses till ”arbetsmiljöombud”, riskerar de att stå ensamma när det börjar blåsa snålt.

I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att den fackliga organisationsgraden har sjunkit, särskilt i LO. Därmed anses facket ha tappat i legitimitet på arbetsplatserna. Rapportskrivarna lyfter också fram exempel där skyddsombud kommit på kant med både företaget och arbetskamraterna.

Transports ombudsman Martin Miljeteig är inte förvånad över budskapet:

– Svenskt Näringsliv har kritiserat RSO-verksamheten i många år. Och i en facklig skyddsorganisation med runt 100 000 skyddsombud går det naturligtvis att hitta exempel där det inte fungerat som tänkt.

– Självklart kan det uppstå diskussioner gällande hur och när en arbetsgivare ska lösa ett arbetsmiljöproblem. Men i Transport får vi inga signaler från våra branscher om att det skulle vara stora problem med RSO-verksamheten.

Martin Miljeteig hänvisar till en rapport från Arbetsmiljöverket som visar att fyra av tio av arbetsgivarna själva uppger att de inte följer gällande arbetsmiljölagstiftning.

– Tyvärr kännas det som att Svenskt Näringsliv angriper hela partssystemet, där fack och arbetsgivare gör upp i viktiga frågor. Det gör att man undrar var de står någonstans. Vill arbetsgivarna inte ha den svenska modellen längre?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Allt fler företag vill registrera vad de anställda gör

Integritet. Synen på GDPR har ändrats från jätteskräck för att företagen ska tvingas betala höga skadestånd till att det var ju inte så farligt. Men nu är lagstiftningen högst aktuell igen i och med att allt fler företag vill installera datorsystem för att registrera vad de anställda gör.

Läkarrock med stetoskop. Läkaren skriver för ett läkarintyg.

Har åkaren rätt att få se resultaten från min hälsokontroll?

Åkeri. Har min arbetsgivare rätt att få se resultaten från hälsokontrollen – när jag besöker läkare för att förlänga mitt körkort för tung trafik? Det undrar en arg lastbilsförare, 60 plus, vars läkare krävde att få skicka resultaten direkt till hans åkeri.

Musikhjälpen är i gång – med Transport!

Insamling. Musikhjälpen är på plats på Stora torget i Karlstad i veckan. Bössorna är öppna. Och Värmlandsavdelningen har utmanat Transports övriga avdelningar att skänka pengar. Årets motiv: Alla barn har rätt att gå i skolan.

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Fråga facket
Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Olovlig körning blir fall för HD

Juridik. Chauffören saknade behörighet att köra svenskregistrerad lastbil enligt körkortslagen. Men hovrätten ogillade åtalet om olovlig körning. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

Måsar skitar ner i hamnen

Hamn. Falskt alarm. Det är inget ”skarvkaos” med hamnarbetare som riskerar att halka i fågelbajs i Helsingborgs hamn. Något som flera medier rapporterade om i oktober. "Men vi har en del problem med måsar".

Taxibolag i Sundsvall i konkurs

Servicetrafik. Taxi Drakstaden har fått hård kritik för brister när det gäller färdtjänst och skolskjutsar i Sundsvall. På torsdagen försattes taxibolaget, som har avtal med kommunen, i konkurs.

Tidningsbud knivrånat av tre män

Tidningsbud. Tidigt på måndagsmorgonen fick polisen larm om ett rån i Mariestad, riktat mot ett tidningsbud i tjänst – tre personer ska ha omringat budet, hotat med kniv och tvingat till sig kontanter.

Konkursskylt. Foto: Shutterstock

Braathens varslar ytterligare ett 20-tal kabinanställda

Fyg. I september försattes två av flygbolaget Braathens bolag i konkurs och 120 kabinanställda förlorade jobben. Nu går moderbolaget vidare och säger upp ytterligare cirka 20 kabinanställda på dotterbolaget Braathens people, vid flygbaserna i Göteborg och Malmö.

Liljaskolan först med ny transportcertifiering

Utbildning. På Liljaskolan i Vännäs var det stort firande den 6 november. Gymnasiet är först i landet med att ha klarat kraven för den nya certifieringen för transportutbildningar, CGT-certifiering.

Förslag om laddstationer vid statliga rastplatser

Trafik. Ett 30-tal av Trafikverkets omkring 270 rastplatser runt om i Sverige skulle kunna kompletteras med stationära laddstationer, som drivs av kommersiella aktörer. Först ut i ett pilotprojekt skulle kunna vara rastplatsen Brahehus vid E4, strax norr om Gränna.