Den 29 februari 2016 var Fredrik Håkansson med om en olycka som han inte önskar sin värsta fiende.
Close
Den 29 februari 2016 var Fredrik Håkansson med om en olycka som han inte önskar sin värsta fiende.
Close

Mannen hoppade rakt ner i Fredriks framruta

Får stöd. För ett år sedan hoppade en man ner från en viadukt och rakt in i lastbilschauffören Fredrik Håkanssons framruta. Att inte tänka ”tänk om” har hjälpt honom vidare efter olyckan. Det, och stödet från arbetsgivaren och kollegorna.

Det började som vilken måndag som helst.

Fredrik Håkansson hade startat bilen på åkeriet i Olofström och kört till Åhus, arbetsveckans första stopp, för att lossa. Efter det fortsatte han till Mörrum i Blekinge och lastade pappersmassa för vidare färd mot Göteborg. Mitt emellan Falkenberg och Varberg började han fundera på rast och siktade in sig på att svänga till Björkängs vägkrog vid nästa avfart.

Det är då det händer.

Det kommer ingen förvarning. Plötsligt är han inte längre ensam i bilen och framrutan har exploderat i tusentals glasbitar.

– Först tänkte jag ”vad gör han här”. Sen började jag bromsa samtidigt som jag ringde 112.

Allt går liksom automatiskt. Han gör precis som han lärt sig, både på YKB-kursen och vid andra utbildningstillfällen. Bromsar, larmar. När lastbilen saktar ner glider mannen ut genom den krossade framrutan igen och landar framför bilen. Själv sitter Fredrik Håkansson kvar i ett regn av krossat glas, med 112 i luren.

Nästan samtidigt stannar en kollega framför. Och någon minut senare kommer nästa kollega och ställer sig bakom. Bådas tanke är att Fredrik har fått punktering och behöver hjälp, men att det är märkligt att han parkerat mitt i vägbanan. Först när de stannar ser de att hela rutan är sönderslagen och att en person ligger på vägen framför bilen.

– Det var så overkligt, säger Fredrik Håkansson.

Mitt i overkligheten går allt snabbt. En kollega tar hand om mannen som hoppat, den andra ringer åkeriet. Inom några minuter är både brandkår och ambulans där och snart också polisen. Själv sitter Fredrik kvar i hytten tills han kan få hjälp ut, rädd att skada sig mer på glassplittret än de skärsår han redan fått på armen.

När allt är över, ambulansen har åkt i väg med mannen som dog och polisen fått klarhet i vad som hänt, står lastbilen kvar. Och Fredrik. Han känner inget motstånd mot att köra.  Så han tar sin sargade bil och ställer den på närmaste rastplats. Sen åker han hem. Men dagen efter är han tillbaka på åkeriet och vill jobba.

– Jag ville komma i gång direkt. Jag tänkte att man aldrig vet när det slår till, att man inte vill köra.

Hemma på gården i nordskånska Arkelstorp har Fredrik och sambon fem hästar. För några månader sen ramlade Fredrik
av, i en hopptävling som hans nioåriga son utmanat honom att delta i. Ryggen värkte i några veckor, men inget var brutet. Nu har han utmanat sonen i dressyr.

Samma sak var det med jobbet. Fredrik Håkansson ville upp i sadeln igen, ville inte bli rädd för att fortsätta med det arbete som han haft i hela sitt yrkesliv.

Men chefen var inte övertygad.

– Absolut inte. Förbannad var jag på honom, säger Micael Olsson, vd på Sandahls Fulload.

Vi ses på åkeriet i Olofström. Som chef får Micael Olsson högsta betyg av Fredrik Håkansson, för hur han hanterade tiden efter olyckan. Det enda de är oense om är om det var klokt av Fredrik att börja köra igen, så snabbt.

Till saken hör att Micael Olsson själv har en dramatisk olycka i bagaget. En olycka som fick honom att lämna chaufförsyrket och sätta sig bakom ett skrivbord. Den gången ropade allt för många att han måste upp i sadeln igen. Men det ingen förstod var att han behövde prata med någon.

– Jag har fortfarande bekymmer när jag kör en vänstersväng och möter en lastbil. Det går inte att glömma, man får lära sig leva med det, säger Micael Olsson.

Efter olyckan var han med och startade Kollegahjälpen, dit yrkeschaufförer som är med om en olycka kan ringa för att prata av sig, chaufförer emellan.

– Jag känner ju inte dig på det sättet, säger Micael Olsson och tittar på Fredrik som nickar.

– Men prata måste man, så mycket har jag lärt mig.

Kollegahjälpen har varit till stort stöd för Fredrik. En fyra-fem samtal har det blivit med en chaufför som han inte vet mycket mer om än att han själv har liknande erfarenheter. En gång gick Fredrik Håkansson till en psykolog, mer än så tyckte varken han eller psykologen att de behövde träffas. Inte just då i alla fall.

– Jag kanske får mardrömmar om ett, två, tre eller tio år. Då kan jag komma tillbaka, kom vi överens om.

I dagarna har det gått ett år sedan olyckan. Fredrik jobbar på som vanligt. Inte ens när han första gången körde under viadukten vid Tvååker, där olyckan hände, darrade han på ratten. Det kan verka kallsinnigt. Men Fredrik är inte på något sätt oberörd.

– Jag önskar inte min värsta fiende det här. Jag har fått mitt nu, så jag hoppas att jag slipper det resten av livet. Men skulle det hända igen kanske jag lämnar in nycklarna.

Fredrik Håkansson vet nästan inget om mannen som valde att ta sitt liv genom att hoppa rakt in i hans lastbil. Det är ett medvetet val. Det enda han vet är att han var på permission från psykvården. Armbandet med hans personnummer satt fortfarande kvar runt handleden.

Det som smärtar honom mest är att det i polisrapporten står att han är misstänkt för vårdslöshet i trafik. Även fast fallet lades ner direkt på platsen. Samtidigt vet han att han inte kunnat göra något annorlunda.

– Det fanns ju ingen tid att hinna reagera. Jag sitter och kör, plötsligt är han inne i bilen. Jag har svårt att tänka att jag kunde agera på något annat sätt.

Fredrik Håkansson har två kollegor som han delar olycksdagens händelser med. Det tog bara 45 sekunder innan den ena stannade framför honom. Och efter en och en halv minut var den andra på plats bakom. Det var de som ringde arbetsgivaren och det var de som tog hand om mannen som hoppade. Därför har de också kunnat hantera olyckan tillsammans. Och en sak har de bestämt sig för. Det lönar sig inte att älta vad som kunde gått annorlunda. Om mannen hade valt att hoppa lite längre åt chaufförens håll. Om han hade hoppat sekunderna före. Eller efter.

– Jag räknar in dem i den här olyckan. Och vi tre har bestämt oss för att inte tänka ”tänk om”. Det är den tanken som sätter i gång spekulationerna.

Olyckan fick Fredrik Håkansson att upptäcka mindre goda sidor hos sin yrkeskår.

– Bilarna sänkte inte hastigheten när de körde förbi olycksplatsen. Inte det minsta. Och det var både personbilar och lastbilar.

I stället såg han hur förbipasserande började filma och fota. Och kort efter olyckan dök första kommentarerna upp i en Facebookgrupp för lastbilschaufförer. Spekulationer om vad som hänt, utan någon saklig grund.

Trots att det gått ett år hittar Fredrik spår av olyckan med jämna mellanrum.

– Det är fortfarande glas i hytten. Varje gång jag städar hittar jag nya bitar.

Dessutom smäller det i rutan.

Det säger även de timanställda som ibland kör Fredriks bil. Det kan låta märkligt, men det är inget övernaturligt. Troligtvis blev något skevt eller fel när den nya rutan sattes in.

– Jag blir påmind varje dag. Jag vet ju varför det.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Collage med tidningsurklipp och skärmdumpar med artiklar om olyckan i Mont Blanctunneln 1999.

Lastbil orsakade katastrofen i Alperna 1999

Åkeri. Mitt i den 11 kilometer långa tunneln började Volvo-lastbilen brinna. Några minuter senare var 50 fordon fångade i den giftiga röken. Nu är det 25 år sen branden i Mont Blanctunneln krävde 39 liv.

Martin Kertész har testat många yrken. ”Jag skulle gärna jobba som ballongclown på heltid”, säger han.

Uppdrag: glädjespridare

Mötet. ”Jag vill ha en clown, pappa!” ”Vad gör clownen?” ”Knyter ballonger!” Alltihop började när Martin Kertész dotter fyllde fem år och skulle ha kalas.

Fler dog i trafiken 2023

Trafik. 2023 blev ett mörkt trafikår i Sverige. Sammanlagt 232 personer omkom i trafiken, en ökning med fem personer jämfört med 2022, enligt Transportstyrelsens preliminära statistik. Den visar också att antalet döda ökat under den senaste treårsperioden.

Upphandling av färdtjänst tas om

Servicetrafik. Beslutet om tilldelning av avtal för servicetrafik i Örebro län återkallas – i sin helhet. Taxibolagens fordon måste utvärderas för att se att det gått rätt till i miljardupphandlingen.

Fängelse för kokainsmuggling

Dom. Fängelse i två år. Det blev straffet för den hamnarbetare som mot sitt nekande döms för att ha agerat insider i den stora kokainhärvan med koppling till Helsingborgs hamn.

”Tre truckolyckor inträffar varje dag”

Lager. Att manövrera en truck är ett precisionsarbete. Så se upp med truckutbildningar på en eller ett par dagar. Saknar du tidigare erfarenhet tar det längre tid än så, varnar Maria Themptander på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

ArbetsLIV
Många lastbilschaufförer säger: Jag vet aldrig när jag kommer hem och så var det för mig också tidigare. Fast på ett litet åkeri var det inga problem med barnen, åkaren hade själv småbarn, säger Fredrik Lindby.

Fredrik vill vara chaufför OCH pappa

Livspusslet. – Kan inte kärringen hämta barnen? Det är den vanligaste frågan distributionsföraren Fredrik Lindby fått på sina lastbilsjobb. Han vill gärna veta när han kommer hem på kvällarna och inte missa barnens uppväxt.

Månadens medlem
Ulf Sundqvist tar gärna med sig systemkameran ut på promenad. ”Skapandet är roligt, att man ser mönster i omgivningen. De dyker upp för en”, säger han.

”Skyddsombud är roligaste uppdraget”

Bensinstation. Skövdesonen Ulf Sundqvist utbildade sig till bilmekaniker. Men lumpen förde honom till Stockholm, där han träffade sin Ann och fick jobb på bensinmack. Därifrån var klivet inte långt till Transport – och mormors bransch. Hon drev åkeri och fostrade sju barn.

Det är oklart vad just den här Mercedesen väger. Vad vi vet är att den går på el.

Tyngre fordon med B-körkort?

Teknik och trafik. Snart kan vissa B-kortsförare få köra fordon som väger upp till 4,25 ton. Men det förutsätter att fordonen går på alternativa bränslen.

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Helsingborgs hamn vill säga upp två

En privat säkerhetskonsult har undersökt fyra hamnarbetares koppling till en brottsmisstänkt kollega. Nu vill bolaget säga upp två av arbetarna, något Helsingborgs Dagblad var först att berätta.

Månadens avdelning
Transports avdelning 19 i Västerås.

Facklig närvaro främst

Transport. Högt i tak och full fart – förhandlingar, möten med medlemmar, en Startpunktsutbildning och någon som är på språng ut. Det händer mycket hos avdelning 19 och det mesta handlar om aktiviteter utanför kontoret i Västerås.

Ukrainska kvinnor utbildas till lastbilsförare

Åkeri. Det är brist på mycket i krigsdrabbade Ukraina – särskilt på lastbilschaufförer. För att fylla ut tomrummet efter landets många inkallade män och hålla samhället i gång har 24 kvinnor i Kiev gått en förarutbildning för C-kort. Nu skalas utbildningen upp och fler utbildas.

På säker väg. Eleverna på Södra Vikens program går på skolan som nyligen utsetts till Sveriges bästa transportskola.

Unga om transportbranschen: Helt rätt

Utbildning. När över 1 000 transportelever svarade på hur de ser på branschen och framtiden blev det toppbetyg. Och nästan nio av tio tycker att utbildningen ger rätt kunskap.

Samtrans-åkerier bryter mot kollektivavtal

Taxi. Samtrans-chaufförer som enbart kör samhällsbetalda resor har rätt till månadslön på mellan 26073 och 27004 kronor enligt kollektivavtalet. Men så är det inte för majoriteten av de Transportarbetaren talat med.

”Risk att sjuka människor hamnar i kläm”

Sjukförsäkring. – Vi vet ju att sjukförsäkringen inte fungerade tidigare, många hamnade i kläm just för att de inte var färdigrehabiliterade. Att då återgå till det systemet verkar rätt huvudlöst. Så kommenterar Transport försäkringsombudsman Pia Edvall utredningen som föreslår skärpta regler för sjukskrivna.