Kontroller avslöjar utbrett fusk bland matbudsföretag
Matbud. Nio av tio kontrollerade företag som erbjuder matleveranser måste betala mer skatt. Skatteverkets riktade insats har upptäckt oredovisade intäkter, momsfusk och bristande bokföring – och utnyttjande av människor.
För närvarande pågår Skatteverkets stora kontroll av matbudsföretag. Utredare på myndigheten beskriver det som att nysta i ett garn: En upptäckt leder till nästa.
Hittills har Skatteverket avslutat 74 utredningar av företag som erbjuder hemleverans av restaurangmat. Utredningarna har lett till ytterligare 170 ärenden där företrädare för företag beskattas.
I de avslutade fallen har Skatteverket tagit beslut som lett till skattehöjningar på i genomsnitt en miljon kronor per utredning. Över hälften av företagen måste även betala skattetillägg. Sammanlagt handlar det om 77,7 miljoner kronor.
Skatteverkets kontroller fortsätter. För närvarande pågår ett 30-tal utredningar.
Marknaden för hemleverans av mat växte mycket kraftigt under covidpandemin. Skatteverket konstaterar att ”unga män på cykel eller moped med stora lådor på ryggen är en vanlig syn på gatorna i Sveriges storstäder”, och vidare att priset för hemleverans är lågt, vanligen bara 40–50 kronor.
Skatteverkets utredningar har komplicerats av matbudföretagens ofta avancerade upplägg för verksamheten, där flera aktörer är inblandade: Det plattformsföretag som äger appen kan ha sitt säte utomlands, och det är vanligt med lager av mellanhänder som anställer eller kontrakterar matbuden.
– Våra farhågor att det förekommer mycket fel i branschen visade sig stämma, säger Caroline Wald, kontrollsamordnare på Skatteverket.
Migrantarbetare exploateras
De vanligaste felen är oredovisade intäkter, oredovisade löner och arbetsgivaravgifter, momsfusk och bristande bokföring.
– Men vi ser också utnyttjande av människor med svag ställning på den svenska arbetsmarknaden, säger Caroline Wald.
– Vi misstänker att det förekommer en hel del felaktigheter kring identiteter. Ett exempel är att flera av matbuden loggar in i appen med en annan persons identitet, som på så sätt kan användas av flera. De som lånar ut sina identiteter är ofta personer med rätt att arbeta i Sverige, inte sällan tar de betalt av dem som lånar deras inloggning.
I slutänden blir det ännu mindre kvar till den som faktiskt trampar ut maten, konstaterar Skatteverkets kontrollsamordnare.
En majoritet av dem som levererar maten kommer från länder utanför EU, visar Skatteverkets kontroller. En del av matbuden som arbetar för de kontrollerade företagen saknar också rätt att vistas och arbeta i Sverige.
Skatteverket har gjort brottsanmälningar i en stor andel av utredningarna. I så mycket som vart tredje fall förekommer samma deklarationsombud, som misstänks vara en så kallad möjliggörare – en person som fixar med upplägg för att slippa betala skatt.
Möjligheten för myndigheten att kontrollera branschen kommer att stärkas. Från och med nästa år är plattformsföretag skyldiga att rapportera in uppgifter om de säljare som är anslutna till plattformen.
Rapporten Riktad kontroll av matbudsföretag går att läsa, och ladda ned, från Skatteverkets hemsida.
