Nilsbuss-kollage
Close
Facket har i många år försökt komma till rätta med oseriösa bolag som kör servicetrafik. Men som är återkommande när trafiken ska upphandlas – och ofta vinner. Nilsbuss är ett av bolagen, ett annat är Trendtaxi. Färdtjänstföraren Ronnie Persson i Storfors (nedre bilden i mitten) är tveksam till att fortsätta köra sedan Region Värmland upphandlat servicetrafik från skandalbolaget.
Close

Så ska servicetrafik på villovägar stoppas

Upphandlingar. I pengar handlar det om chaufförer som blivit blåsta på tusentals kronor varje månad. I arbetet handlar det om stress, arbete på ”raster” och fordon med stora brister. Både fack och förare hoppas nu att ett pilotfall ska visa Nilsbuss att bolaget måste göra om – och rätt betala sina skulder till förarna för utfört arbete.

– Vi är inne på tredje året, det har varit problem sedan de vann upphandlingen och tog över. Nu är rasterna det stora problemet. Själva jobbet är inte något bekymmer utan det handlar om en oseriös arbetsgivare, som vägrar lyssna. I princip alla jag jobbat med har slutat, säger en färdtjänstförare i Emmaboda.

Det handlar om Nilsbuss, som bland annat har två avtal med Kalmar läns trafik (KLT) som sträcker sig fram till och med 2025 respektive 2027 och dels rör skolskjutsar, dels färdtjänst och sjukresor.

Transportarbetaren har flera gånger tidigare skrivit om problem kring Vimmerbybolaget. Transports medlemstidning har också upprepade gånger sökt företagets vd, Anders Fransson, både på telefon och via mejl. Hittills förgäves. Men i lokalpress har Fransson förklarat att grundorsaken till dagens problem är den stora förarbristen. För förseelser under årets första åtta månader har Nilsbuss dömts till att betala viten på sammanlagt 1,7 miljoner kronor till trafikbolagen i regionerna Kalmar och Kronoberg.

– De klarar ju inte att sköta uppdraget. Det är inställda turer, trasiga fordon och förseningar. Att de inte får tag på chaufförer är inte så konstigt när de blåser förarna på lön, säger en färdtjänstförare i Gamleby.

Påtalat felen

Transport har i flera år påtalat felen. Dels gäller det Nilsbuss så kallade flexsystem där arbetstiderna ändras mer eller mindre godtyckligt, så att förarna exempelvis måste vara tillgängliga en halvtimme före och efter ordinarie arbetstid – utan övertidsersättning. Dels gäller det fusk med raster. KLT lägger in rast om 45 minuter, men Nilsbuss gör avdrag för ytterligare 45 minuter. Det gör att förarna får löneavdrag för 45 minuter när de är tillgängliga.

– Det vi får blir ju inga egentliga raster utan måltidsuppehåll där vi ska vara tillgängliga. Sammantaget med att vi inte får ut övertidsersättning gör att det blir stora summor. Transports ombudsman har räknat ut att det för varje gubbe blir 4 000 kronor i månaden, säger färdtjänstföraren, som kört för bolaget i knappt tre år men är något av veteran vid Gamlebydepån.

– Vi väntar på pengar. Och vi väntar på upprättelse, säger han.

Hoppas blir prejudicerande

Nu hoppas han och kollegorna på att ett fall som Transport driver civilrättsligt blir prejudicerande. För färdtjänstföraren i Gamleby skulle det betyda över 130 000 kronor i lön. Liksom kollegan i Emmaboda upplever han att företaget inte lyssnat när de påtalat uppenbara problem, bland annat när det gäller färdtjänstbussarnas utrustning. Att Nilsbuss förhalat, gjort mindre justeringar, betalat ut lön retroaktivt till någon men åter börjat fuska med lönerna…

Tommy Sahlberg, ordförande i Transport avdelning 51 Sydöstra Sverige.
Tommy Sahlberg.

– Vi har fått mycket hjälp och stöttning av facket, som gjort att vi kommit vidare, säger Emmabodaföraren.

Tommy Sahlberg är ordförande för avdelning 51 Sydöstra Sverige och Kennet Thernström är ombudsman.

– Det är ett solklart fall som vi driver centralt, men fler är snarlika. Både vi och Mats jobbar brett när det gäller Nilsbuss, säger Kennet.

Inte hanterat lönerna rätt

Mats L Andersson är ombudsman på Linköpingsavdelningen, och ombudsmännen har i kontakt med länstrafiken i Kalmar visat att Nilsbuss inte hanterat lönerna rätt. Även KLT blir blåsta på pengar, en insikt som i dag finns hos de ansvariga på regionens trafikbolag.

Kennet Thernström, ombudsman i avdelning 51 Sydöstra Sverige.
Kennet Thernström.

Kennet framhåller också att arbetsgivarparten, Biltrafikens Arbetsgivareförbund, har ett ansvar. Och att de också borde ställa krav på sina medlemmar, åkerierna. Men vad gör de egentligen?

Håkan Filipsson är kommunikationsansvarig med fokus på arbetsgivarservice och juridik på branscharbetsgivarorganisationen Transportföretagen.

– När det gäller upphandlingar arbetar vi med alla regionala trafikmyndigheter för att ta fram rekommendationer och vägledning för goda upphandlingar. Inom Kollektivtrafikens avtalskommitté, Kolla, arbetar vi också med att ge stöd och inspiration, och sprida kunskap om rekommendationerna om sådant som fordonskrav, säger han.

Dialog borde vara självklarhet

På Transportavdelningen i sydöstra Sverige går arbetet också vidare.

– Vi har också haft en diskussion med Kronoberg, och en träff där vi diskuterat hur mycket vi kan stötta. Vi från facket skulle kunna fungera som referens vid upphandlingar och kika på avtal. Det är ett stort jobb, både regionalt och lokalt, säger Tommy Sahlberg.

– Att ha en dialog med fackförbunden om vilka villkor som ska ställas i en upphandling borde vara den mest självklara saken.

Sahlberg lyfter vikten av kunskap och utbildning när det gäller upphandlingar, inte minst bland politiker och upphandlingsenheter lokalt. Och inte slentrianmässigt använda EU-lagstiftningens skrivningar om fri rörlighet som en ursäkt att gömma sig bakom för att avvisa krav på kollektivavtal.

– Min uppfattning är att man kan kräva kollektivavtal till dess att någon säger att man inte kan, säger han.

Behöver följas upp

Mats L Andersson Transport avdelning 4 Östergötland
Mats L Andersson.

Mats L Andersson från Östgötaavdelningen vill också lyfta hur uppföljningen av ingångna avtal fungerar.

– Samtliga krav i en upphandling behöver följas upp. Nu ställer man massor med krav på fordon och förare vilka man kontrollerar relativt ofta, alla brister har en prislapp och företagen får betala viten. Men kraven på exempelvis sociala villkor följer man aldrig upp, säger han.

– Om det till exempel saknas varselväst eller ficklampa i ett fordon får företaget vite på x antal kronor. Men om företaget blåser sina anställda så anser de flesta regioner att det är fackets uppgift att lösa.

Kennet Thernström framhåller att en stor del av grundproblemet ligger i privatisering:

– Så fort du får in vinstdrivande intressen så blir det en konflikt. De som kör drabbas till förmån för vinsten.

Dyrt att fuska vid upphandling

Upphandlingar. Två taxibolag i Västsverige som samarbetade när de lämnade anbud i en upphandling av färdtjänstresor ska betala drygt 1,5 miljoner kronor i straffavgift. Det enligt beslut i oktober av Konkurrensverket, som fungerar som tillsyningsmyndighet.

Konkurrensverket inledde sin utredning efter tips från kommunen som misstänkte att de två konkurrerande taxibolagen samarbetade. Bland annat var de bud företagen lämnat snarlika. Utredningen kom fram till att företagen haft otillåtna kontakter med varandra via mejl och telefon för att gemensamt utarbeta en plan för hur de skulle agera. Ett sådant samarbete är en allvarlig överträdelse av konkurrensreglerna.

Att taxibolagen inte ska betala ännu mer i konkurrensskadeavgift beror på den svåra ekonomiska situation de befinner sig i, bland annat till följd av pandemin, enligt Konkurrensverket.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.

Spegling i sidorutor på gul färdtjänstbuss

Facket fick rätt i AD mot taxibolag

Arbetsrätt. Telepass har brutit mot taxiavtalet genom att inte betala övertidsersättning till två förare. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom. Arbetsgivaren har försökt komma undan genom en konstruktion med ett annat bolag, enligt Transports stämning.

Jenny Lundström (MP) & Joel Gohari Moghadam (S), Region Uppsala

Bolt förlorar avtalet om de inte uppfyller kraven

Debatt. Den senaste upphandlingen i Region Uppsala har väckt uppmärksamhet, särskilt kring Bolt och arbetsvillkor. Det finns anledning att klargöra regionens agerande och krav.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.

Arbetsmiljö
Johan Duvskog är huvudskyddsombud och Jessica Karlsson skyddsombud. De vill samverka kring arbetsmiljön på Prezero, men tycker inte att ledningen lyssnar.

Stress och press på Prezero

Miljöarbetare. ”Det bästa med Prezero är omhändertagandet av personalen”, säger Malmöregionens chef i företagets interntidning. Flera miljöarbetare vittnar tvärtemot om övervakning, hot och stress.

Europadomstolen
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Snabbkoll
Rättigheter och skyldigheter. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på dina rättigheter – och skyldigheter

Anställd. Det kör ihop sig på jobbet och du vänder dig till facket. Får arbetsgivaren verkligen göra så här? Som anställda har vi många rättigheter – men också skyldigheter.

Kultur
Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.