Ulf Jarnefjord har en bakgrund i Transport och jobbar med klimatfrågor för Europafacket, Etuc.
Close
Ulf Jarnefjord har en bakgrund i Transport och jobbar med klimatfrågor för Europafacket, Etuc.
Close

”Klimatanpassningen kommer påverka alla”

Klimat. Budskapet från FN:s klimatpanel är glasklart: nu måste utsläppen ner fort. Annars kan vi vänta oss två graders uppvärmning med ödesdigra konsekvenser. I Sverige kommer mer än en tredjedel av klimatutsläppen från transporter.

I början av augusti släpptes en ny klimatrapport från FN:s klimatpanel IPCC. Den befäste ytterligare att vi redan nu är inne i varmare tider. Forskarna och experterna bedömer att människan redan har höjt jordens temperatur med 1,1 grad sedan industrialiseringen startade.

Om vi fortsätter i samma takt som i dag är vi uppe i 1,5 grads höjning någon gång mellan 2030 och 2052.

Vid 1,5 graders temperaturhöjning kommer allt från höjda havsnivåer till ännu fler skogsbränder vara den nya verkligheten. Men det är ändå ett klart bättre scenario än för två graders uppvärmning, vilken anses vara det varmaste mänskligheten tros klara av att anpassa sig till.

Noll utsläpp 2050

För att klara ”bara” 1,5 graders uppvärmning skriver IPCC att mänskligheten måste minska klimatutsläppen med 45 procent av 2010 års nivå till och med 2030 och runt 2050 ska det vara netto noll utsläpp. I praktiken innebär det väldigt lite utsläpp, och de oundvikliga utsläppen ska köpas med nya tekniker som exempelvis koldioxidlagring.

– Man ska ha klart för sig att de flesta av oss läser sammanfattningen. Den har förhandlats fram politiskt. Mycket av det som står i den stora rapporten är betydligt dystrare.

Så säger Ulf Jarnefjord, han är transportare med bakgrund som regionalt skyddsombud i Göteborg. Han har bland annat jobbat med klimatprojekt för Transport, LO och jobbar med klimatfrågor på Europafacket Etuc. Han har deltagit i alla klimattoppmöten i över ett decennium.

Skeptisk

Ulf Jarnefjord är skeptisk till att vi klarar att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. I forskarnas scenario förutsätts att vi dels minskar våra utsläpp i rasande fart, dels utöver det måste nya teknologier som inte är färdigutvecklade för storskalig användning komma på plats.

– Det blir allt mer tydligt att man måste göra något väldigt radikalt för att minska utsläppen. Mycket mer radikalt nu än om man börjat i slutet av 1980-talet när alla fakta först presenterades. Nu talar vi om en utsläppsminskning på mellan 7 och 15 procent per år.

Varför anser du att det är en fråga facket ska engagera sig i?

– Det är enorma förändringar vi står inför och de kommer att påverka alla människor. Särskilt alla arbetare som jobbar i den fossildrivna industrin. Inte minst transportarbetarna. I Sverige kommer nära en tredjedel av alla utsläpp från transportsektorn och den måste bli helt fossilfri. Dessutom behöver de onödiga transporterna minska. Det som är förbundens viktigaste uppgift är att se till att fossiljobben ersätts med andra bra jobb och det är det som är utmaningen. Att det ska få ske på ett rättvist sätt. Jag har själv träffat polska kolgruvearbetare. De har lån precis som vi och deras jobb får inte bara försvinna utan måste ersättas av andra.

Fler jobb

Enligt Ulf Jarnefjord kan en omställning med mindre klimatutsläpp leda till fler jobb. Han pekar på utvecklingen i norra Västerbotten och Norrbotten som exempel.

– Men att det blir fler jobb innebär inte automatiskt att de blir schysta. Där har fackföreningsrörelsen en till uppgift att fylla.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Transport sutredare Amne Alansari kartlägger hur det ser ut på svenska rastplatser. Bilden är ett fotomontage. Foto: John Antonsson/Justina Öster

Amne Alansari

… ny utredare på Transport som jobbar med att kartlägga hur det är på svenska rastplatser.

Elnätet nyckeln till gröna transporter

Åkeri. Den gröna omställningen av vägtransporter i Europa är i full gång. EU:s mål är att minska utsläppen med 90 procent till 2040, och lagstiftningen driver på övergången till nollutsläppsfordon i form av el- och vätgasdrivna lastbilar.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Allt fler företag vill registrera vad de anställda gör

Integritet. Synen på GDPR har ändrats från jätteskräck för att företagen ska tvingas betala höga skadestånd till att det var ju inte så farligt. Men nu är lagstiftningen högst aktuell igen i och med att allt fler företag vill installera datorsystem för att registrera vad de anställda gör.

Läkarrock med stetoskop. Läkaren skriver för ett läkarintyg.

Har åkaren rätt att få se resultaten från min hälsokontroll?

Åkeri. Har min arbetsgivare rätt att få se resultaten från hälsokontrollen – när jag besöker läkare för att förlänga mitt körkort för tung trafik? Det undrar en arg lastbilsförare, 60 plus, vars läkare krävde att få skicka resultaten direkt till hans åkeri.

Musikhjälpen är i gång – med Transport!

Insamling. Musikhjälpen är på plats på Stora torget i Karlstad i veckan. Bössorna är öppna. Och Värmlandsavdelningen har utmanat Transports övriga avdelningar att skänka pengar. Årets motiv: Alla barn har rätt att gå i skolan.

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Fråga facket
Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Olovlig körning blir fall för HD

Juridik. Chauffören saknade behörighet att köra svenskregistrerad lastbil enligt körkortslagen. Men hovrätten ogillade åtalet om olovlig körning. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

Måsar skitar ner i hamnen

Hamn. Falskt alarm. Det är inget ”skarvkaos” med hamnarbetare som riskerar att halka i fågelbajs i Helsingborgs hamn. Något som flera medier rapporterade om i oktober. "Men vi har en del problem med måsar".

Taxibolag i Sundsvall i konkurs

Servicetrafik. Taxi Drakstaden har fått hård kritik för brister när det gäller färdtjänst och skolskjutsar i Sundsvall. På torsdagen försattes taxibolaget, som har avtal med kommunen, i konkurs.

Tidningsbud knivrånat av tre män

Tidningsbud. Tidigt på måndagsmorgonen fick polisen larm om ett rån i Mariestad, riktat mot ett tidningsbud i tjänst – tre personer ska ha omringat budet, hotat med kniv och tvingat till sig kontanter.

Konkursskylt. Foto: Shutterstock

Braathens varslar ytterligare ett 20-tal kabinanställda

Fyg. I september försattes två av flygbolaget Braathens bolag i konkurs och 120 kabinanställda förlorade jobben. Nu går moderbolaget vidare och säger upp ytterligare cirka 20 kabinanställda på dotterbolaget Braathens people, vid flygbaserna i Göteborg och Malmö.

Liljaskolan först med ny transportcertifiering

Utbildning. På Liljaskolan i Vännäs var det stort firande den 6 november. Gymnasiet är först i landet med att ha klarat kraven för den nya certifieringen för transportutbildningar, CGT-certifiering.

Förslag om laddstationer vid statliga rastplatser

Trafik. Ett 30-tal av Trafikverkets omkring 270 rastplatser runt om i Sverige skulle kunna kompletteras med stationära laddstationer, som drivs av kommersiella aktörer. Först ut i ett pilotprojekt skulle kunna vara rastplatsen Brahehus vid E4, strax norr om Gränna.