Psykpatient i bilen när taxiföraren kraschade
Färdtjänst. Många färdtjänstförare har kört kunder som varit våldsamma eller hotfulla. I början av 2018 dog en stökig psykpatient och en samåkande äldre kvinna när taxichauffören tappade kontrollen över bilen och kraschade in i ett träd. Föraren misstänktes först för vållande till annans död, men friades.
– Jag har talat med många färdtjänstförare det senaste året. Alla har varit med om situationer där passagerarna varit hotfulla eller bråkat. Färdtjänsten måste ändra sina rutiner och sätta in fler ledsagare, säger Mikael Wahlberg, regionalt skyddsombud (RSO) på Transports Örebroavdelning.
Han tar fram tidningsklippet från den 17 januari 2018. En kraftigt demolerad taxibil mot en grov trädstam på en väg utanför Katrineholm.
Mikael Wahlberg har läst polisens nedlagda förundersökning. Där framgår att chauffören, en 38-årig man, hade två färdtjänstresenärer i bilen.
En äldre dialyspatient satt i framsätet. Bak fanns en kvinna som föraren hämtat vid en psykiatrisk mottagning. När kvinnan kom till bilen följdes hon av två sjuksköterskor. Hon hade inga ytterkläder, bara en filt som sköterskorna sedan tog med sig.
Chauffören började köra mot Katrineholm. Efter ett tag noterar han att kvinnan i baksätet gråter och talar högt för sig själv. Han vrider backspegel för att ha koll och ser hur hon börjar kränga av sig säkerhetsbältet.
Föraren säger till att bältet måste vara på. Plötsligt tar hon tag i chaufförens axel och rycker till. Kvinnan försöker också öppna bakdörren, föraren kontrar med att fjärrlåsa dörren.
Sedan minns chauffören inte mer förrän han vaknar upp i ambulansen.
I polisförhören säger 38-åringen att allt gick väldigt fort. Att han tänkte ringa trafikledningen och be om råd…
– Två person dog i kraschen. Man kan ju inte skylla på psykiskt sjuka människor när det går snett. Men färdtjänsten måste organiseras så att inte en ensam taxichaufför får hela ansvaret under resan, säger Mikael Wahlberg.
I Örebro har avdelningen jobbat målmedvetet med att organisera taxiförare och utbilda nya skyddsombud. Det var under det arbetet som vittnesmålen från färdtjänsten började komma fram.
Det handlar om resenärer som varit, bråkiga, hotfulla eller bara utagerande. Om en ung kille som flippar ur och dunkar sitt eget huvud blodigt mot rutan. Om en funktionshindrad ung man som gillar att festa. Kruxet är att hans lika berusade medåkande ledsagare viftar med kniv i bilen.
Mikael Wahlberg säger:
– Det finns nog ingen färdtjänstchaufför som inte varit med om en hotfull situation. Problemet är att förarna inte litar på systemet, de tycker inte att det är någon idé att anmäla. De har heller inte rätt att säga nej till körningar.
– Det var när jag hörde berättelserna som jag började jag fundera över när den första dödsolyckan kommer att inträffa. Risken var ju uppenbar när chaufförerna utsätts för så allvarliga störningar. Jag googlade och upptäckte att den redan hänt.
Som RSO har Mikael Wahlberg jobbat på flera fronter. Han har begärt ut tillbuds- och incidentrapporter från Arbetsmiljöverket. Förarna har informerats om sina rättigheter och åkarna om arbetsmiljölagen.
Facket har också uppvaktat Länstrafiken, som ansvarar för färdtjänsten.
– Jag tog med mig uppgifterna vi samlat in. Men jag upplevde inte att ledningen tog problemet på tillräckligt stort allvar. Vi ser att samma färdtjänstresenärer återkommer i anmälningarna.
– Ändå gör Länstrafiken ingenting. Nya färdtjänstresor beställs till kunder där det är uppenbart att den ensamma föraren utsätts för risker. Det är inte bara kundens och förarens säkerhet det handlar om. Utan även andra trafikanter. Ofta är det dessutom samåkning i färdtjänstbilarna.
Transportarbetaren har pratat med två Örebroförare som efterlyser mer information om resenärerna de ska plocka upp. Både de och Mikael Wahlberg har fått höra att sekretessregler lägger hinder i vägen.
Fast Wahlberg tycker inte det argumentet håller:
– I lagen som reglerar färdtjänst står det uttryckligen att tillståndsgivare, trots sekretessen, får lämna ut uppgifter om ”enskildas personliga förhållanden” till en beställningscentral eller ”trafikutövare”. Om uppgifterna behövs för att ordna transporten.
– Ett dilemma är att färdtjänst är en rättighet för de människor som behöver den. Myndigheterna kan inte dra färdtjänsttillståndet bara för att en resenär är stökig. I fallet med den knivviftande ledsagaren försökte Länstrafiken faktiskt dra in tillståndet. Men det blev bakläxa i domstol.
