Davids krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna.
Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet. En tidsbild över ett fattigt men ändå på något sätt hoppfullt liv. Och vem känner sig inte som en luffare ibland?
Namnet är så vackert att jag till och med besökte Klockrike, en gammal järnvägsort i Östergötland. Trots regnet och det ensamma stationshuset där spåren för länge sedan rivits upp, lystes den lilla byn på något sätt upp av sitt namn.
Kärlek i Europa är skriven av Birgitta Stenberg och är berättelsen om ett slags för-hippiekollektiv på femtiotalet med författare och poeter som liftade runt i Europa. En längtan efter frihet från det stela och insnöade Sverige för att se det vackra i poesin och livet.
Utan litteraturen skulle man inte kunna veta eller känna hur det var förr. Inte förstå att kärlek kunde vara lika stark då i bottenlös fattigdom som i dagens stylade bostäder. Och inte känna till sådant som ”den vita piskan”, kvinnornas mjölkning på gårdarna klockan fyra om mornarna som Ivar Lo-Johansson skrev om. Böckerna är en del av vårt kollektiva medvetande. Ett sätt att ta vara på vattnet som rinner under broarna.
Det bästa är att allt detta lever vidare och kanske än starkare i dag. Inte bara genom att läsa utan också genom att lyssna på böcker.
Vägkrogsbiblioteken
Där kan vi som medlemmar vara stolta över att Transport varit ledande i den läslyssnande folkrörelsen genom vägbiblioteken. Nu har dock tiden gått ifrån cd-böckerna. Men njutningen att lyssna finns kvar tack vare nedladdning.
Själv har jag trott på vägbiblioteken från första början, från tanke till att söka bidrag och sedan ställa ut cd-böckerna på hyllorna i vägkrogarna. Jag har varit med och invigt de flesta och stöttat dem genom att skriva om dem i media.
Nu har jag fått ut alla mina egna böcker som ljudböcker. Länge fanns bara två av dem på marknaden. Sedan några veckor är alla fem inspelade med bra inläsare.
I ett slags eufori över detta skrev jag på Facebook:
”Jag kanske kunde få landsvägens Nobelpris?”
Snabbt svarade en chaufförskollega från Skåne:
”Det har du redan kamrat!”
Det tycker jag var väldigt snällt sagt.
