Ordförandeord. Sommaren lider mot sitt slut. Både förbundet och arbetarrörelsen, står inför en höst och vinter som förmodligen blir den svåraste och stökigaste på väldigt länge.
Vi ska in i tuffa las-förhandlingar som ska bedrivas under hot och villkor som gör det i det närmaste omöjligt att hitta en bra lösning som skulle flytta fram arbetstagarnas positioner. Och ändå uppfylla något av villkoren i den januariöverenskommelse som Socialdemokraterna träffade med Centern och Liberalerna. Den så kallade ”Toijerutredningen” som presenterades i våras måste i sammanhanget ses som ett rent beställningsjobb från motståndarsidan inför kommande förhandlingar. Och av den balans mellan parterna som nämndes i januariöverenskommelsen syntes inga spår alls. Det var ju den balansen som S menade var deras säkring mot allvarliga försämringar.
Vilken motståndaren och de faktiska problemen är i de kommande förhandlingarna är dock inte helt enkelt att svara på. De representanter för både stora och små arbetsgivare, som jag träffar regelbundet, delar inte riktigt den problembild som målats upp av de politiker som förhandlade fram januariöverenskommelsen för C och L.
Till slut måste man ställa sig frågan om förhandlingar är meningsfulla. Och om det finns några möjligheter att över huvud taget komma överens. Vi är möjligen skyldiga att försöka, men vi är under inga omständigheter skyldiga att lyckas.
Ska man säga nej eller hoppa av någonting måste man ju dock kunna förklara och motivera varför. Vilka delar i ett liggande förslag som är helt oacceptabla, och vilka delar som fattas, för att det ska kunna anses att arbetstagarna flyttat fram sina positioner. Förhandlingarna pågår nu för fullt. Troligen kommer ett förslag att ta ställning till i slutet på september, eller så avbryts förhandlingarna innan dess. Framtiden får utvisa vad som sker.
Utöver detta så stundar en avtalsrörelse, som har skjutits fram från i våras. Arbetsgivarna försöker motivera låga eller inga löneförhöjningar, med hänvisning till coronakriser och det ekonomiska läget. Det blir en riktigt tuff match för arbetarrörelsen att hålla ihop samordningen, och se till att arbetarna i Sverige får sin rättmätiga och välförtjänta löneökning. Både framåt och retroaktivt, i denna avtalsrörelse. Men jag tror på LO samordningen och vår gemensamma styrka.
Ni har säkert läst mycket om Amazons etablering i Sverige den senaste tiden. Vad gäller terminal- och lagerhanteringen så kommer den att skötas av ett transportföretag på entreprenad, och kollektivavtalet ligger hos vårt förbund. Vi kommer att bevaka denna etablering, som sker i Eskilstuna, med kritiska ögon. Och satsa extra resurser på att organisera upp arbetsplatsen och de anställda. Så att den svenska modellen håller emot även ett företag som Amazon, med sin smått ökända syn på de anställda. Amazon kommer inte att driva anläggningen och verksamheten i egen regi. Men givetvis kommer de att försöka påverka sin entreprenör i frågor som ganska snabbt kan bli direktpåverkande, på både arbetsvillkor och arbetsmiljö. Men vi är beredda på kamp.
Slutligen vill jag uppmana er till fortsatt försiktighet gällande covid-19. Var rädda om er och följ råd och direktiv från myndigheterna. Det gäller att hålla i och hålla ut, kamrater.
