Krönika

Papporna, sönerna, våldet

Davids krönika. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra.

Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Många har åsikter om de utsatta områdena men mycket få har ens varit där. Några som dock varit det är författarna Beata Hansson och Vesna Prekopic som skrivit boken Papporna, sönerna, våldet. En intervjubok med pappor, söner, poliser, socialarbetare och många andra i ”Orten”.

För en vanlig ”svenne” kan det te sig svårbegripligt att livet i en del förorter kan vara så svårt och ångestladdat att man tar till grovt våld. Där finns ändå alla bekvämligheter, ingen svälter eller är helt utan pengar.

Ofta, som i Stockholm, ligger de intill natursköna områden även om just husen är rätt trista. Med tjugo minuters tunnelbaneresa in till stan tänker jag mig ändå att även medelklassen borde kunnat trivas där.

Men i Prekopic och Hanssons bok träder en annan bild fram av ett slags no go-zoner för andra än de med utländsk bakgrund. Det handlar om helt segregerade skolor, om att bo sju personer eller fler i en tvårumslägenhet. Att barnen tvingas driva runt utomhus för att lägenheterna är så proppfulla med småbarn och att all läxläsning är omöjlig.

Detta tillsammans med att en del föräldrar kan vara traumatiserade av tortyr och krigsskador och är våldsamma mot sina barn, skapar en ond cirkel. En känsla hos barnen av att vara kränkta och ett tvång att försvara sig ute på gatorna.

Just känslan av kränkthet verkar vara gängens själva drivkraft. Och egentligen är det bara att gå till sig själv för att förstå det. Vem har inte någon gång sagt upp sig från ett jobb med några väl valda ord till chefen efter en nedlåtande behandling?

Visst, kriminella ska hamna i fängelse. Men det lär knappast räcka. Skolorna måste få större resurser och det måste få finnas någonstans att bo för immigranterna även utanför no go-zonerna.

Viktigast är ändå att inte falla för hatet från de blåbruna. Ett hat som bara skapar ytterligare känslor av kränkthet. Och att minnas att utan den dryga miljon personer med utländsk bakgrund som jobbar och lever i Sverige, skulle samhället rasa ihop på några timmar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Krim:
    5 oktober, 2022

    Mer resurser hjälper inte. Det är bevisat om och om igen. Det saknas inte pengar. Det saknas bra föräldrar. Stäng igen de skolorna och sprid ut barnen på fungerande skolor, då med max 20% invandrarbakgrund per klass. Det kommer gå hundra gånger bättre för dem och kräver inga mer resurser. Det gör att man till och med sparat pengar.

  2. Bengt Olsson:
    1 oktober, 2022

    Mycket bra..

Lästips:

David Ericsson

De små stegens förbannelse

Davids krönika. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Krönika. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Hasse är i hamn men blickar framåt

Mötet. Hans Wahlström avgick som Transports ledare med pension, för att han fyllt 60 år, och fick lämna ordförandeposten för Gävle hamn när han fyllt 80. Tidigare förbundsordföranden nämner åldersdiskriminering. Men talar mer om framtiden, om facklig-politisk samverkan, om förhandlingar, Förbundet och Gefle Stuveris historia.

Kärt barn har många namn

Krönika. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Psykopaten i rummet

Relationer. Folk som är alltför dominanta och överlägsna brukar man, en aning vårdslöst, kalla för psykopater.  Jag tror de flesta har en eller några personer med psykopatiska drag i sin närhet. Jag har ett par stycken.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Besatt av kallbad

Hälsa. Jag håller hårt i stegen och går sakta ner i det tre grader kalla vattnet. Mitt hjärta rusar och min första reaktion är att fly upp på torra land. Adrenalinet pumpar runt i min kropp. Jag blundar och andas djupt några gånger. Tankarna i mitt huvud slutar snurra. Nu är det bara jag och vattnet.

Lönerna sänks – vinsterna ökar

Pengar. Frimärket ska höjas till 15 kronor och jag tänker på Postnords vd, som fick en löneförhöjning på 22 procent i år, och nu tjänar 840 000 kronor i månaden. Hyresgästföreningen meddelar att förhandlingarna med bostadsbolagen i Stockholm har strandat.

Avtal 2023

Transport kräver historiska löneökningar

Debatt. Svenska Transportarbetareförbundet kräver 5,5 procent i löneökning på 12 månader samt ett engångsbelopp med 5 700 kronor. Vårt lönekrav är högre än övriga fackförbunds i årets avtalsrörelse. Vi kräver den högsta ökningen i modern tid och vi är beredda att göra det som krävs för att få igenom våra krav.

Klyftan till de rika fortsätter att öka

Ledare. En topp-vd tjänar i snitt 77 gånger mer än en lastbilschaufför eller en terminalarbetare. Det visar LO:s rapport Makteliten. Och precis som förra året är det en eskalerande utveckling, där klyftan mellan arbetare och näringslivets toppchefer vidgas mer och mer.

Näven är knuten

Ordförandeord. Avtalsrörelsen är i gång mina vänner och vårt förbund har denna gång valt att ställa sig utanför LO-samordningen som ju i mångt och mycket styrs av industrifacken.

Debatt: Plattformsdirektivet
Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Därför röstade jag nej till plattformsdirektivet

Debatt / Ilan de Basso (S): Plattformsekonomin har gett tillgång till varor och tjänster som underlättar livet och skapat en ny marknad för jobb. Samtidigt har anställda vittnat om oacceptabla arbetsförhållanden och dåliga löner. Plattformsekonomin går en oroväckande väg till mötes om företag som utnyttjar plattformsarbetare tillåts undvika sitt arbetsgivaransvar.

Malin Björk. Foto: Vänsterpartiets bildbank/Agnes Stuber Ciczie Weidby. Foto: Vänstergruppen i Europaparlamentet

Vi har olika bilder av direktivet

Replik / Malin Björk och Ciczie Weidby (V): Den 2 februari röstade EU-parlamentet med bred majoritet för att förslaget till direktiv för plattformsarbete ska gå vidare för förhandlingar med medlemsländerna i rådet. Vi står bakom förslaget och menar att det kan genomföras i Sverige med hänsyn tagen till vår arbetsmarknadsmodell.

Ilan de Basso. Foto: Socialdemokraterna

Brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande

Slutreplik / Ilan de Basso (S): Direktivet kommer nu gå vidare till förhandling med medlemsländernas regeringar. Vi är överens om att plattformsekonomin måste regleras, brytfrågan är hur och vem som ska ha inflytande över processen. Slutsatsen är att svensk arbetsmarknad ska skyddas från arbetarfientliga, högerkonservativa politiker.