Bilarna på bilden har ingen direkt koppling till texten.

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.

– Tvärtemot vad EU-kommissionen och andra kritiker hävdar skulle minskad cabotagetrafik vara positiv för miljön, säger logistikforskaren Henrik Sternberg som just nu lägger sista handen vid cabotagestudien.

Sternberg började sin forskarbana i Sverige, men har sedan några år en professorstjänst vid Iowa State University i USA. Därifrån har han fortsatt att granska de europeiska vägtransporterna – bland annat cabotaget (tillfälliga inrikestransporter som ett åkeri utför i annat EU-land.)

Den första cabotagestudien gjordes 2013, och metoden blev omdebatterad. Allmänheten, däribland många chaufförer, fick ladda ner en mobilapp där man kunde registrera utländska lastbilar och deras position. Det gav en god bild av trafiken och bilarnas rörelser.

Slutsatsen blev att hundratals utländska dragbilar med stor sannolikhet bröt mot reglerna som medgav högst tre cabotageresor på sju dagar. Och då ska det vara i samband med en internationell transport.

Nästa studie gjordes 2015, i samband med att Sverige införde sanktionsavgifter för brott mot cabotagereglerna.

I höstas – i september – var det dags för en tredje omgång. Under tre veckor kunde intresserade personer ”tagga” lastbilar, bland annat vid gränsövergångarna till våra grannländer.

Släpps i juni

Sternberg filar på slutrapporten som släpps i juni.

Vad visar den så här långt?

– Vi har fortfarande problem med utländska dragbilar som sannolikt inte följer reglerna. Vi hittade 609 fordon som stannade länge i landet. Cabotagefusket ser ut att ha minskat något jämfört med 2013 och ligger på ungefär samma nivå som 2015, då sanktionsavgifterna kom.

Under de aktiva veckorna gjordes närmare 51 000 taggningar i Sverige och ytterligare omkring 9 000 i Norge och Danmark. Antalet fordon som registrerades var närmare 33 000.

Det är färre än vid de två tidigare omgångarna. Antalet inrapporteringar per dygn var också lägre. Fast Henrik Sternberg är ändå nöjd:

– Vid de tidigare studierna hävdade skeptikerna att bilar som såg ut att vara här för länge kanske slank ut via någon gränsövergång. Den här gången bemannade vi gränsstationerna, främst med hjälp av personal från Transport.

– Vi fick svart på vitt på att de aktuella 609 dragbilarna inte lämnade landet under den här perioden.

Sticker ut

Helsingborg sticker ut i studien, berättar Sternberg. Där finns många eldsjälar som taggat. Facit blev 92 dragbilar som stationerats i staden, varav 23 såg ut att bryta mot reglerna.

En annan slutsats är att de utländska bilarnas hemvist förändrats. Tidigare dominerade Polen och Bulgarien. Nu kom nästan hälften av de 609 dragbilarna från Lettland eller Litauen.

I sin forskning har Sternberg tidigare tittat på fraktkostnader och transporternas andel av olika varors slutpris till konsumenten. Den är normalt låg, ofta bara ett par, tre procent av totalen.

Han har studerat fraktprisernas inverkan på nätet av lager och terminaler. Låga priser på transporter ger en glesare nät, det är helt enkelt billigare att ha godset rullande på vägen.

I samband med den tredje cabotagestudien har Henrik Sternberg analyserat vägtransporterna och vilka förändringar som kan komma när – och om – de nya reglerna i mobilitetspaketet får genomslag.

Svensk lön

I korthet innebär reglerna att ett utländskt åkeri som kör cabotage i exempelvis Sverige måste betala svensk lön till föraren. Chauffören måste också få resa hem minst var fjärde vecka. Detsamma gäller för fordonet, dragbilen, som måste återvända till ursprungslandet var åttonde vecka.

Sternberg säger:

– Minskad miljöpåverkan var huvudargumentet när transportmarknaden avreglerades och cabotaget tilläts. Det skulle bli färre tomtransporter, hette det.

– Samma argument använder EU-kommissionen, som är stark motståndare till mobilitetspaketet. Men det stämmer inte. Cabotaget ger ökad miljöbelastning i Sverige och många andra länder.

Låga löner påverkar

Orsaken till den negativa miljöpåverkan är bland annat att Sverige tillåter längre och tyngre fordon. Men också att låga löner ger låga fraktpriser – som i sin tur driver fram fler transporter.

Henrik Sternberg använder Coop som räkneexempel. En matjätte som i nuläget inte använder sig av utländska billiga transportörer som utnyttjar cabotagesystemet.

– Om Coop gjorde det skulle företaget på sikt kunna minska transportkostnaden med 25 procent. Men då skulle utsläppen av koldioxid samtidigt öka med 29 procent.

Kommer mobilitetspaketet att få genomslag i Sverige och EU? Henrik Sternberg är pessimistisk:

– Billiga chaufförer är det värsta som finns för miljön. Därför är det så problematisk att EU-kommissionen och en rad östländer försöker stoppa införandet.

– Mycket hänger på kontrollerna. En Nobelpristagare som forskat kring hållbarhet har uttalat att det värsta scenariot är stränga regler, och inga kontroller. Jag har inte sett några tecken på att nya effektiva kontroller är på gång.