”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”
Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.
Analysen av bevakningsbolagens och de anställdas roll vid attacken i centrala Stockholm den 7 april har gjorts på uppdrag av styrelsen för arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen. Syftet var att ta reda på vad som fungerade och ge förslag på förbättringar. Vid ett seminarium på Näringslivets hus i Stockholm i dag diskuterade företrädare för branschen och polisen resultaten och delade med sig av sina erfarenheter.
Bevakningspersonalen var först på plats, de ”första farligaste minuterna” innan polis och räddningstjänst anlände, konstaterar rapporten. Företagen berättar om den utsatthet anställda upplevde, obeväpnade i jämförelse med en tungt beväpnad polis. ”Det är en sak att hjälpa skadade och hålla avspärrningarna, men om det är en terrorist kvar på platsen?”
Företagen begär riktlinjer för när en ordningsvakt får lämna platsen. Undersökningen lyfter fram ett talande citat från en företagsansvarig:
”De första minuterna vet man inte om det är en olycka eller ett attentat. Normala människor lämnar, men ordningsvakter springer dit. Alla förväntar sig det också. Vi förväntar oss det av oss själva. Men jag hade inte klandrat en enda anställd om de inte gjort det.”
Nämnas kan att polisen har rätt att föra befäl över ordningsvakter, men däremot inte över väktare eller skyddsvakter.
Resultaten i rapporten har tagits fram genom intervjuer med bolagens personal- och driftansvariga. Slutsatsen är att minst 72 väktare, ordningsvakter, värdetransportörer och tekniker deltog i insatserna som följde. De arbetade på Securitas, Avarn, Rapid, Nokas, CSG (Commuter security group), Tempest och Loomis.
Transportarbetarens egen genomgång av anmälningar till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan visar att även EPS Bevakning anmält fem parkeringsvakter, som deltog i arbetet.
I undersökningen resonerar ansvariga kring om ordningsvakter också borde bära vapen, men landar i att ”det är tveksamt ifall det är rätt lösning.” Andra förslag är att tillsätta en utredning som i detalj analyserar hur utbildningssystemet kan förändras. Att alla gruppledare i publika miljöer med hög hotbild borde få en obligatorisk utbildning i krishantering, framförs också i rapporten.
När det gäller väktare stannar man dock vid att de även i fortsättningen ska få avgöra om de ”ska agera i händelse av kris eller inte”.
Undersökningen berömmer de anställdas insatser i allt från livräddande och förbandsläggande till att tömma och spärra av T-centralen och Centralstationen. Många hörde också av sig och var beredda att rycka in, fler än det fanns behov av.
Men samarbetet med polisen behöver förbättras och rutiner förändras, anser branschen. Rapporten radar upp en rad förslag för att stärka krisberedskapen vid nya attentat. Här följer några:
- Säkerhetsföretagen behöver finnas med på krisledningsplatsen. Låt polisen utse en representant från bolagen som agerar krisledare och samordnar företagens insatser.
- Inför den så kallade Oslomodellen (som kom till efter Breivik-attentatet i Norge). Det innebär att polischeferna i city och säkerhetsbolagens träffas på regelbundna tisdagsmöten.
- Krisövningar med polis, räddnings- och bevakningspersonal behövs och ska finansieras av polisen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I dag deltar inte de privata bolagen i de gemensamma övningarna, delvis på grund av att samhället inte bekostar dem.
- Inför ett gemensamt kommunikationssystem så att polis och bevakning lättare kan kommunicera med varandra.
- Utöka ordningsvakters förordnandeområden och låt dem ingripa i en hel kommun. I dag hämmas vakterna av att rätten att agera begränsas till enskilda byggnader.
- Förstärk användningen av kameror, de bidrog till att gärningsmannen snabbt kunde gripas.
Vid attentatet agerade de anställda huvudsakligen spontant, utan att ha övat eller ha rutin, vissa fick också order av polisen. Problemet var att det saknades en genomtänkt strategi, både på ledningsnivå och på gatan och enskilda polismän gav motstridiga order. Den ena sa: lämna och den andra: stanna, enligt undersökningen.
Andra problem var ryktesspridning och felaktiga uppgifter i medierna, nätet var överbelastat och det dröjde 30 till 60 minuter innan flertalet företag nått fram till sina anställda i tjänst. I ett fall nästan tre timmar.
– Lokaliseringen av anställda hade gått snabbare med GPS, samtidigt kan det uppfattas integritetskränkande och behöver därför diskuteras vidare, sa Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson.
Transports ombudsman inom bevakning, Jerker Nilsson, var på plats. Han tycker att säkerhetspersonalens viktiga insatser borde uppmärksammas mer.
– De gjorde ett fantastiskt bra jobb. Vi har pratat med Säkerhetsföretagen och Bya Väktarskolan om utbildning i terror och alla är positiva. Som säkerhetsanställd behöver man reflektera över och ha ett hum om vad man ska göra, om ett attentat inträffar.
Polismästare Stefan Hector från nationella operativa avdelningen var positiv till förslagen och mer samarbete. Exakt när i tiden det kan påbörjas hade han svårare att svara på med hänvisning till polisens omorganisation. Två knutar som lyftes var finansieringen och det yttersta ansvaret för samordningen. Förhoppningen riktades mot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Fotnot. Säkerhetsföretagens rapport heter ”Först på plats när terror slår till. En analys av säkerhetsföretagens roll under attentatet på Drottninggatan den 7:e april 2017”.
