En ny lag syftar till att öka skyddet för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet.

Lagstiftning. Den som slår larm om missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd mot repressalier. Det är syftet med en ny visselblåsarlag. Privata arbetsgivare med minst 50 anställda ska ta fram särskilda rapporteringssystem för att skydda visselblåsares identitet.

Visselblåsarlagen införs i två steg för offentligt och privat anställda. Det innebär:

• För offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata företag med minst 250 anställda trädde lagen i kraft redan den 17 juli 2022.
• För privata företag med mellan 50 och 249 anställda gäller lagen från och med den 17 december 2023.

Då ska företag och organisationer ha skapat tydliga rutiner för att hantera rapporter om oegentligheter på arbetsplatsen. De ska även ha infört särskilda kanaler, som gör det möjligt för medarbetarna att slå larm. Rapporteringen kan utformas på olika sätt och exempelvis ske via digitala formulär som skickas via krypterade länkar.

Visselblåsare ska också, i större utsträckning, skyddas från att drabbas av olika former av repressalier, såsom hot, mobbning, förflyttning, utköp eller uppsägning. Men skyddet gäller inte bara anställda utan även tidigare anställda, personer som hjälper eller stöder visselblåsaren, praktikanter med flera. Arbetsgivare får alltså inte hindra eller försöka hindra den som vill rapportera om något.

Skydda visselblåsaren

Larmen ska kunna ske både skriftligt och muntligt till särskilt utsedda personer i företaget. Lagen syftar till att det ska vara en eller ett fåtal oberoende personer som ska kunna starta utredningar, utan att tala med överordnade personer. Allt för att skydda visselblåsarens identitet.

Rapporteringen kan skötas internt eller externt med utomstående konsult.

Lagen anger också bestämda tidsramar för hur arbetsgivare ska agera. Visselblåsaren har rätt att få en bekräftelse inom en vecka, samt uppföljning och återkoppling inom tre månader. Drar det ut längre på tiden, utan någon reaktion från företaget, kan visselblåsaren först vända sig till en myndighet och sedan gå ut offentligt, exempelvis via media.

Ett generellt tips är att vända sig till sitt fackförbund för att få stöd.

Traditionellt har anställda, som jobbar inom offentliga sektorn, använt sig av sin meddelarfrihet för att berätta om oegentligheter. Privatanställda har bundits mer av lojalitet mot sin arbetsgivare.

Kommer lagen att bidra till att fler privatanställda vågar rapportera om missförhållanden på jobbet?

– Lagen ger en tydlig signal till arbetsgivare om att ta rapporterande personer på allvar och hantera informationen som kommer. Personligen tror jag att fler personer inom privat verksamhet kommer att larma om så behövs, säger Jessica Berlin på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

Om ett internt eller externt system för rapportering är att föredra beror helt på vilken typ av organisation det gäller, menar Jessica Berlin.

– Många gånger kan det vara gynnsamt att låta en extern byrå hantera informationen.

Rapporterna ska hanteras av oberoende personer på företagen. Vilka är mest lämpliga, HR-chefer, GDPR-ansvariga eller andra?

– Ingen anställd är oberoende, alla har en lojalitetsplikt. Det viktiga är att den som ges uppdraget kan agera utan att få direktiv i en annan riktning. Här vilar ett stort ansvar på arbetsgivaren att tydligt definiera oberoendet hos de utsedda, säger Jessica Berlin.

Risk att bestraffas

Finns ändå risken att privatanställda anklagas för illojalitet, att ha förbrukat sitt förtroende och bestraffas på olika sätt?

– Den risken finns absolut. Noteras bör att lagen inte ger arbetstagare rätt att slå larm, men om de larmar finns nu ett skydd mot repressalier. Någon definition av repressalier ges inte i lagen, men man får förmoda att det betyder någon form av bestraffning eller hämndaktion.

– För att lagens skydd ska gälla krävs att repressalieåtgärden har vidtagits på grund av larmet. Det kan vara svårt för en anställd att bevisa, konstaterar Jessica Berlin.

Hon tillägger att bevisregeln följer samma mönster som i diskrimineringslagen.

– Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier kan visa omständigheter som ger anledning att anta att det är så, så ska arbetsgivaren visa att sådana repressalier inte har vidtagits.

Mottagaren av rapporten ska kunna lyfta frågan till en högre nivå i företaget. Hur går det om företagets vd eller ledning är inblandad?

– Visselblåsaren kan använda en extern rapporteringskanal om förtroendet för den interna är lågt. Skyddet för den som rapporterar är detsamma och inga andra krav finns än att personen har haft fog att tro, att det som rapporterats är ett allvarligt missförhållande av allmänintresse. Arbetstagaren bör vända sig till sitt fackförbund, Arbetsmiljöverket eller någon annan tillsynsmyndighet för råd.

Känner du till något fall om visselblåsning i privata sektorn som prövats i domstol?

– Ja, jag driver nu ett mål i Uppsala tingsrätt om en läkare som vi menar har utsatts för repressalier efter att ha larmat om allvarliga missförhållanden. Huvudförhandlingen sker i oktober.

Det är arbetsgivarens uppgift att tydligt informera om hur visselblåsningen ska gå till, betonar Jessica Berlin.

En anställd som utsätts för repressalier efter visselblåsning ska kunna få skadestånd. Bedömer du det som svårt?

– Det svåra är att bevisa att repressalien har ett direkt orsakssamband med visselblåsningen. Som alltid handlar det om vilken dokumentation man har.

Skandaler skadar

Fackförbund med minst 50 anställda omfattas också av lagen från och med den 17 december. Jessica Berlin tror generellt att facken kommer att leva upp till lagkraven.

– Alla förbund är medvetna om att skandaler och andra oegentligheter skadar förbundens verksamhet oerhört. Och branscher som bygger på förtroende har all anledning att snabbt agera på interna larm, säger hon.

Sofie Rehnström är jurist på LO. Hon har en mörkare syn och tror inte att den nya visselblåsarlagen kommer göra att fler privatanställda törs visselblåsa.

– Det är otroligt svårt för en anställd som överväger att rapportera, och även för en jurist, att kunna bedöma om man har skydd av lagen eller inte. Ett flertal juridiska bedömningar ska göras och det är svårt att veta vad som krävs för att de ska vara uppfyllda. Jag tror det kommer att gå till på det sätt som det alltid gjort, medlemmen går till facket och facket får ta tag i frågan.

Sofie Rehnström mildrar något:

– Möjligen kan lagen få verkan så småningom när det finns mer praxis. Då kommer det att bli lättare att göra en bedömning.