Illustration Hamna i kläm

Sjuka kommer i kläm

Sjukförsäkringen. Fackförbunden och fackens juridiska byrå är överens. Sjukförsäkringen har havererat. Sjuka nekas ersättning och skickas ut att söka ”hitte-på-jobb”. Nu tillsätter regeringen en utredning.

Allt fler sjuka och skadade överklagar att de fått sin sjukpenning indragen av försäkringskassan efter sex månader. De hänvisas i stället till arbetsförmedlingen och uppmanas att ta ett ”normalt förekommande arbete” på vanliga arbetsmarknaden.

Hos LO-TCO Rättsskydd, som hjälper facken och deras medlemmar i rättsliga tvister, är ökningen tydlig. 2016 fick byrån in 440 ärenden inom sjukförsäkring. Året därpå var fallen om sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) uppe i 755.

En höjning med 76 procent.

Tuffare prövning

Robert Sjunnebo
”Försäkringskassan ska följa den lagstiftning som riksdagen beslutat om och inte föreslå hitte-på-jobb”, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättskydd.  Foto: Justina Öster

För fackens juristbyrå och enhetschef Robert Sjunnebo är det ett tydligt kvitto på att Försäkringskassan (FK) har blivit tuffare i sin prövning av vem som ska beviljas ersättning.

– Det är inte fullt lika många som när Alliansen införde sin hårt kritiserade rehabkedja, men inte långt därifrån. Och ökningen kommer utan att ny lagstiftning införts, säger han.

Transports försäkringsansvariga Sture Thorsell instämmer i kritiken.

– Det är tydligt att rättsläget är väldigt osäkert. Det vore lättare om kassan talade om vilka specifika arbeten som de försäkrade bedöms klara av.

Robert Sjunnebo förtydligar:

– Om försäkringskassan sa att du ska ta jobb som servitör så kunde den försäkrade svara: Det går inte på grund av det här och det här.

Som det är nu hänvisas arbetstagare till vad Sjunnebo kallar hitte-på-arbeten. Det handlar om enklare jobb med en rad uppräknade begränsningar som exempelvis att de ska vara stillasittande och att personen bara ska behöva använda en arm.

– Kassan blir allt mer kreativ i sina beskrivningar. En person med kognitiv nedsättning skulle ta ett jobb där hen inte behövde lära sig något nytt. Vad är det för jobb? Man kan skratta, men ytterst är det sjuka, utsatta människor som drabbas.

Arbetsförmedlingen har i medierna uttryckt kritik mot att försäkringskassan skickar dit personer som är för sjuka för att kunna jobba eller ha nytta av arbetsförberedande insatser. Robert Sjunnebo håller med.

– Folk hamnar mellan stolarna för att myndigheterna bedömer arbetsförmågan på så olika sätt. Arbetsförmedlingen ser faktiska arbeten medan kassan talar om fiktiva jobb. Det är inget nytt, så har det varit i många år. Fast om kassan och arbetsförmedlingen i stället gjorde en liknande bedömning så skulle människor kunna få stöd, hjälp och utbildning till andra yrken.

Hårdnande klimat

Facken talar om ett hårdnande arbetsklimat med ökande stress, osäkra anställningar och slimmade organisationer som gör att allt fler hamnar i sjukskrivning. Regeringen har svarat med tuffare krav på arbetsgivare, som exempelvis Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön (läs: psykosociala). Den tar bland annat upp regler om arbetsbelastning och arbetstider.

Föreskriften kom i september 2015. Samtidigt lanserade regeringen målet att få ner de ”skenande” sjuktalen till 9,0 (antalet sjukdagar i genomsnitt per person och år) till 2020.

9,0-målet

Det är 9,0-målet som lett till att FK har skärpt tillämpningen av reglerna, hävdar LO-TCO Rättsskydd. Kassan å sin sida förklarar i stället sina ökande antal avslag med att myndigheten fått mer pengar och utbildat sina handläggare i reglerna.

Det biter inte på Robert Sjunnebo. I så fall skulle ökningen inte vara så stor, anser han.

På FK svarar pressansvariga Viktor Svensson, via mejl, att det inte är kassans ”uppgift att peka på ett specifikt arbete utan det är Arbetsförmedlingen som ska lotsa ut individen på arbetsmarknaden. 9,0 är regeringens mål, inte Försäkringskassans. Vi ska bidra med rättssäkra beslut”.

Fler avslag ger högre lön

Hur är det då med rättsäkerheten? Tidningen ETC har intervjuat en handläggare i Stockholm, som uppger att fler avslag ger högre lön. Uppgiften styrks, enligt Siv Nordin på fackförbundet ST, när hon intervjuas i SVT:s Agenda. I samma program svarar kassans försäkringsdirektör Lars-Åke Brattlund att det är oacceptabelt och att detta ska utredas.

Vägledande dom i HFD

Samtidigt hävdar Robert Sjunnebo att frågan om vad som är normalt förekommande jobb redan har besvarat i en vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2008. Där beskrivs de som arbeten där personer ska kunna jobba ”i full eller närmast full omfattning”. Jobben ska kräva normal prestation och inte vara anpassade, eller bara lätt anpassade, till personens medicinska besvär eller funktionshinder.

– Du ska kunna sätta personen intill en kollega och de ska jobba i stort sett i samma takt.

LO-TCO Rättskydd uppfattar att FK, liksom förvaltningsrätterna och kammarrätterna, i stor utsträckning frångår domen, men ser ett ljus i tunneln. HFD kommer att ta upp frågan till ny prövning, i två fall, i sommar.

– Vi hoppas att kassan efter de nya domarna ska tvingas ange en viss typ av arbete och inget hitte-på. Alternativt kommer domstolen fram till att myndigheten gjort riktiga bedömningar. Då återstår bara ändrad lagstiftning, anser Robert Sjunnebo.

Försäkringskassan välkomnar, via pressekreterare Viktor Svensson, prövningen i HFD och regeringens utredning av normalt förekommande jobb.

– Vi har också uppfattningen att ett förtydligande behövs.

Mer precisa intyg

Att höga krav ställs på läkarintygen som Försäkringskassan, och i vissa fall myndighetens försäkringsläkare, granskar har Transportarbetaren skrivit om tidigare. Också det stämmer dåligt överens med dagens situation, då stressade läkare på kort tid ska undersöka patienter och skriva intyg, beskriver Robert Sjunnebo.

– Helst ska det vara ”objektiva”, mätbara fynd, men smärta kan ju bara den sjuka själv beskriva. Läkarna måste skriva mer precisa intyg. Det räcker inte att ange att en person har svårt att lyfta eller gå. Det måste kvantifieras, två eller 25 kilo? 50 meter eller två kilometer?

Utredning

Efter den massiva kritiken tillsatte regeringen en utredning om sjukförsäkringen i april. Den ska granska vad som kan anses vara normala jobb och även utreda så kallade ”särskilda skäl” vid bedömning av personers arbetsförmåga. I tidigare lagstiftning har det funnits möjlighet att ta hänsyn till exempelvis ålder, bostadsort och utbildning.

– I dag bedöms en 25-åring i Stockholm på samma sätt som en 62-åring i Haparanda, kommenterar Robert Sjunnebo.

Han är nöjd med att Claes Jansson, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättsskydd, ska leda utredningen och verkar ha ”ett brett mandat att försöka komma till rätta med problemen”.

– Det är glädjande att se att regeringen tar frågan på allvar, säger Robert Sjunnebo.

Regeringen inrättar också en ny funktion, en nationell samordnare för sjukförsäkringen, som ska se till individens intressen och förbättra samverkan mellan FK, AF, arbetsgivarna och sjukvården.

”Ingen enkel fråga”

Socialminister Annika Strandhäll.
”Vi ska ha en trygg sjukförsäkring”, säger socialminister Annika Strandhäll som tillsatt en utredning. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Socialminister Annika Strandhäll svarar på Transportarbetarens frågor via sin pressekreterare Jakob Andersson.

Utredningarna av socialförsäkringen ska redovisas långt efter valet. Är det ett sätt att få bort frågan från valrörelsen, att ”begrava” den i en utredning?

– Verkligen inte! Det här är en mycket viktig fråga som behöver ses över, men sådant tar tid. Jag hade gärna sett att vi kunnat hantera detta redan nu. Normalt förekommande arbete, till exempel, har det varit diskussion om sedan det infördes 1997. Det säger en hel del om vikten av långsiktighet. Det här är ingen enkel fråga som löses av en quick-fix.

Varför tillsatte ni inte utredningen tidigare, redan när regeringen tillträdde? Ni riktade ju hård kritik mot Alliansen för utförsäkringen av sjuka och arbetsskadade?

– Vi socialdemokrater har varit tydliga, vi ska ha en trygg sjukförsäkring. Vi har tagit bort stupstocken (bortre gränsen i sjukförsäkringen, reds anmälning), förstärker arbetsgivarnas ansvar vid rehabilitering och höjer taket i sjukförsäkringen. Det är oacceptabelt att människor inte får det stöd de behöver eller faller mellan stolarna.

I tv-programmet Agenda får socialministern frågan om att skippa målet att få ner sjukpenningtalet till 9,0. Hon svarar:

– Hade det varit så enkelt så hade vi gjort det.

Sjukförsäkringen ses över

Regeringens utredning av sjukförsäkringen ska bland annat granska begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” (som ålder och bostadsort) när försäkrades arbetsförmåga bedöms. Utredare är Claes Jansson, tidigare LO-TCO Rättsskydd.

Bandage, hand
Illustration: Mattias Käll

Första delen ska lämnas i januari 2019 och den sistas senast i oktober 2019.

En ny nationell samordnare tillsätts för att sätta individen i centrum under sjukskrivningen. Han ska arbeta för att ansvariga myndigheter, arbetsgivare och sjukvård samverkar och sjuka inte faller ”mellan stolarna”. Liksom hur stödet för återgång i arbete utvecklas hos ansvariga.

Samordnare är psykologen och forskaren Mandus Frykman från företagshälsovården. Första redovisningen ska ske i april 2019 och den sista i april 2020.

Facken har kritiserat tidsgränserna i den
så kallade rehabkedjan och framfört att
en prövning mot arbete på hela arbetsmarknaden redan efter 180 dagar är för tidigt. Den frågan tas inte med i utredningen.

Socialförsäkrings- och arbetsmarknadsministrarna har även kallat generaldirektörerna för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till möte. Syftet är bättre samverkan kring arbetstagare som går vidare från sjukförsäkring till a-kassa. Bakgrunden är kritik mot FK för att de ”skickar” sjuka personer till AF.

Myndigheterna ska redovisa sina åtgärder i maj 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Gunborg Bergström:
    21 augusti, 2019

    Tack läser om flertalet önskar förändring- Jag har kroniska rygg-värk- inkl iscias båda benen
    Artros- Förslitnings skador-Asmta- och nu dessutom funktions nedsättning både handled och axel efter 2st Frakturer- halkolycka- vid promenad- Jag söker Sjukersättning- 50- procent- avslag- mina diagnoser orsakar Funktionsnedsättnig vilket leder till Aktivitets begränsning- F.k- sökt normalt förek arbete hos A.F - Varit nu möte A.F fått registrera mig- handikapp-kod för Funktionsnedsättning- Får hjälp av försäkring som ingår blivit uppsagd mitt arbete- omst-stöd hitta nytt arbete- T.S.L
    Hjälp av Transport facket- ev. ompröva ett beslut av F.K- - Jag har mycke underlag- läk-intyg- olika läk- v-C samt Företags hälsovård- Spinecenter- - samt Datortomografi- Mrt- odenplan läk-hus- och Mrt- sabbatsberg-sjh- visar mina skador- samt bilder- ändå säger F.k- saknas medicinska underlag- Nu har jag fått komplettering av min husläk- till läk- utlåtandet- att min arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt minst 1 / 4 - överskådlig framtid som jag kommer sända in F.K- till att börja med- behov utreda med facket mina möjlh- till godkännande F.K- med deras jurister- har läst nätet de som överklagar vissa kan drabbas av repressalier - även indragen sjukpenning- Sen kan berätta avd- sökt abets skada- F.K- fick godkänt en avd- står jag måste arbeta deltid från okt 2018- dock fick avslag andra avd- sökt sjukers- Jag blev uppsagd - pga arbets brist- driftförändring- och rotering arb.platsen- arbetat under min uppsägn- tid- - fick arbets anpassning av min a.g- presterat deltid- varit heltid anställd- Gick dessutom med 2st frakturer- är 61.år- Tycker är hemskt har inga rättigheter längre har arbetat sen var 16.år- sen 1975- mesta tiden heltid- perioder med sjukskrivning- 2005-övergick då till a-kassa- 2006- och nu sjuksriven - 2017-2018- deltid- orkar ej arbeta längre heltid- samtidigt träna- behov av vila- återhämtning mellan arb.passen- behov av promenera-
    LÄser era sidor finns hjälp att få transports - hjälp från Jurister- hoppas nu utredning som pågår vilka arbeten finns- vinner laga kraft- som ger hjälp - för sjuka- arbets skadade- kroniska- som ej kan bli frisk igen- heltids arbete kan ej förbättra-öka prestations förmågan- för kroniska sjuka- samt att hänsyn också ska tas till ålder- arbetade år- utb- Sjuka trots olika hjälpmedel- tex- mediciner - samt Förslitnings skador- Hur ska äldre kunna återfå- sin ungdoms krafter - i mitt tycke ett önsketänkande-
    avs _ Hårt arbetande kvinna sen ungdoms dagar

Lästips:

Gate gourmet Arlanda

Transport stämmer Gate gourmet för massuppsägning

(UPPDATERAD) Flyg. Transport stämmer Gate gourmet till Arbetsdomstolen. Förbundet kräver höga skadestånd till drygt 60 anställda, som facket anser har sagts upp utan saklig grund. Bolaget anklagas också för att ha struntat i turordningsreglerna.

Transportarbetarens logga

Extremt år för a-kassan

A-kassa. Transports a-kassa har lyckats hålla nere den tid arbetslösa får vänta på ersättning. Men både tillströmning av nya medlemmar och många arbetslösa har gjort trycket extremt hårt.

Transportarbetarens logga

Taxikamrater! هاوڕێیانی بەڕێزی تاکسی‌ئاژۆ!

Taxi. Kort om dina rättigheter som taxiförare - på kurdiska. کورتەیەک لەسەر مافەکانی ئێوە

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.