Kristina hotades av knivbeväpnad rånare
Bensin. "Ger du mig inte pengarna så hugger jag dig!" En man maskerad i rånarluva drog fram en kniv och hotade Kristina Israil som jobbade ensam på en Preem-station i Skövde.
Rånet inträffade 18.57 den 10 juni i år.
Klockslaget har etsat sig fast i Kristina Israil. Det var ljust ute och hade varit gott om kunder i butiken alldeles innan, men när rånaren dök upp i dörren var det tomt. Tydligen hade han stått och hållit utkik, berättar Kristina när Transportarbetarens reporter åker till bensinstationen i stadsdelen Mariesjö i Skövde för att träffa henne och stationschef Same Habashi.
Han var den första Kristina ringde till efter rånet och därefter polisen, som var på plats efter bara några minuter, men förundersökningen är nu nedlagd.
Hur känns det?
– Det dröjde bara en månad, så jag känner mig besviken. Man blir less på systemet, många kommer undan nu för tiden, säger Kristina.
– Lite arg, fyller Same i.
Han tillägger:
– Men polisen försökte ändå göra sitt bästa. De hade hund med sig, fast det är ju svårt att hitta spår med så mycket folk som kommer till bensinstationen. Vi är ändå tacksamma för att de kom så snabbt och de har varit här några gånger efteråt, kollat läget och frågat hur vi mår.
”Jag blir rånad!”
Vi backar tillbaka till den där junikvällen. Det var full rulle och väldigt mycket kunder, beskriver Kristina. När det blev lugnt började hon städa.
– Jag höll på och torkade kring kaffeautomaten när jag hörde dörren plinga bakom min rygg. Jag sa hej som jag brukar för att kunderna ska veta att jag sett dem. Innan jag hinner in bakom disken ser jag hans mask, en svart rånarluva som täcker hela ansiktet utom ögonen.
– Hjärnan är inte riktigt med så jag säger hej igen, som till en vanlig kund, ställer ner mjölkpaketet och går in bakom kassan. Han drar fram en smal, spetsig kniv och säger: Ge mig pengarna annars kommer jag hugga dig!
– Då slog det mig: Jag blir rånad! Det var hemskt, han var väldigt hotfull och verkade påverkad. Min första tanke var: Mina barn! Jag har fyra, såg dem framför mig och tänkte: Håll dig lugn, ge honom det han vill ha så att du kommer hem oskadd.
Kristina öppnade kassan, rånaren trodde hon skulle larma, så hon plockade snabbt upp sedlarna och frågade om han ville ha dem i handen.
– Vill du ha mynten också frågade jag. Ja, så sa jag faktiskt. Han sa nej och knallade ut, lugnt, som om han ägde butiken. Jag låste dörren så fort jag kunde och ringde Same och polisen.
Same åkte snabbt dit och mötte Kristina som var ordentligt omskakad.
– Hon grät och skrattade ibland, var tydligt chockad och tog det väldigt hårt. Men du gjorde jättebra ifrån dig, precis som man ska och gav ifrån dig kontanterna. Så du har fått mycket beröm, säger Same vänd till Kristina.
Bärbara larm
Rånaren fick med sig några tusen. Något annat ville han inte ha och som tur är betalar de flesta med kort, konstaterar Same. Kristina är behovsanställd, jobbar på timmar och studerar till undersköterska. Alla nyanställda får gå en utbildning kring säkerhetsrutinerna och hur man ska tänka och agera i hotfulla situationer. Det finns ett stationärt överfallslarm och ett som man bär på sig, förklarar Same. Men det bärbara har glömts bort lite till mans.
– Nu har vi gått igenom säkerhetsrutinerna en gång till med alla på stationen och ställt krav på att alla ska ha de bärbara larmen på sig. Man ska göra som de hotfulla personerna vill annars kan personalen utsättas för hot. Pengar går att ersätta men inte människor! Så gör inte motstånd och spring aldrig efter en hotfull person. Är de påverkade, stressade och nervösa kan de göra vad som helst. Ofta är de mer rädda än offret, säger Same.
Gått igenom rutiner
Dagen efter rånet kallades all personal till möte med HR- och distriktschefen och alla fick säga vad de tänkte och kände. Preems säkerhetschef har också varit på plats och gått igenom rutiner och instruktioner, berättar Same och Kristina.
– Stämningen var först väldigt ledsam, men alla stöttade varandra. Flera messade att de fanns där om jag behövde prata. Vi har många stammisar och de har också frågat hur vi mår, säger Kristina.
Hon, Same och kollegor som behövde erbjöds samtalsstöd per telefon två, tre gånger via företagshälsovården, vilket de båda tackade ja till.
– Jag fick fler gånger också om jag ville. Det var jättebra men ännu viktigare var att Same hörde av sig varje dag, säger Kristina och ler mot Same. Ditt stöd har hjälpt mig att gå vidare så fort som möjligt.
Fick panikångest
Kristina fick ont i nacken, axlarna och bakhuvudet efter rånet eftersom hon spände sig. Smärtan sitter i och hon tar fortfarande smärtstillande tabletter. Hon blev sjukskriven, var rädd att lämna lägenheten och gå ut bland okända människor. Undvek folksamlingar, fick panikångestattacker.
– Jag mår mycket bättre nu, kan fortfarande få panikångest men inte lika ofta. Tyvärr fick jag inte samma stöttning från Försäkringskassan. De ville inte sjukskriva mig längre än två veckor.
Efter ett väpnat rånförsök, en pistol som provsköts på en toalett och en nattlucka som stängdes har Transports regionala skyddsombud vänt sig till Arbetsmiljöverket och begärt att ensamarbete ska stoppas på tre bensinstationer i Stockholm.
Vill ni i personalen ha dubbelbemanning?
– Ja det har vi önskat, säger Kristina och ser på Same.
– Det är svårt att genomföra. Då går ekonomin inte runt, men i framtiden kanske om det fortsätter att gå framåt för stationen, säger Same.
Någon nattlucka finns inte eftersom stationen stänger klockan 21.
Kristina har varit tillbaka och provjobbat ett kortare pass med Sami och det gick bra, ända tills hon skulle ta emot kontanter. Då kom obehagskänslan tillbaka. Nu har hon fler pass inbokade.
– Vi har sagt att Kristina kan komma tillbaka lite i taget och hon ska inte vara själv. Hon kan komma hit lite när hon vill och vara med, säger Same.
Har ögon överallt
Kristina Israil är född och uppvuxen i Skövde. Tidigare har hon jobbat på restaurang, i bar och butik och alltid känt sig säker, inte varit rädd att gå ut sena kvällar eller nätter. Nu har hon blivit vaksam.
– Jag är mer försiktig, har koll runt omkring mig. Det är nästan som om jag har ögon överallt. Jag är väldigt stark både fysiskt och psykiskt, men den där mannen tog fram rädslor jag inte känt innan.
– Nu känner jag mig mest frustrerad. Helst av allt hade jag velat nocka ner honom. Om jag inte haft mina barn kunde det sett annorlunda ut… Kanske hade jag hoppat över kassadisken, säger Kristina och skrattar.
– Det var bra att du var så kall och professionell, inflikar Same Habashi.
– Men han gjorde intrång i min integritet, my space. Det stör mig!
Vilma Davidsson arbetar också på bensinstationen och är ställföreträdande stationschef.
Hur reagerade du på rånet?
– I början gick jag mer på tårna, nu har jag jobbat så pass mycket att jag blivit lite mer distanserad. Jag hade jobbat i fem år utan att det hänt något. Nu vet vi att det kan hända igen, men vi försöker minimera riskerna och har fått bra hjälp av cheferna högre upp. Det där var ett rötägg, alla andra kunder är jättetrevliga, säger hon.
Återkopplat om åtgärder
Marko Juvonen är regionalt skyddsombud på Transports avdelning 17 i Skövde och Borås. Han träffade personalen på stationen efter rånet och åkte sedan dit igen, kollade upp säkerheten och skickade över en lista med ”vad som är bra att tänka på” till ledningen. De har nu återkopplat om vilka åtgärder de planerar.
– Vi ställde inga specifika krav på säkerheten den här gången. När något allvarligt sker brukar företagen se över allting både på arbetsplatsen och i företaget i stort.
– Preem har en säkerhetschef och olika kedjor brukar ha gemensamma rutiner medan mindre stationer, generellt, kanske inte har kommit lika långt. Det är ju många detaljer som gör säkerheten.
Marko Juvonen vill inte säga vad som står på listan, av hänsyn till just säkerheten.
– Det var inget som var mer anmärkningsvärt än på andra stationer, men vi hittar ju alltid något som kan förbättras. Att förebygga är alltid bäst, så att det inte behöver bli rån. I första hand tittar vi på hanteringen av kontanter och i andra hand på stöldbegärliga varor som cigaretter och snus.
– Det gäller att minimera riskerna för stöld. Och rån. I det här fallet blir säkerheten säkert bra i slutändan, som skyddsombud känner jag mig trygg med de åtgärder företaget avser att göra kring säkerheten. Om det inte varit så finns ju möjligheten att ställa krav.
Rekommenderar slutna kassasystem
Marko Juvonen rekommenderar slutna kassasystem, som cash guard, så att personalen inte behöver hantera eller kan få ut pengar. Och att inte exponera stöldbegärliga varor i stora mängder ute i butiken. Han lyfter också fram vikten av rutiner för säkerhet och trygghet, generellt.
– Behöver man ha tvätthallar öppna sena kvällar och nätter? Det finns andra fall där anställda blivit lurade att gå till tvätthallen medan någon stulit varor i butiken eller att personer lockat ut personalen och att överfallet då skett i tvätthallen.
Generellt är Skaraborg lugnt och förskonat, förklarar Marko Juvonen. Men han minns ett rån för några år sedan på en mindre station i Västra Skaraborg, Västra Götaland.
– Man fick göra samma sak där, se över helheten. Företaget gjorde ganska stora investeringar, införde ett kontantlöst system och förbättrade rutiner, så det blev bra till slut. Ett rån blir ett uppvaknande, otäckt, och något som påverkar hela personalgruppen. Både chefer och anställda, säger Marko Juvonen.
